Tidiga insatsers betydelse - för hälsa, utbildning och inkomster

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Upplägg Vad är folkhälsa? Definition och övergripande rekommendationer för hur man bör arbeta Vad ska vi göra inom folkhälsa? Mål och styrdokument Vad.
Advertisements

Utredningen om män och jämställdhet
SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället
Agneta Hörnell, professor, RD Inst f kostvetenskap, Umeå universitet
20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?
Hög kvalitet?? Hög kvalitet – förutsättning för barns lärande och utveckling – vad är hög kvalitet i förskolan? Barns bästa – en god start i livet! Internationellt.
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Inklusion av placerade barn Nyborg 28 augusti 2012
Social investeringsfond Norrköpings kommun
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Är det väl använda pengar?
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet
De huvudsakliga resultaten av OECD:s undersökning Pisa
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
Forskarnas syn på normbrytande beteende Martin Karlberg Uppsala Universitet.
En guide för effektutvärdering
Tidiga insatser för barn i förskolan
Specialpedagogiken i matematiken med inslag av appar
Hälsa.
Vad är UNICEF? Kämpar för barn världen över
Funktionsnedsättning innebär dubbel utsatthet i det offentliga rummet – och begränsar därmed tillgängligheten Några exempel: En utvecklingsstörd kvinna.
Lärande utvärdering genom följeforskning
Var går gränsen mellan att bota och förbättra? – eller är frågan fel ställd? Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
Tiggarna på våra gator – hur ska vi förhålla oss?
”Allergiprevention i nytt ljus” Rökningens betydelse Eva Lannerö M.D., Ph.D. Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Astma och allergier – effekter av miljön?
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Erfarenheter och effekter av satsningar på lärare i skolor med låga elevresultat Anahita Assadi, Caroline Hall, Martin Lundin och Kristina Sibbmark.
Sociala investeringar / tidiga insatser Louise Källbom Stefan Nybom Inledning – förebyggande insatser Ex – umeå och norrkoping Psynk Frågor Social investeringar/Tidiga.
Vad driver den etniska bostadssegregeringen i Sverige och vilka konsekvenser leder detta till? Emma Neuman KEFU-dagen, Lund 2 juni 2016.
K9: sid. 1 Kapitel 9 Phillipskurvan, jämviktsarbetslösheten och inflationen   IDAG:   Arbetslöshet, priser och inflation.   Phillips-kurvan – en.
Ekonomnätverk sociala investeringar 14 juni 2016
TIPS FÖR FÖRÄLDRARNA Främjande av barns och ungdomars rökfrihet.
CAN-konferensen Erfarenheter av ÖPP/Effekt kopplat till lokal drogvaneundersökning Vad blev resultatet?
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Magdalena Brasch.
Hur kan man tillvarata föräldrarnas egna resurser? Tankar om empowerment.
Hälsofrämjande insatser i skolan. Utvärdering av DISA. Pernilla Garmy Skolsköterska, Doktor i medicinsk vetenskap Skolsköterskekongress, Stockholm 15 april.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Möjlighet till Egen Kraft!
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Skolmat Namn på föreläsare.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Fråga om våld på BVC.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017
Vad är barn? Det är något man räknar norm på!.
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Avdelningen för vård och omsorg
Närvarande ledarskap för en hållbar välfärd
Är sjukskrivning bra för hälsan?
Varför en satsning på psykisk hälsa?
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Sociala investeringsmedel, spår 2
Tidiga insatsers betydelse - för hälsa, utbildning och inkomster
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Bakgrund Överenskommelsen Aktuellt just nu
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

Tidiga insatsers betydelse - för hälsa, utbildning och inkomster Therese Nilsson Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Barker hypotesen Foster påverkas långsiktigt av den omgivande miljön Hypotesen är en specifik teori om effekterna av näringsbrist under den prenatala perioden på kroniska hälsoutfall i vuxen ålder (Barker, 1998) Många studier, ex diabetes, hjärt-kärlsjukdomar

Heckman Kritiska perioder - avkastningen större för tidiga insatser En dynamisk process som ligger bakom formandet av kognitiva och icke-kognitiva förmågor Om vi vill uppnå maximalt värde av tidiga insatser så måste man återinvestera Föräldrars beslut påverkas av insatser (barn och syskon)

Genererat en omfattande nationalekonomisk forskning Ett vidgat perspektiv på den tidiga miljöns betydelse Starkt fokus på orsakssamband

Nutrition Prenatal stress Förskola Familje- central BVC Alkohol och tobak

Nutrition Begränsad fasta Jod Amning Även i rika länder så har relativt små variationer i nutrition en inverkan att påverka barns hälsa på kort och lång sikt

Prenatal stress Dödsfall Kortisolnivåer Effekten för barn till kvinnnor som förlorar en anhörig under graviditeten Jämförs med barn till kvinnor som förlorar en anhörig året efter barnet fötts Olika grupper har högre sannolikhet att en anhörig dör Mycket små genomsnittliga effekter på födelsevikt 20% ökning av barn med låg födelsevikt (under 2500 gram) 25-årsåldern: ADHD medicinering +23% Antidepressiva +9% Kortisolnivåer Syskonstudier med information om mammans kortisolnivå under graviditeten Barn vars mamma hade högre kortisolnivåer har redan vid 8 års ålder upp till ett års mindre skolgång – dvs barnen startade skolan sent Barn till fattigare kvinnor har starkare effekter

Prenatal stress Våld i nära relationer Mycket begränsad kvantitativ forskning USA Stora negativa effekter på födelsevikten Kvinnor i lägre socio-ekonomiska grupper utsätts oftare för denna typ av våld Våld i nära relationer således en förklaring till ojämlikhet i barnhälsa Insatser för att minska stress viktiga (i extrema situationer, men sannolikt även något förhöjda stressnivåer skadliga) Ekonomiska resurser kan kompensera för negativa effekter

Alkohol och tobak Alkohol Tobak Även tillgång till alkoholhaltiga drycker med begränsad styrka och passiv rökning har långsiktiga effekter

Förskoleverksamhet Särskilda program riktade mot mycket utsatta barn USA Mycket resurser och hög kvalitetet Mycket stora effekter på kort och medellång sikt Allmän förskoleverksamhet Teoretiskt inte tydligt vad vi ska förvänta oss Beror på verksamhetens kvalitetet, men även vad alternativer är om barnet inte medverkar i förskoleverksamhet

Allmän förskoleverksamhet Tidiga studier - inga tydliga kortsiktiga effekter Ny studie - positiva effekter på utbildningsnivå och inträde på arbetsmarknaden Effekterna störst för barn i utsatta grupper Förskoleverksamhet kan alltså möjligen minska social ojämlikhet i samhället

Vad vet vi inte? Lite evidens kring offentliga insatser Begränsad kunskap om varför den tidiga miljön spelar roll – viktigt för policy Identifiering av betydelsefulla faktorer i den kedja som kopplar samman hälsa tidigt i livet med utfall i vuxen ålder

Ett livscykelperspektiv Kan offentliga satsningar riktade till barn kan förbättra människors liv? Varför spelar tidiga insatser roll? (Barker och Heckman)

Spädbarns- och mödradödlighet 1910-1950

Försöksverksamheten 1 oktober 1931 – 30 juni 1933 Sju utvalda provinsialläkardistrikt Barnavårdcentral med regelbundna öppettider Informationskampanjer Utbildning för berörd personal - Verksamhetens mål - Service på lika villkor till alla

Försöksverksamheten Fokus på förebyggande vård Tre typer av aktiviteter Hälsoundersökningar Hembesök Information till föräldrar

Allt för barnet (1930) Illustrationer: Aina Stenberg-Masolle

Mödrar uppmuntrades att amma Hur hålla god hygien i hemmet Detaljerade råd kring närings- och födointag under olika utvecklingsstadier Allt för barnet (1930) Illustrationer: Aina Stenberg-Masolle

Försöksverksamheten utvärderas positivt 1937 påbörjas rikstäckande implementering av BVC 1943 hade mer än 90 procent av alla nyfödda barn tillgång till förebyggande vård Norge och Danmark initierade liknande program – sannolikt inspirerade av försöksverksamheten i Sverige

Hur utvärdera? Behöver säkerställa att effekter speglar orsakssamband Sju provinsialläkardistrikt – 59 kommuner Härad, Helsingborg, Jokkmokk, Lidköping, Mörtfors, Pajala, Råneå Lika många kontrollkommuner Digitaliserar individdata

Data Närmare 25.000 barn, födda 1930-1934 Kyrkoböcker Skoldata från årskurs 1 och 4 Arbetsmarknadsutfall Dödsfall och dödsorsak

Dagbok med examenskatalog

Dödlighet Minskade risken för spädbarnsdödlighet (24 procent) Ökade överlevnaden bland utsatta grupper – barn till ensamstående, barn till familjer som tidigare mist ett barn Den gynnsamma hälsoeffekten består även vid 75 års ålder

Dödsorsaker Minskning av dödsfall i kardiovaskulära sjukdomar och i tjocktarmscancer Ny medicinsk litteratur betonar hur viktig tarmfloran är för vår hälsa och hur och hur tidigt den byggs upp Tyder på vikten av information Amning och nutrition förklarar sannolikt en del av effekten på dödlighet

Betygsfördelning

Betygsfördelning

Effekter på skolresultat Genomsnittliga betyg högre i årskurs 4 Effekten är drygt 0,1 standardavvikelser Framförallt bättre läs- och skrivförmåga

Effekter på olika delar av betygsfördelningen Pojkar Flickor

Effekter på arbetsmarknadsutfall Positiva effekter på inkomst – 7 procent högre Drivs helt och hållet av stora effekter (20 procent) för kvinnorna Större sannolikhet att jobba heltid och högre pension Inga signifikanta effekter för män

Kvalificerade jobb i offentlig sektor Mer eller mindre samma individer som hade bättre kognitiva färdigheter som har högre inkomster – i linje med teori! Kvalificerade jobb i offentlig sektor Yrken som kräver utbildning utöver folkskola Medicinsk-tekniska, redovisning och administration

Lärdomar - BVC Försöksverksamheten föregicks av grundliga analyser och implementerades under kontrollerade former Möjliggör analys av orsakssamband Fältexperiment i välfärdssektorn lyser idag med sin frånvaro

Lärdomar - BVC Spädbarnsvård kan åstadkomma långvariga förbättringar i människors liv Stora vinster kan uppnås till relativt låg kostnad och med grundläggande information – av vikt för hälsoprioriteringar i utvecklingsländer men även riktade insatser till grupper som inte går till BVC Effekterna särskilt starka för utsatta grupper Delförklaring till varför ojämlikheten i hälsa är förhållandevis låg i Sverige

Early Early Många olika typer av tidiga insatser har en effekt Barndomsårens betydelse (foster och barn) spelar roll för långsiktiga utfall Inte bara hälsa – ekonomiska utfall (löner, kognitiva färdigheter), personlighetsdrag Stora effekter Heterogenitet Barker hypotesen visat sig beskriva ett förvånansvärt allmän fenomen Befästa nackdelar kan balanseras upp Samhället har begränsade resurser – genom att allokera om resurser från senare till tidigare i livet så används resurser effektivt