Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
SmiNet samarbetsgrupp – pågående arbete Chefs- och professorsmöte 19/ Margareta Nordin.
Advertisements

Vad innebär Dataskyddsförordningen?
KLL NATIONELLA BIOBANK. VAD ÄR EN BIOBANK? Ett systematiskt sätt att samla in prover från patienter Möjliggör upprepad provtagning Kopplat till kliniska.
Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn –
Utvecklingsprocess för centrala myndigheter Träff 3 – 4-5 November 2015.
Patientdatalagen –Anpassad behörighet –Spårbarhet –Spärr För att användare ska kunna tilldelas korrekta och ändamålsenliga behörigheter krävs att vårdgivaren.
Samfinansiering enligt regleringsbrev HfR-konferens
DIVISION Landstingsdirektörens stab Samverkan via video mellan landstinget och länets kommuner 25 april )Bakgrund 2)Hur det kommer att fungera efter.
Klinisk genetik idag och i framtiden Cecilia Gunnarsson, Jan-Erik Karlsson, Karl Landergren, Marie Gustavsson.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Sektionen för vård och socialtjänst1 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner.
Svenska Läkarsällskapets Referensgrupp för Parasitologi.
Kategoriindelning av sjukhus
Aktuell information augusti 2017
I kväll Alla behöver underhålla, förbättra och utveckla våra byggnader och anläggningar. Hur ser det ut? Inventering, LCC Ta beslut Krav på beslutsunderlag.
Avdelningen för vård och omsorg
Uppdrag, roller och ansvar
En plattform för samhällsekonomisk analys
Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn
Ett treårigt utvecklingsprojekt
Analysseminarium – ÖK februari
Hur går vi vidare? Vad händer nu?
Utredningen om kommunal planering, del 2
eHälsomyndigheten om planerna för Säker Åtkomst och Sambi
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Hjälpmedelsförskrivning
En välinformerad patient är en trygg patient
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
1177 Vårdguiden på telefon - hörnstenar
Vg-regionens Sociala investeringsmedel
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Pär Vikström Utredare Folkhälsomyndigheten 22 september 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Förändring för kvalitet och förnyelse
Samordning av miljöinformationsförsörjning Inte nytt men ”nystart”
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
- ett verktyg för ANDT-uppföljning Introduktion
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
22 regionala VO-College 91 lokala VO-College 218 kommuner 19 regioner och landsting 90 privata verksamheter 140 gymnasieskolor 181 gymnasiala vuxenutbildningar.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
SEBASTIAN DAHLGREN AXELSSON
Medarbetareinformation
Systematiskt kvalitetsarbete
Nationella riktlinjer
Regional arbetsgrupp- handledarskap har följande uppdrag
Behovskartläggning Kartläggningen beskriver målgruppens behov och skapar därmed förutsättningar för att utveckla processer som motsvarar behoven. Den.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Evidensbaserade miljöanalyser
Digital delaktighet En fråga om demokrati
Samordnad hantering Inledande utgångspunkter
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Hållbar utveckling måste vara
Revisionsredogörelsen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Nämndernas/styrelsernas utvärdering av arbetet med budget 2005
Information om lagförslag: medicinsk bedömning inom 3 dagar
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Presentationens avskrift:

Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi Hans Gaines Sören Andersson

CHoP 4 oktober 2013 Kartläggning intresse/möjlighet för referenslaborativa uppdrag Remissvar till RU om laboratorienätverk 2018-09-22

CHoP 4 oktober 2013 Separat och parallellt utveckla två områden: Kartläggning intresse/möjlighet för referenslaborativa uppdrag Remissvar till RU om laboratorienätverk Separat och parallellt utveckla två områden: 2018-09-22

CHoP 4 oktober 2013 Separat och parallellt utveckla två områden: Kartläggning intresse/möjlighet för referenslaborativa uppdrag Remissvar till RU om laboratorienätverk Separat och parallellt utveckla två områden: Fördelning av ansvar mellan stat/landsting 2018-09-22

CHoP 4 oktober 2013 Separat och parallellt utveckla två områden: Kartläggning intresse/möjlighet för referenslaborativa uppdrag Remissvar till RU om laboratorienätverk Separat och parallellt utveckla två områden: Fördelning av ansvar mellan stat/landsting 2) Samverkan mellan laboratorierna 2018-09-22

2. Samverkan mellan laboratorierna http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/laboratorieanalyser/analyser-i-sverige/

2. Samverkan mellan laboratorierna http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/laboratorieanalyser/analyser-i-sverige/ • Analyser för övervakning och utbrottshantering? • Övriga mikrobiologiska analyser?

2. Samverkan mellan laboratorierna http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/laboratorieanalyser/analyser-i-sverige/ • Analyser för övervakning och utbrottshantering? • Övriga mikrobiologiska analyser? Behov av gemensam terminologi!

1. Fördelning av ansvar mellan stat/landsting • Folkhälsomyndigheten och SKL 2014 • CHoP 13 november 2014

1. Fördelning av ansvar mellan stat/landsting • Folkhälsomyndigheten och SKL 2014 • CHoP 13 november 2014 Remissvar: • Starkt stöd för förslag om laboratorienätverk • De ekonomiska konsekvenserna för landstingen behöver tydliggöras • Avtal mellan parter måste ske på högsta nivå • Alla landsting måste ha inflytande

1. Fördelning av ansvar mellan stat/landsting • Folkhälsomyndigheten och SKL 2014 • CHoP 13 november 2014 • Landstingsdirektörer + GD 23 juni 2014 • Beslut av myndigheten, landsting och regioner 26 oktober 2015 Remissvar: • Starkt stöd för förslag om laboratorienätverk • De ekonomiska konsekvenserna för landstingen behöver tydliggöras • Avtal mellan parter måste ske på högsta nivå • Alla landsting måste ha inflytande

Beslut 26 oktober 2015 Ansvar för att tillhandahålla Beslut om och kostnadstäcka funktioner projektuppdrag av betydelse för ett laboratorienätverk http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/laboratorieanalyser/laboratorienatverk/

Milstolpar för projekt Definition av referensfunktioner som bör etableras

Milstolpar för projekt Definition av referensfunktioner som bör etableras Redovisning av ekonomiska konsekvenser

Milstolpar för projekt Definition av referensfunktioner som bör etableras Redovisning av ekonomiska konsekvenser Former för att utse och tillsätta referenslaboratorier

Milstolpar för projekt Definition av referensfunktioner som bör etableras Redovisning av ekonomiska konsekvenser Former för att utse och tillsätta referenslaboratorier Former för förvaltning av laboratorienätverk

Milstolpar för projekt Definition av referensfunktioner som bör etableras Redovisning av ekonomiska konsekvenser Former för att utse och tillsätta referenslaboratorier Former för förvaltning av laboratorienätverk Förslag inlämnas till Folkhälsomyndigheten, landsting och regioner

Arbetsformer för projekt Projektledare Underlag och Frågeställningar Projektgrupp, virtuellt

Arbetsformer för projekt Projektledare Underlag och Frågeställningar Projektgrupp, virtuellt Synpunkter

Arbetsformer för projekt Projektledare Underlag och Frågeställningar Sammanställning Projektgrupp, virtuellt Synpunkter Arbets- grupp

Arbetsformer för projekt Projektledare Underlag och Frågeställningar Sammanställning Ev. fortsatt bearbetning Projektgrupp, virtuellt Synpunkter Arbets- grupp Referens- grupper

Frågor på det?

Decentralisering av mikrobiologisk diagnostik Statens Bakteriologiska Laboratorium 1909-1993 Smittskyddsinstitutet 1993-2013 Folkhälsomyndigheten 2014- 1909: Centrallaboratorium 1993: Rutindiagnostiken avvecklas, speciella diagnostiken kvarstår. 2010 Forskningsuppdraget begränsas, speciella diagnostiken kvarstår. 2014: Laborativ verksamhet på en samlad avdelning för mikrobiologi • Nationell mikrobiell övervakning • Diagnostik av smittskyddsbetydelse • Tillhandahålla unika analyser speciellt högsmittsamma ämnen • Stöd vid utbrott och för kvalitets- och metodutveckling

24 kliniska mikrobiologiska laboratorier i Sverige Sunderby sjukhus Norrlands Universitetssjukhus Östersunds sjukhus Falu lasarett Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Gävle sjukhus Universitetssjukhuset i Örebro Akademiska Universitetssjukhuset Mälarsjukhuset i Eskilstuna (Unilabs) Centrallasarettet i Västerås Centralsjukhuset i Karlstad Folkhälsomyndigheten NÄL i Trollhättan Karolinska Universitetssjukhuset Kärnsjukhuset i Skövde (Unilabs) SLL (Unilabs) SLL (Aleris Medilab) Sahlgrenska Universitetssjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping Södra Älvsborgs sjukhus i Borås Länssjukhuset Ryhov i Jönköping Länssjukhuset i Halmstad Visby lasarett Centralasarettet i Växjö Skånes Universitetssjukhus Kalmar sjukhus 2018-09-22

9 miljoner enskilda analyser årligen i Sverige <0,5% vid Folkhälsomyndigheten 2018-09-22

Antal utförda analyser Antal olika analyser Folkhälsomyndigheten ca 250 olika analyser Folkhälsomyndigheten <0,5% av 9 miljoner antal analyser i Sverige

Kliniska laboratorier Storskalig analys Multiplex diagnostik Automatiserad Ökade effektivitets-krav Folkhälsomyndigheten Fåtalsanalys Enstaka smittämnen Manuell analys Hög kostnad/prov 2018-09-22

Samma perspektiv i de flera europeiska länder Decentralisering Risk för kostsam verksamhet Införande av referenslaboratorier i syfte att nå ökad effektivitet och minskad sårbarhet I Storbritannien och Danmark har centrallaboratoriernas verksamhet begränsats först på senare tid. England har utsett referenslaboratorier. I Finland och Norge har de centrala instituten väsentligen ansvar för övervakning medan referens-funktionerna för diagnostik lagts ut på kliniska laboratorier Frankrike och Belgien har utsett referenslaboratorier Tyskland har sedan 1998 utvecklat ett nätverk med referenslaboratorier

ECDC har i samverkan med experter från alla EU medlemsstater tagit fram fem kärnfunktioner för referensfunktioner (alla är inte nödvändiga för alla smittämnen) 1. Referensdiagnostik Referensmetoder för diagnostik/karakteristik, analys av svårbedömda prov. Viktiga analyser men inte sällan få prov, kostsamma och tekniskt svåra metoder. 2. Referensmaterial: Hålla stammar/sera, etc för laboratorier och organisationer för utvärdering, validering och kvalitetssäkring. 3. Vetenskaplig expertis För att bistå laboratorier och andra aktörer med stöd, råd och utbildning för laborativ verksamhet inklusive för beredskap och hantering av utbrott, etc. 4. Samverkan/utveckling Delta i nationella/inter-nationella nätverk. Arbeta med utveckling av metoder, kvalitetssäkring och forskning. 5. Övervakning, varning, beredskap för utbrott Kontroll av sjukdomar och smittämnen för att identifiera nya / förändrade smittämnen / spridningar. Övervakning av smittämnen för att säkra att diagnostik håller kvalitet. 2018-09-22