MIK-projekt Grundlärarutbildningen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lokal evidens - Loke En modell att använda för lokal uppföljning av till exempel missbruks- och beroendevården.
Advertisements

Material för projektarbetet
Centrala innehåll och kunskapskrav
Examensmål SA SA Kreativ? Aktiv? Nyfiken?.
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
MALMÖ HÖGSKOLA Seminarium kring kvalitetsgranskning av examensarbeten.
Kön, genus och jämställdhet Lokal pedagogisk planering Sh åk 9
Den gula tråden Emil Tyberg Adjunkt i engelska.
Historia/SO En resa bakåt i tiden med dagens verktyg.
Utveckling av Kapellbacken 2013/2014
Hela världen talar… Global Issues in Context är en lektion i att lyssna! Hulebäcksgymnasiet, Härryda. Västerhöjdsgymnasiet, Skövde.
UR LTU:S strategi LTU ska utveckla sin förmåga att arbeta med högkvalitativt flexibelt lärande.
Utvecklingsplan – Korta lärarprogrammet AUO 60 p Göteborgs universitet
Camilla Lundberg, Landskrona-Kävlinge-Svalövs Gymnasieförbund
Sammanfattning av gruppdiskussioner Miljömålsdagarna maj Umeå.
Mattebron.se Surfa Vad görs? Framtiden? Surfa Vad görs? Framtiden?
En presentation av projektet om hur intresse och måluppfyllelse kan utvecklas för teknik och naturvetenskapliga ämnen. Paul Pakkala 25/
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
Kandidatexamen Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola.
Välkommen till introduktion av kursen LYVU10 med start HT14
Möte beträffande kvalitetsgranskning
Högskoleverkets nya system för kvalitetsutvärdering.
? Gymnasiearbetet Hur kan biblioteket hjälpa dig
VFU inom sjuksköterskeutbildningen en arbetande konferens Jan Florin Rachel Nygren VFU.
Gymnasiebiblioteksträff Carlsunds utbildningscentrum 4 Bibliotekets roll i vuxnas lärande. Projekt KUR 4 Från information till kunskap - Kurs på.
Informationskompetens. Eleven ska kunna… orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att.
Utvärdering av Boråsmodellen Syfte: undersöka hur modellen fungerat utifrån intentionerna ur bibliotekets och utbildningarnas perspektiv Rektor beslutade.
Ja jag tycker väl att alla utbildningar ska vara förankrade i en vetenskaplig grund, annars kan man väl lika gärna läsa en brevkurs inom ämnet, vi är ändå.
Grupp 5 Hur samarbetar lärare, lärocenter och bibliotek i undervisning av informationskompetens?
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Vision och organisation Högskolebiblioteket MDH Lisa Petersen Presentation för Biblioteksrådet
©Else-Britt Hellström
Förstå, jämföra och föreslå åtgärder Centrala ord och begrepp
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
En grupp universitetslärares syn på studenters informationskompetens vid Linköpings universitet Ann-Katrin Perselli Kajsa Gustafsson Åman Linköpings Universitetsbibliotek.
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
Marknadsföring och försäljning
Årskurs 9 Entréskolan vt 2013
Informationssöknings- processen En lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i centrum Carol Kuhlthau.
Hur kan vi förstå begreppet?
Nämndplan 2015.
Naverlönnskolans uppstart 11 augusti 2015 Michael Rystad Utvecklingsstrateg.
MIK och digital delaktighet Göteborg 9 september 2015 Örjan Hellström, Kerstin Wockatz,
Skollagen (2010:800) I 2 kap. 36 § skollagen, som började tillämpas 1 juli 2011, står det att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,
Skolverket och den digitala skolan?  Forskningen om den digitala skolan  Hur påverkas resultaten?  Hur kan ämnesundervisningen bli bättre med hjälp.
Presentation av Projektet Salutis om träning av generella förmågor Hur gick det för studenterna efter 3 år. Lasse Bourelius och Lena Kransberg.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
(använd bildspelsläge) Så här fyller du i omdömesformuläret.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
MIK i utveckling. Om syftet med det systematiska MIK-arbetet.
Välkomna till uppföljning och utvärdering 28 november 2016
Vem ska rädda världen? Exempel på undervisning för hållbar utveckling
Positiva fakta om lärarutbildningen
Begreppet MIK och folkbibliotek
Det är insidan som räknas!
Hållbar framtid Hopp och framtidstro Avdelning: År:
Validering inom Lärarlyftet
Föräldramöte Tomtebogård
Osynliga i historien.
(använd bildspelsläge) Så här fyller du i omdömesformuläret
Digitalt först med användaren i fokus
Vad innebär ett mål för lärande eller utveckling
Varmt välkommen till kursen Avslutande VFU, 13,5 hp. VT 2019
METOD Strategisk kompetensförsörjning
Helena Lennholm, KTH Docent i träkemi
VFU i CL-programmet
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
Utbildningsplan Lärandemål
Presentationens avskrift:

MIK-projekt Grundlärarutbildningen Studenter/Elever Lärarstudenter Grundskoleelever/Gymnasieelever MIK-projekt Grundlärarutbildningen Förbereda studenter för deras framtida arbete med elevers Medie- och informationskunnighet (MIK) Hur? Utveckla lärares (högskolelärares och VFU-handledares) och bibliotekariers (högskole- och skolbibliotekariers) MIK Utveckla samarbetsformer och mellan lärare (högskolelärare och VFU-handledare) och bibliotekariers (högskole- och skolbibliotekariers) ? Inspirationsdag hösten 2015 där skol- och gymnasiebibliotekarier kan delta eller kanske bidra med sina MIK-kunskaper? Jag ska presentera ett projekt som kommer att starta till hösten 2015. I sin linda. Sliden Handlar om grundlärarstudenter på HKR och hur man – bland annat i deras Verksamhetsförlagda del av utbildningen - kan förbereda dem för yrkeslivet: Förbereda studenter för deras framtida arbete med elevers Medie- och informationskunnighet (MIK) Hur? Utveckla lärares (högskolelärares och VFU-handledares) och bibliotekariers (högskole- och skolbibliotekariers) MIK Utveckla samarbetsformer och mellan lärare (högskolelärare och VFU-handledare) och bibliotekariers (högskole- och skolbibliotekariers) ? Inspirationsdag hösten 2015 där skol- och gymnasiebibliotekarier kan delta eller kanske bidra med sina MIK-kunskaper? Grundskolesammanhang, men samarbetsmodellen skulle lika gärna kunna gälla Gymnasiet. Bakgrunden är att vi har haft ambitionen att jobba med studenters yrkesmässiga informationskompetens, ofta fokuseras enbart den akademiska informationskompetens (hur söker, samlar och värderar man vetenskaplig information) och den yrkesmässiga IK:n glöms bort (exempelvis hur man hittar relevant lektionsmaterial, basic källkritik på nätet, vilka facktidskrifter är intressanta i min yrkesutövning, finns det diskussionsforum som är relevanta etc) I och med MIK kom ett gyllene läge: Med lärare blir den yrkesmässiga IK:n extra intressant: Hur man integrerar skolbiblioteket/gymnasiebiblioteket som pedagogisk resurs i undervisningen Genom att man på ett systematisk sätt försöker implementera MIK i lärarutbildningen får vi på sikt högskoleförberedda elever vad gäller MIK ; (Ju äldre eleverna är desto mer smälter den yrkesmässiga och akademiska IK:n ihop då ju faktiskt gymnasieelever börjar nosa på vetenskaplig information och hur man skriver en akademisk text) Ett metaperspektiv kommer in där man kommer in på frågor om hur man bäst undervisar i IK, IK-didaktik   Genom en sådan här samarbetsmodell hoppas vi det kommer: Stärka samarbetet mellan gymnasielärare (VFU-handledare) och gymnasiebibliotekarier Stärka samarbetet mellan blivande gymnasielärare och gymnasiebibliotekarier - nyutexade lärare som är medvetna om MIK vilket förhoppningsvis innebär ett självklart samarbete med bibliotekarien som pedagogisk resurs Stärka samarbetet mellan högskolebibliotekarier och skolbibliotekarier/gymnasiebibliotekarier och på sikt bättre förbereda eleverna för högskolestudier _________________________________________________________________________________ MIK är framtaget av UNESCO till institutioner som bedriver lärarutbildning. I UNESCOs ramverk för lärare och lärarutbildning (Wilson & Grizzle (2013) framgår att en del av syftet är att: Stärka eleverna i deras förmågor till självständigt lärande och ge dem insikter i hur man lär och därmed förberedas för ett liv som demokratisk medborgare. Ovanstående bild avser att visa på de olika delar som inbegrips i begreppet MIK. Den delen av MIK som är i fokus i denna del av projektet är särskilt utvalda delar av Informationskunnighet samt Mediekunnighet. Då MIK till skillnad från IT och IKT utvidgar informationsbegreppet till att innefatta hur man söker, analyserar och värderar denna tangeras detta även bibliotekariers kompetensområde, varför bibliotekarier på både högskole- och grundskolenivå också bör involveras i projektet. Informationskunnighet handlar om att studenter/elever ska kunna: Definiera och beskriva informationsbehov, söka och använda information, bedöma information, sortera information, använda information på ett etiskt hållbart sätt, förmedla information, använda IKT-färdigheter för att processa information. Mediekunnighet handlar om att studenter/elever ska kunna: förstå mediernas roll och funktion i ett demokratiskt samhälle, att veta vilka förutsättningar som krävs för att medier ska kunna uppfylla sina funktioner, kunna kritiskt värdera medieinnehåll utifrån mediernas funktioner, förmåga att använda medier för att kunna uttrycka sig och delta i den demokratiska rocessen, använda färdigheter som krävs för att producera eget medieinnehåll.  Lärare Högskolelärare Grundskollärare/Gymnasielärare (VFU-handledare/mentorer) Bibliotekarier Högskolebibliotekarier Skolbibliotekarier/Gymnasiebibliotekarier