Problemskapande situationer Maria Weiselius

Omsorgsarbetets utveckling En subhuman varelse: Anstalter, fattighus, hospital. (Personalens) bemötande: förvara och vakta Bildbara sinnesslöa: uppfostringsanstalter och idiothem. Personalens bemötande: uppfostra En psykiskt sjuk människa: Vårdavdelningar utifrån medicinsk sjukhusmodell. Personalens bemötande: vårda En person som kan utvecklas: Anpassade miljöer. Personer med utvecklingsstörning kan mer än man tidigare trott. Personalens bemötande: träna och ge social stimulans En person som har rätt att vara som hen är: Helhetsperspektiv. Personalens bemötande: tolka, förstå, kompensera, stödja (Grünewald m.fl.)

En grundläggande uppfattning om att.. Människor som kan uppföra sig gör det! Vanliga uppfostrande metoder fungerar inte på människor med kognitiva funktionsnedsättningar Metoderna måste bygga på att personen har kontrollen Vårt förhållningssätt måste ha som mål att alltid öka tilliten till oss Krav måste alltid möta förmåga Alla har rätt att säga nej Dämpa affekten Alltid vilja förhindra kaos - Avled Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Förstå vad andra vet, kan förväntas veta. Förstå att/hur ens beteende påverkar andra/ Se sig själv ur andras perspektiv. Förstå andras/sina egna känslor. Förstå oskrivna regler. Utläsa ett sammanhangs betydelse, använda sammanhang för att förstå. Förstå abstraktioner Generalisera Förstå kommunikation Fatta beslut och välja Korrigera sitt beteende/ lära av misstag Kontrollera sina impulser Vara flexibel Organisera, planera, orientera sig och sätta igång Dela uppmärksamhet Sinnes bearbetningen –hyper-hypo

Tjatar om vilken personal som ska jobba Efterfrågar informationen? Informationen har inte varit tillräcklig/tydlig? Hur ska man bemöta tjat? Efterfrågar informationen-man vill helt enkelt veta. Ibland är det precis så enkelt. Vem skulle inte vilja det? Men om man haaaar svaaarat tusen gånger, så ligger det kanske nära till hands att tro att personen behöver ha informationen förpackad eller presenterad på ett annat sätt. Ibland stannar den inte kvar, man behöver ha den kvar. Ibland är tjatet helt enkelt ett sätt att ta kontakt på. Det kan också vara en ritual (ledtråd, personer frågar bara någon speciell eller ett visst antal gånger) Vill ha kontakt/prata/umgås? Ritual? Stressad?

Tre pedagogiska principer vid problemskapande situationer Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Principen om affektsmitta Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009 Att ta ansvar Man tar inte sitt ansvar genom att tycka att personen är: Envis Omotiverad Trotsig Olydig Ouppfostrad Kravavvisande Eller genom att tro att beteendet är: föräldrarnas el dagcenters/skolans fel Alla dessa synsätt tar bort möjligheten att påverka!!!! Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Så här kan det låta om man vill bli av med ansvaret: Han borde inte få komma undan med det? Jag får inte ge mig!/Hon ska inte få vinna! Han vet precis vad han gör! Jag borde inte ge honom det han vill, då uppmuntras det dåliga beteendet Hon ska inte uppföra sig/bete sig så Jag ska visa vem som bestämmer! Han måste skärpa sig! Eller: habiliteringen borde göra nåt Föräldrarna skämmer bort han Han passar inte i den här verksamheten

Vi TÄNKER och REAGERAR olika! Toleransnivå och Personlighet Vad jag har med mig i mitt eget bagage Dagsform Vad jag tror beteendet beror på Vårt relation och attityd till personen Våra egna behov te x av att bli accepterade av omgivningen Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009 Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över själv för att lämna över lite kontroll till någon annan. Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Kontrollförlust eller strategier? Vissa beteenden som vi anser problematiska kan vara strategier för att bevara självkontroll Som att backa bort, springa iväg, vägra, gömma sig, slåss, skrika, nypas, visst självskadebeteende Skilj på strategier och kaos och på farligt och ofarligt beteende Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Affekt utlösare/trigger Explosition Ingen kontroll Självkontroll Affekt utlösare/trigger Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Grundläggande affekter- affektsmitta Glädje Överraskning Ilska Ångest Fruktan Ledsnad Skam Leda Avsky/avsmak Känslor smittar Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Stress En obalans mellan krav och förmåga Kroppens reaktion på fysisk och psykisk påfrestning. Definiera stress Exempel utifrån oss 18

Belastningsfaktorer– Grundläggande Situationsberoende Vanligast att man fokuserar på de situationsberoende, men viktigast och bäst om man lyckas med de grundläggande Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Hejlskov-Urskovs stressmodell (fritt efter Nuchterlein och Dawsson Stressnivå EJ autismspecifik Tid Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Hejlskov-Urskovs stressmodell (fritt efter Nuchterlein och Dawsson Stressnivå Begränsningar i kommunikation ljudkänslig Svårt att förstå sammanhang Livshändelse tex byta jobb EJ autismspecifik Tid Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Grundläggande belastningsfaktorer Kommunikation Livshändelser Se sammanhang Flytta hemifrån Exekutiva funktioner Byta jobb Sinnesintryck Ensamhet Sömn Meningslöshet Smärt/sjukdom December/semester En vardag av för höga krav Stora känslor Pollenallergi Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009 Stressmodellen Stressnivå Varningstecken Tid Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009 Varningstecken Vanliga sätt att ta kontroll över sig själv Vägra Säga nej Backa Slå, kasta, skrika (för att skapa avstånd) Skärma av sig Springa iväg Bita sig Skära sig Hot Positiva-coping Skärma av sig Visst självskadebeteende Trötthet Lättja Specialintressen Negativa Ljudkänslighet Ljuskänslighet Ångest Otrygghet Störd sömn Infektioner Irritabilitet Agressivitet Tvång Pessimissm Humörsvängningar Rastlöshet modlöshet Tappade färdigheter Hygien Språk Närvaro Koncentration Minne Sociala färdigheter Skolfärdigheter Vardagsfärdigheter Personliga Ljud Rörelser Tics Ord/fraser ”Svarta ögon” Skillnaden mellan negativa och postiva är att de postitiva ger lite självkontroll och stresslindring för stunden, de neg ökar stressen. Ljudkänslighet vanligt!? Tappade färdigheer-nycklar, oöppnad post. Tvätt. Bosses klockor. Självskadebeteende, samma att skära sig och bita sig i armen- självmordsrisken om man hindrar, christers död. Gemensamt för varningstecken, sätt att behålla kontroll. Backa, skärma av sig, självskade är rätt bra sätt. Hot är alltid ett varningstecken, ett tecken på att personen inte vill göra det det Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009 Stressmodellen Stressnivå KAOS Varningstecken Tid Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009 Stressmodellen Stressnivå KAOS Tillsägelse Taxin är sen Varningstecken Begränsningar i kommunikation Perception Svårt att se sammanhang Livshändelse tex byta jobb Tid Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Situationsbestämda belastningsfaktorer Konflikter Huvudvärk Fel jacka Vikarie i skolan Personal man inte tycker om Kompisar som retas Bristande kontroll Orättvisa Tillsägningar Fasthållningar Plötsliga ljud Sen taxi Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009 Stressmodellen Stressnivå KAOS Varningstecken Tid Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Kaostecken Akuta Utagerade beteende: slag, sparkar, bett, skrik Skadegörelser Självmordsförsök Ångestattacker, panikångest Våldsamt självskadebeteende Desorientering Handlingsförlamning Långvariga Depression Psykoser Ätstörningar Ångesttillstånd Stressöverbelastningssyndrom/utmattnings depression Ju fler gånger man hamnar i akuta, dessto störe risk att det händer igen, risk för långvariga

Sociala färdighetstrappan 1. Individuella färdigheter 2. Närhet till andra 3. Parallella aktiviteter 4. Dela material 5. Tur tagning 6. Enkla regler – Komplexa regler 7. Ömsesidighet 7 6 5 4 konkret - abstrakt med en - med flera 3 2 1

Att förebygga problemskapande beteende/situationer Balans i vardagen Sanera miljön perceptuellt Kravanpassa Anpassa efter dagsform Lugn plats Att vara bra på något Känna tillit Mötas av kunskap/förståelse Mötas av positiva människor Mötas av en lågaffektiv omgivning

Att förebygga problemskapande beteende/situationer Kognitiva hjälpmedel/struktur Tid Att bli färdig/redo Val/inflytande/delaktighet Glädje Motiverande handlingar

Vems är problemet. Är det ett problem Vems är problemet? Är det ett problem? Hur ofta förekommer det och i vilken omfattning?

Problemskapande beteende/situationer kan vara.. Farligt För personen själv eller andra. Konsekvenser: Vi måste handskas med det direkt i situationen. ( nödrätt) Inte farligt Vi kan tycka det är jobbigt men det är inte samma sak som farligt! Konsekvenser: Tänka kring strategier för att ändra det bakomliggande orsaker 34

Att avleda – att flytta fokus Avledning fungerar bättre än att stå fast vid krav Flyttar fokus Minskar risken för att använda fysisk makt Avled med affekt (humor) Avled med handfasta medel Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Affekt utlösare/trigger Explosition Ingen kontroll Självkontroll Affekt utlösare/trigger

Vad innebär lågaffektivt bemötande Ett icke konfronterande arbetssätt Sätter värde på individen Undviker alla former av bestraffningar Ett förhållningssätt som fokuserar på vårt bemötande och reaktioner som en del Strategier för att minska aggression Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Kaos- lågaffektivt bemötande Dämpa dina känslointryck - smitta med ditt lugn Undvik beröring och stirra inte Sätt dig eller backa Undvik att markera dig fysiskt Tala sakta och lugnt. Eller helst inte alls Om det behövs, flytta andra! Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Kaos- lågaffektivt bemötande Tänk på kroppen: Blicken Musklerna/Rörelser Hjärnan Andningen Händerna Kroppshållning/hur du står Rösten Bo Hejlskov, problemskapande beteende, 2009

Död fisk

Efteråt.. Skippa eftersnacket

Efteråt…analysera Efteråt- möjlighet till lugn och ro? Vilka strategier försökte personen använda? Gav vi hen utrymme? Fasthåll vi kraven? Ökade vi kraven? Vårt kroppsspråk? Röstläge? Avledande manövrar? Var det farligt el ofarligt? Hur kan vi se över personens situation så det inte händer igen?

Vad göra vid utmanande beteende? Arbeta lågaffektivt på tre nivåer 1: Det långsiktiga och förebyggande arbetet i vardagen. Hjälpmedel och anpassningar, kommunikation, energibalans 2. När det inte riktigt blir som vi tänkt oss Kravanpassning och avledning 3. Om det ändå går åt skogen och blir kaos Lågaffektiva strategier - dämpa

icke konfrontativt bemötande Lågaffektivt icke konfrontativt bemötande Kaos ______________________________ --------------------------------------------------- Förlorad självkontroll Ingen inlärning möjlig Avledningar kravanpassning Hjälpmedel Anpassningar Strategier Balans Bemötande/förhållningsätt Vardag Förutsättningar för inlärning

Stressmodellen Exempel på: Åtgärd: Kaos Situations bestämda belastningsfaktorer Varningstecken Grundläggande belastningsfaktorer

1 svaga varnings-tecken Läge Vad gör Stina? Vad gör jag? Stina tänker/känner 4 Kaos! Kastar saker Slåss/Sparkar Bits Tar glasögon Slår mot ansiktet (om du är för nära) Lämna rummet för att ge henne möjlighet att få tillbaka kontrollen Backa- ge henne utrymme! Panik! Frustration! Har helt tappat kontrollen över sig själv 3 Akut Nyps Drar andra i håret Ändrad röst (viftar med armarna+ aaaa) Backa-gör avstånd-ge henne utrymme Behåll lugnet Ta försiktigt bort hennes hand och backa. Slappna av, lösa muskler. Säg lugnt: ”Stina” invänta svar. När Stina svarar ja, fortsätt: ”jag ska berätta” Ritprata med henne! Jag känner stress! Blockerad! Just nu kanjag inte ta in vad du säger. Hjälp mig Vad är det som händer? Jag behöver mer information! 2 På uppgång Röda kinder Slemmig/rosslig/hostig ”mamma” osäkert, ledsen Tuggar på håret Drar sin hand över sin näsa Kickar bakut Säg lugnt påstående: Du vill ha hjälp! Gör saker som du vet ”tankar” och lugnar Stina. Se lista. Jag är orolig! Jag är snart slut på energi. Nu behöver jag komma härifrån. Vänta in mig. Ge mig tid 1 svaga varnings-tecken Ställer frågor, sova? Hus? Imorgon? Petar upp sår Drar dragkedjan upp/ner Petar i andras öron/viker andras öron, Biter på naglar Tuggar på tröjsnöret Var uppmärksam på hennes mående under dagen. Om det finns tendens till smärta ex ont i huvudet/magen. Anpassa dagen efter dagsform Jag förstår inte riktigt Jag vet inte vad som förväntas av mig nu. Jag börjar bli orolig Jag behöver fylla på energi Jag har lite dålig kontroll

Observation Datum När? Var? Aktivitet? Med vem? Vad hände innan? Vad gör han/ hon? Vad gör perso-nalen?

Socialstyrelsen Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet Publiceringsår: 2015 Artikelnummer: 2015-12-3

Rekommendationer för att förebygga och minska utmanande beteende Kunskap om individens funktionstillstånd, funktionsnedsättningar och kommunikativt förhållningssätt Utesluta hälsoproblem Kognitiv tillgänglig miljö utan onödiga stressorer Alternativ och kompletterande kommunikation som funktionellt kommunikationsstöd Fysisk aktivitet Tydliggörande pedagogik Sociala berättelser och visuella samtal Lågaffektivt bemötande

Konsekvenspedagogik bör inte användas!! Kräver att man förstår orsakssamband, att man kan reglera sina affekter, beteenden och impulser. Man förväntas också kunna tolka och förstå sina reaktioner. Ingen av dessa förutsättningar kan vi ta förgivna

Människor gör så gott de kan!

Referenser Bo Hejlskov, Problemskapandebeteende, 2009 Axel Chipumbu (red) Lågaffektivt bemötande, 2017 Bo Hejlskov, Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet, 2012 Bo Hejlskov, Beteendeproblem i skolan, 2014 Ross Green, Explosiva barn, Ulrika Aspeflo, Aspeflo om autism, 2010 Gunilla Gerland & Ulrika Aspeflo, Barn som väcker funderingar, 2009 Grunevald Karl, från idiot till medborgare, 2012 Olga Bogdashina, Sinnesintryck och omvärldsuppfattning, 2003 www.pedagogisktperspektiv.se www.autism.se

Vilka är vi? Utbildningscenter Autism ägs av Autism- och Aspergerförbundet. Vi bedriver utbildningar och sprider kunskap om autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. Huvudsakligen bedrivs veckolånga utbildningar i Ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till personer med autism på Bergskog kursgård i Sunne.