Kort guide till samhällsekonomisk bedömning Kort om vad, varför och hur - med exempel från verkligheten Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Datum för publicering xxxx-xx-xx Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport xxxx:x, Rapporttitel

Inledning Syftet med guiden är att ge en kort beskrivning av hur en samhällsekonomisk bedömning kan genomföras. Guiden beskriver kortfattat varför det är viktigt med en samhällsekonomisk bedömning och hur den kan gå till. Sist i guiden finns exempel över hur andra kommuner/landsting och organisationer har gått tillväga för att göra en samhällsekonomisk analys/bedömning. Exemplen ska fungera som inspiration över tillvägagångssätt och möjliga datakällor.

Varför en samhällsekonomisk analys? Samhällets resurser är begränsade. Det innebär att vi ständigt ställs inför val och prioriteringar. Genom att visa vilka kostnader och ekonomiska effekter en insats kan leda till kan en samhällsekonomisk analys hjälpa till att välja och prioritera på ett effektivt och rättvist sätt. Minskar osäkerhet Den samhällsekonomiska analysen syftar till att minska osäkerheten vid beslutsfattande. Det finns ingen subjektiv värdering om vilket beslut som ska fattas. Osäkerheten kan förmodligen aldrig försvinna helt. Men att utgå från vilken kunskap som finns i nuläget gör att inget beslut behöver fattas i fullständig okunskap. Därför är det också viktigt att komma ihåg att en samhällsekonomisk analys alltid är bättre än ingen alls. Det betyder inte nödvändigtvis att ett beslut blir lättare att fatta. Ett stöd men inte ett svar En samhällsekonomisk analys fungerar som ett stöd för beslutsfattare men den talar inte om för beslutsfattaren vilket beslut som ska fattas. Skälet till detta är att analysen framförallt baseras på effektivitetskriteriet. Utöver effektivitet finns andra kriterium, såsom allokeringen av resurser kopplat till rättvisa. Källa: SNS (2015), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

En samhällsekonomisk bedömning Definition, avgränsning och syfte Identifiera relevanta effekter Den tilltänkta åtgärden/aktiviteten ska definieras, avgränsas och beskrivas i ett syfte. Det är viktigt att definiera vilken målgrupp som ska ingå och vilken tidsperiod som effekterna ska identifieras. Identifiera direkta och indirekta effekter för samhället. Effekterna ska avgränsas inom ramen för den tidsperiod, målgrupp och övrig definition som valts. Strukturera upp alla möjliga effekter som kan tänkas uppstå. Sortera mellan intäkter och kostnader (dvs. positiva och negativa effekter). Effekterna ska också fördelas mellan olika aktörer eftersom det är vanligt att kostnader/intäkter inte tillfaller endast en aktör. Här kan också den samhällsekonomiska konsekvensen om åtgärden/aktiviteten inte genomförs beskrivas. Definition, avgränsning och syfte Identifiera relevanta effekter Källa: SNS (2015), Skandia (2012), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

En samhällsekonomisk bedömning Värdering av effekter Exempel De effekter som strukturerats upp ska värderas. Vissa effekter har redan ett pris, vilket gör det enkelt. Andra effekter har inget pris, monetärt värde, vilket kräver en större arbetsinsats. För svårvärderade effekter kan det räcka med att beskriva och försöka reda ut om det går att förvänta sig ett positivt eller negativt utfall, samt om effekterna är omfattande eller relativt små. Exempelvis en insats som syftar till att minska antalet elever som går ut grundskolan med ej fullständiga betyg. Om resultatet blir att färre elever går ut grundskolan utan fullständiga betyg blir intäkterna den kostnadsreducering som kan kopplas till effekten, dvs. minskat resursstöd, minskat antal år i gymnasieskolan. Värdering av effekter Källa: SNS (2015), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

En samhällsekonomisk bedömning Känslighetsanalys En samhällsekonomisk bedömning kan vara osäker vad gäller vilka effekter som kommer ske och hur de värderas. Det är viktigt att beskriva och reflektera över dessa osäkerheter: vad innebär osäkerheterna för bedömningen? Försök bygga upp ett scenario där alla antaganden inte blir som planerat, och hur det återspeglas i resultatet. Det är viktigt att få en uppfattning om kalkylen som ligger till grund är en så kallad glädjekalkyl, eller om den tål förändringar i effekterna utan att resultatet går åt helt fel håll. Känslighetsanalys Källa: SNS (2015), Skandia (2012), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Exempel Örebro kommun – sammanfattning av Skolfam Beskrivning Forskning visar att familjehemsplacerade barn i lägre grad är behöriga till gymnasieskolan än sina jämnåriga. En stor del av de familjehemsplacerade har också ett flöde mellan placeringar i familjehem och på HVB, vilket leder till bristande kontinuitet under uppväxten och ytterligare svårigheter att prestera i skolan. Placerade barns skolgång behöver därför stärkas för att öka deras förutsättningar till goda framtidsutsikter. För det krävs en välutvecklad samverkan mellan skolan och socialtjänsten. Målgruppen för Skolfam i Örebro kommun är barn som placerats i familjehem av Örebro kommun i Örebro kommun inom både kommunens egna familjehem och konsulentstödda familjehem. Totalt omfattar det 51 barn, totalt kommer satsningen kunna hantera mellan 30-40 barn mellan åldrarna 7-14 år. Totalsiffran innefattar även 15-åringar, men de kommer inte inkluderas i satsningen. Satsningen genomförs från och med våren 2016 tre år framåt. Satsningen ska därefter implementeras i ordinarie verksamhet under förutsättning att resultaten varit lyckade. Skolfam är ett arbetssätt för att stärka skolresultatet i grundskolan för barn placerade i familjehem. Det bygger på principen om samverkan mellan skolan och socialtjänsten för att förebygga misslyckanden i skolan. Skolresultatet står i fokus och arbetet bedrivs därför med skolan som arena och med pedagogiken som verktyg. Minskat behov av HVB-placeringar i socialtjänsten Minskat behov av öppenvård från socialtjänsten: Minskat behov av extra stödinsatser i grundskolan: Färre elever går om grundskolan: Färre elever går om årskurs i gymnasieskolan: Färre elever till introduktionsprogram: Färre utbetalningar av försörjningsstöd: 12 årsplatser kan sparas in på 6 år. Kostnaden för en placering är ungefär 900tkr per år. Den totala besparingen blir då ca 11mnkr. Vi räknar lågt och tänker att 3 placeringar kan förhindras, vilket ger 2,7mnkr. Genom att avhjälpa låga betyg skulle färre behöva besöka öppenvård, med hypotesen att låga betyg kopplas till överrisker för ogynnsamma utfall vad gäller ex. missbruk av alkohol eller narkotika. Lågt räknat blir besparingen genom minskad belastning i öppenvården med 35-40 individer ca 50tkr per år i 6 år, alltså 300tkr. Om målgruppen haft extra stödinsatser som en genomsnittliga eleven skulle specialpedagogresurserna belastas med 20 procent. Skolfam syftar till att minska behovet av stödresurser. En minskning med 25 procent av en tjänst är rimligt på 2 år, vilket ger en kostnadsbesparing på 600tkr på fem år. Ett rimligt antagande är att 3 elever från satsningen stöttas så pass mycket att de inte behöver gå om en årskurs. Ett år i grundskolan kostar ca 70tkr och kostnadsbesparingen blir då 200tkr för målgruppen. Ca 4-5 elever i statistiken behöver gå om gymnasiet. Genom satsningen kan vi anta att 4 färre elever behöver gå om en årskurs. Ett år på gymnasiet kostar ca 70tkr, vilket blir ca 300tkr för målgruppen. Från betygsstatistiken kan konstateras att ca 15 elever inte blir behöriga till gymnasiet. Dessa får gå gymnasiet introduktionsprogram, vilket är dyrare än ett nationellt program samt innebär extra år på gymnasiet. Vi antar att 6-9 elever blir behöriga tack vare Skolfam. Tre elevers kostnadsbesparing blir ca 300tkr. Bättre betyg skulle innebära färre med långvarigt behov av försörjningsstöd. Dessutom kan tillfälliga perioder av försörjningsstöd undvikas kopplat till bättre skolgång för målgruppen. Vi antar att försörjningsstödet i gruppen kan halveras, vilket betyder tre helårsekvivalenter under 5 år, och en kostnadsbesparing på ca 1,5mnkr. Källa: Örebro kommun (2015) Skolfam (här finns den fullständiga ansökan) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Exempel Örebro kommun – sammanfattning av Skolfam Strukturerade värderingar av effekterna. Dessutom några delar om känslighetsanalys. Örebro kommun – sammanfattning av Skolfam Beskrivning Forskning visar att familjehemsplacerade barn i lägre grad är behöriga till gymnasieskolan än sina jämnåriga. En stor del av de familjehemsplacerade har också ett flöde mellan placeringar i familjehem och på HVB, vilket leder till bristande kontinuitet under uppväxten och ytterligare svårigheter att prestera i skolan. Placerade barns skolgång behöver därför stärkas för att öka deras förutsättningar till goda framtidsutsikter. För det krävs en välutvecklad samverkan mellan skolan och socialtjänsten. Målgruppen för Skolfam i Örebro kommun är barn som placerats i familjehem av Örebro kommun i Örebro kommun inom både kommunens egna familjehem och konsulentstödda familjehem. Totalt omfattar det 51 barn, totalt kommer satsningen kunna hantera mellan 30-40 barn mellan åldrarna 7-14 år. Totalsiffran innefattar även 15-åringar, men de kommer inte inkluderas i satsningen. Satsningen genomförs från och med våren 2016 tre år framåt. Satsningen ska därefter implementeras i ordinarie verksamhet under förutsättning att resultaten varit lyckade. Skolfam är ett arbetssätt för att stärka skolresultatet i grundskolan för barn placerade i familjehem. Det bygger på principen om samverkan mellan skolan och socialtjänsten för att förebygga misslyckanden i skolan. Skolresultatet står i fokus och arbetet bedrivs därför med skolan som arena och med pedagogiken som verktyg. Minskat behov av HVB-placeringar i socialtjänsten Minskat behov av öppenvård från socialtjänsten: Minskat behov av extra stödinsatser i grundskolan: Färre elever går om grundskolan: Färre elever går om årskurs i gymnasieskolan: Färre elever till introduktionsprogram: Färre utbetalningar av försörjningsstöd: 12 årsplatser kan sparas in på 6 år. Kostnaden för en placering är ungefär 900tkr per år. Den totala besparingen blir då ca 11mnkr. Vi räknar lågt och tänker att 3 placeringar kan förhindras, vilket ger 2,7mnkr. Genom att avhjälpa låga betyg skulle färre behöva besöka öppenvård, med hypotesen att låga betyg kopplas till överrisker för ogynnsamma utfall vad gäller ex. missbruk av alkohol eller narkotika. Lågt räknat blir besparingen genom minskad belastning i öppenvården med 35-40 individer ca 50tkr per år i 6 år, alltså 300tkr. Om målgruppen haft extra stödinsatser som en genomsnittliga eleven skulle specialpedagogresurserna belastas med 20 procent. Skolfam syftar till att minska behovet av stödresurser. En minskning med 25 procent av en tjänst är rimligt på 2 år, vilket ger en kostnadsbesparing på 600tkr på fem år. Ett rimligt antagande är att 3 elever från satsningen stöttas så pass mycket att de inte behöver gå om en årskurs. Ett år i grundskolan kostar ca 70tkr och kostnadsbesparingen blir då 200tkr för målgruppen. Ca 4-5 elever i statistiken behöver gå om gymnasiet. Genom satsningen kan vi anta att 4 färre elever behöver gå om en årskurs. Ett år på gymnasiet kostar ca 70tkr, vilket blir ca 300tkr för målgruppen. Från betygsstatistiken kan konstateras att ca 15 elever inte blir behöriga till gymnasiet. Dessa får gå gymnasiet introduktionsprogram, vilket är dyrare än ett nationellt program samt innebär extra år på gymnasiet. Vi antar att 6-9 elever blir behöriga tack vare Skolfam. Tre elevers kostnadsbesparing blir ca 300tkr. Bättre betyg skulle innebära färre med långvarigt behov av försörjningsstöd. Dessutom kan tillfälliga perioder av försörjningsstöd undvikas kopplat till bättre skolgång för målgruppen. Vi antar att försörjningsstödet i gruppen kan halveras, vilket betyder tre helårsekvivalenter under 5 år, och en kostnadsbesparing på ca 1,5mnkr. Identifierade effekter Tydlig definition, avgränsning och syftesbeskrivning Källa: Örebro kommun (2015) Skolfam (här finns den fullständiga ansökan) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Tips för vidare läsning om samhällsekonomisk analys Användarmanual – kalkylmodeller för sociala investeringar. Skandia (2015). Tillgänglig här. Att utvärdera sociala investeringar. SNS (2015). Tillgänglig här. Handbok i beräkningar av sociala investeringar. Skandia (2015). Tillgänglig här. Samhällsekonomiska analys – förklarat på ett enklare sätt. Trafikverket (2016). Tillgänglig här.

Referenser Nationalencyklopedin, (2017a). Nationalekonomi, Länk, hämtad 2017-05-09. Skandia, (2012). Sociala investeringar kring barn och unga. Stockholm, Sverige. PDF. Hämtad: 2017-08-18. SNS, (2015). Att utvärdera sociala investeringar. Stockholm, Sverige. PDF. Hämtad: 2017-08-17. Trafikverket, (2012). Introduktion till samhällsekonomisk analys. Publikation 2012:220. Stockholm, Sverige. PDF. Hämtad: 2017-08-17. Örebro kommun, (2015). Ansökan Skolfam. Örebro, Sverige. PDF. Hämtad: 2018-08-25.