Social kommunikation Annika Grenhage vecka 36, 2018

Autismspektrum Personer med AST har ett annat sätt att: Förstå – mer konkret, bokstavlig, visuell Minnas – associerar utifrån detaljer Uppleva – över- eller underupplever sinnesintryck Kommunicera – annorlunda kommunikativ grund Föreställa sig – svårt förstå konsekvenser och orsaker Tolka situationer – oflexibelt, utgår från personen själv

Kommunikationssvårigheter vid autismspektrumtillstånd Förstår inget – missuppfattar Talar inte – talar – ekotalar Begränsad kommunikativ användning av språket Tar sällan initiativ till kommunikation Vissa begrepp särskilt svåra Specifik betydelse av ord Konkret tolkning Svårt tolka/använda feedback-signaler i samtal Svårt förstå/reparera missförstånd

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor sker hela tiden på olika sätt förmedling av känslor, avsikter, kunskap

Svåra kommunikativa situationer för personer med AST Att hälsa på folk Att påbörja ett samtal Att småprata Att be om hjälp och tala om vad man vill ha Att berätta och ställa frågor Att anpassa sig till samtalspartnern Att förstå utifrån sammanhanget Att förstå och använda kroppsspråk, mimik och gester Att svara på öppna frågor Att avsluta ett samtal

Ilska - kommunikation När man inte klarar av eller får göra vissa saker När man inte förstår eller då andra inte förstår vad man försöker förmedla När man inte vill göra något som andra vill få en att göra När det inte blir som man har föreställt sig eller önskat När man känner sig stressad, känner sig retad, orättvist beskylld för något eller kränkt När man blir rädd

Språket och den ickeverbala kommunikationen Rollerna Sammanhanget Social interaktion två eller fler människor som ömsesidigt och samtidigt: tar hänsyn till varandra, föreställer sig sina roller, och utövar sin interaktion enligt en uppsättning regler. Språket och den ickeverbala kommunikationen Rollerna Sammanhanget

Grundläggande kommunikativa färdigheter Att kunna förmedla: mer, oj, wow, titta! Att kunna förmedla vad man vill ha/vill göra Att kunna be om hjälp Att kunna förmedla ”jag vill inte/ färdig/ sluta” Att kunna svara ja/nej

Vad ”säger” han/hon? Kom hit! Hjälp mig! Jag har ont! Jag orkar inte! Jag vill ha… Jag vill göra… Jag vill inte! Jag är färdig! När? Var? Hur? Varför?

Vad förstår han/hon? Ingenting? Allt? Lite? Enstaka ord? Mer än vi tror? Ingenting? Allt?

Några kommunikativa färdigheter att kartlägga: Förmedlar vad hen vill ha/göra? Säger ”nej”? Ber om hjälp? Påkallar uppmärksamhet? Delar känsloupplevelser? Förmedlar hur hen mår? Svarar ja/nej? Påbörjar ett samtal?

Fortsättning att kartlägga: Svarar på frågor? Ställer frågor? Kan avsluta ett samtal? Berättar om sånt som har hänt eller ska hända? Kan uttrycka ”Jag vet inte”? Kan använda telefon/mobil för att ringa? Kan skriva/maila/chatta för hand/på dator? Kommunicerar med kända/okända människor

Kommunikation och samspel Arbeta med kommunikationsgrunderna: delad positiv upplevelse, omvänd imitation, ömsesidig påverkan Arbeta i naturliga situationer, gärna i rörelseaktiviteter Locka – inte kräva! Uppmuntra all slags kommunikation Vara nära andra som gör positiva saker Lyssna på protester

Skapa en begriplig och kommunikativt lockande miljö Ge korta, enkla instruktioner verbalt. Använd röst, kroppsspråk, tecken, bildstöd. Intressanta aktiviteter lockar fram kommunikation.. Förvänta, invänta och tillåt initiativ. Tolka problembeteende som kommunikation. För en visuell dialog. Använd inte ordet inte! Ställ inte så mycket frågor – säg vad du menar!

Stödstrukturer för att förstå och uttrycka sig Konkret, tydlig kommunikation med kroppsspråk och föremål Teckenkommunikation Bildstöd Pratapparat iPad Dator Skriva

Att tala eller inte tala…? I en aktivitet för att dela upplevelse För att bekräfta/sätta ord på en upplevelse/ erfarenhet/känsla I en tal eller språkövningssituation Men ställ inte frågor - använd ifyllnadsstrategi! Tala inte När personen själv försöker förstå vad han/hon ska göra För att korrigera eller förklara missförstånd eller reda ut svåra situationer När du märker att personen är stressad eller orolig

Översikt över svårigheter och stödinsatser vid samtal/möten – AST Översikt över svårigheter och stödinsatser vid samtal/möten – AST Ulrika Aspeflo Uppmärksamhets- svårigheter Start – avslut Motorisk rastlöshet/ svårighet Sammanhangs- Meningsfullhet Perspektivtagning Bokstavlig tolkning Kravkänslighet/ svårighet med kroppsspråk/ beröring Ge tydliga skriftliga instruktioner som gärna går att bocka av successivt Erbjud skrivhjälp vid behov Gör tydligt schema/ planering över mötet/dagen Säg det du menar – rak och tydlig kommunikation Fokusera på pappret/materialet Ge konkret hjälp att veta var fokus ska vara, peka på uppgift, markera i boken Använd surfplatta, dator, smartboard, film Ge förförståelse genom att informera om vad som kommer att gås igenom samt att svåra ord/begrepp förklaras innan genomgången Undvik negationer - formulera dig positivt Ha genomgångar på tavlan Hjälp personen att planera och dela upp en sammansatt uppgift Ge korta uppgifter med snabb feedback Koppla innehåll till personens erfarenhet och vardaglig användning Ställ inte frågor om du inte menar det Undvik beröring Skapa uppgifter utifrån motivation och intresse Låt personen göra praktiska uppgifter utifrån sina styrkor Visa visuellt hur saker och ting hänger ihop Ge svarsförslag vid frågor som personen kan ringa in eller stryka Kräv inte ögonkontakt Skapa en perceptions- sanerad lugn miljö Låt personen få ha pauser Sammanfatta beslut skriftligt Undvik ”småprat” Sitt snett emot eller bredvid personen Led mötet Låt personen hjälpa till med praktiska saker Beskriv varför uppgiften ska göras Ta inte åt dig ifall personen uttrycker sig klumpigt Ha ett lågaffektivt Bemötande, tala med neutral röst Erbjud hörselskydd och tidshjälpmedel Erbjud något att göra (pillra med) under genomgångar Ritprata, skriv sociala berättelser och seriesamtal Uttala det underförstådda Visa från början vad som ska göras

Glädje Ökar välbefinnandet, ger avspänning, aktiverar hjärnan samt ökar kreativiteten Det är viktigt att kunna skratta åt sina misstag, samtidigt som man lär sig av dem Skratt smittar!

Mer information: Aspeflo om Autism, Pavus, 2010 ”Mamma, är det där ett djur eller en människa?” Hilde de Clercq, HLS Förlag, 2005 Problemskapande beteende, Heijlskov, Studentlitteratur, 2009 Se mig, hör mig, förstå mig!, Winlund m.fl, ala, 2004 Explosiva barn, Greene, Cura, 2003 ”Det ska va gott att leva”, film, Aspeflo, RFA, 2009 Do-Watch-Listen-Say, Quill, P. Brookes publ., 2000 Boendestödboken, Sjölund & Bejerot, RFA, 2008 Asperger syndrom och andra AST, www.publicerat.habilitering.nu Arbeta med Asperger syndrom, Gerland, Pavus Kommunikation, Nilsson, Waldemarson, Studentlitteratur, 2007 Oss emellan, Dimbleby, Burton, Studentlitteratur, 1997 Svårigheter med social kommunikation, Astrid Frykmark, Ord AF 2013 Att arbeta med barn, ungdomar och vuxna med autism. Ett pedagogiskt arbetssätt grundat på autismspecifik kompetens, Aspeflo, Dahlgren 2018