Journalistisk text.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Rapportskrivning – rep.
Advertisements

Artikel – reportage - debattartikel
TEXTER Texter i tidningen
Tidningskunskap.
Olika texter du behöver känna till
Argumentera. Vad är argumentation? När är det viktigt att kunna argumentera? Vilka ämnen är lätta/svåra att argumentera om? Introduktion Att ange skäl.
Nyhetsartikel Kan handla om vad som helst t.ex. aktuella händelser, kultur, idrott. Svarar på de klassiska nyhetsfrågorna: Vad? När? Vem? Var? Hur? Varför?
HFF:s P02 Läsprojektet 2015 Ett samarbete mellan Huskvarna bibliotek och Huskvarna FF.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
Reportage Sakprosa. Beskrivning  En faktabaserad artikel  En journalistisk skildring  En tidningstext som går på djupet  Kan handla om nästan vad.
© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Att skriva för att påverka.
RETORIK Så bygger du ett bra tal. RETORIK Konsten att påverka andra människor Kunna genomskåda andras budskap Varför köper vi en viss produkt? Varför.
Debattmatchen. 1. Näthat Näthat är ett stort samhällsproblem. Många som uttrycker åsikter i sociala medier utsätts för hot och kränkande tillmälen. Men.
dw. Källkritik och Historiska Källor Med fokus på hur man tillämpar ett källkritiskt förhållningssätt i studier.
Novellens uppbyggnad och innehåll
Spetsundervisning – svenska och matematik I Lerums kommun erbjuds elever i åk 8 och 9 att fördjupa sin kunskaper i matematik och svenska genom ett samarbete.
Det förändrade medielandskapet och demokratin
Viktiga begrepp i historia
Studieteknik - tips och ideer
Uppsats – ”Etik och livsfrågor”
Det nya medielandskapet och vinklade budskap
Historiskt Källmaterial
Insändare Vad kan vi om insändare?
Torsdag 25 februari.
U5: Gallring och konkurrens
Konsten att läsa skönlitteratur
Konsten att läsa sakprosa
XX kommun Kommunikationsplan.
Välkommen till mitt utvecklingssamtal ÅK Ht 2017
Bildanalys.
Konstfilosofin och dess frågor
Innehåll Form (Svenska Impulser från s 198)
Skjut dig själv! Om att säga ifrån på nätet.
Lektionspass 3 Säsong, miljömärken?
Mänskliga rättigheter istället för välgörenhet
Likheten förenar Möt Maria Johansson som uppmanar oss att se vad som förenar människor, trots våra olika upplevelser och erfarenheter.
Lektion 2:1 Våldets uttryck Våldet tar sig olika uttryck
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas, Thomas Smith
Att diskutera och argumentera!
Veckans mål: Slutsats och diskussion Material och metod Källförteckning.
Läsförståelse.
LÄSSTRATEGIER på högstadiet.
Fyra företags förväntningar på kommunal tillsyn – en intervjustudie
Kommer ni ihåg våra STORA frågor?
Religion.
Det här arbetar vi med för att du ska kunna nå kunskapskraven
Skrivardagar januari Artikel - Reportage - Nyhet - Notis - Inledare/ledare - Krönika - Insändare - Debattartikel - Pressmeddelande.
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas Thomas Smith
Soloföretagare 4 december 2015.
Ny vision Samtal om framtiden
Källkritik.
FRIIDROTT ÅR INTRODUKTION.
Övning Tid: minuter Virala konsekvenser.
OBS! Lägg gärna in er föreningslogga på denna sidan!
Ny vision VARFÖR HAR VI EN VISION?
- Att vara personlig och beröra
Textgenrer.
ARBETSMODELL FÖR PLANERING AV DISKUSSIONEN
Alla kan läsa och hör sen!
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
VÄLKOMNA! 6 februari är internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning Könsstympning av flickor sker på många håll i världen, från Indonesien.
Tips för det praktiska ledarskapet
Innehåll Form (Svenska Impulser från s 198)
Catha Glaas Herrängens skola
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år
Innehåll Form (Svenska Impulser från s 198)
Identitet Vad formar oss till oss?.
2018 Liria Ortiz / Peter Wirbing
Guide för genomförande av grundutbildning Barnkonventionen
Religion Livsåskådning.
Presentationens avskrift:

Journalistisk text

Olika journalistiska texter Artikel Reportage Ledare Krönikor Kolumn Kåseri

Artikel Rapporterande text Objektivt skriven Återger något som har hänt I dags- och kvällstidning rapporterar man om saker som hänt nyligen I magasin och veckotidningar rapporterar man om saker kopplade till ett specifikt ämne Det finns många olika typer av artiklar

Reportage En mer personlig text Objektivt skriven Ofta längre och mer djupgående Innefattar ofta mycket efterforskningar Kan handla om olika ämnen och ha olika syften

Ledare Personlig och ofta politisk Skrivs vanligtvis av chefredaktören på en tidning Anknyter till en aktuell händelse Framför ofta en åsikt men baserat på fakta Till skillnad från artiklar och reportage är ledare subjektivt skrivna

Krönika Personlig och politisk Skrivs av journalister på redaktionen eller av frilansare Subjektiv text Kan anknyta till en aktuell händelse Driver ofta en tes

Kolumn Besläktad med krönika Skrivs ofta av specifika kolumnister Subjektiv text Diskuterar ofta aktuella ämnen och händelser Avslutas ofta med några smårubriker, till exempel veckans plus och minus

Kåseri Humoristisk och personlig Skrivs ofta av en kåsör Subjektiv text Behöver inte anknyta till en aktuell händelse Har ofta någon form av rolig poäng i slutet

Olika typer av artiklar Nyhetsartikel Sportartikel Matchresultat Intervju med atlet Händelser i sportvärlden Kulturartikel Debattartikel (subjektiv text)

Hemuppgift Läs tre nyhetsartiklar från valfri tidning/ar Tidningen ska ha en ansvarig utgivare Jämför de tre artiklarna – vad har de gemensamt och vad skiljer dem åt Fokusera mer på form än på innehåll Ta med era resultat till nästa lektion

Diskutera Vilka är era erfarenheter av journalistisk text? Ge exempel. Tycker ni det finns problem med journalistisk text? Varför? Varför inte? Vad tror ni syftet är med journalistisk text? Behöver vi som samhälle journalistisk och journalister?