Basala hygienrutiner och klädregler

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
GMP-rutiner för Transfusionsmedicin i Skåne Fokus Hygien och Rengöring
Advertisements

Hur begränsar vi smittspridning?
Tipspromenad Vårdhygien
Årsmöte undersköterskor hud
Colostomi.
Frisörer - handeksem Handeksem 2-3 ggr vanligare Blondering Hårfärger
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
Kateterisering av urinblåsa
Vårdrelaterade infektioner
Maria Arvastson Hygiensjuksköterska Vårdhygien
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
Krav på inrättningar/verksamheter särskilda boenden
Vad lärde vi oss av Emma ? Tillämpa alltid basala hygienrutiner minskar problemen vid oväntade fynd ! -MRSA bara en indikator Tänk på överrapportering.
Den nya influensan H1N1 - Information för hälso- och sjukvårdspersonal.
Totalsammanställning LSV NSV FTV (94%) 217 (86%)
Huden Kroppens största organ
Mikroorganismer.
Hur begränsar vi smittspridning?
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Observationer – Vad är korrekt?
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
Basala hygienrutiner och klädregler
Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner är en realitet överallt där äldre får vård och omsorg – inte bara på sjukhus De äldsta är högkonsumenter.
Hälso- och sjukvårdslagen
SKL Sveriges kommuner och landsting
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
Besök på Länsstyrelsen
Kommentar: För en tid sedan kom ett SkaS övergripande PM med riktlinjer för basala hygienrutiner och arbetskläder. I det står det att, text som bild… Kommentar:
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Förebygg smittspridning med basala hygienrutiner vid såromläggning
Tillhandahåller utföraren arbetskläder och/eller skyddskläder till personalen? Ja 95 Nej 4.
Basala hygienrutiner och klädregler. Skaraborgs Sjukhus Ökad smittspridningsrisk Mottagliga individer Hög antibiotikabelastning Sjukhus Mycket människor.
Basal hygien Allmänt SOSFS 2015:10 (Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg)  7 kap 4 § patientsäkerhetsförordningen.
VINTERKRÄKSJUKA. Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus.
Handhygienens betydelse
Undervisningsmaterial inför delegering Allmän del Reviderat den 17 mars 2017 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Sjuktimmar 1-14 dagar Borås Stads personal
Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag
Förslag på vårdhygieniska frågor till diskussionsunderlag
Länsövergripande gränsdragningslista för vårdpersonal och lokalvårdare
Basal hygien – varför gör dom inte som vi säger!
Hygien i puberteten.
Hygienrutiner på förskolan
Länsövergripande gränsdragningslista för vårdpersonal och lokalvårdare
Hygienrutiner på förskolan
Förebyggande arbete för att minska risken för smittspridning
Varifrån kommer kranvattnet?
Basal hygien – Vad, hur och varför?!
Undervisningsmaterial inför delegering Allmän del Reviderat den 23 mars 2018 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Öka er kunskap kring smittspridning vid livsmedelshantering
Varifrån kommer kranvattnet?
5x5 saker era kollegor behöver veta om vårdhygien
Esther vill inte bli sjuk…..
Basala hygienrutiner och klädregler
Juni Basala hygienrutiner.
Juni Basala hygienrutiner.
Verktygslåda för implementering av basala hygienregler och klädregler
November Basala hygienrutiner.
Feber hos barn.
Hygienobservatörsträffar våren 2018
Clostridium Difficile
Vinterkräksjuka/calici
Presentationens avskrift:

Basala hygienrutiner och klädregler M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Varför behöver vi hygienrutiner? M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Varje människa har massor av bakterier Det finns risk för att sprida smitta när man hanterar både mat, människor, tvätt och städning M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Massor av bakterier Varje människa har ca 2 kg bakterier som är livsnödvändiga för oss Bakterierna är ”kroppens största organ”! Det finns bakterier överallt, i naturen och i maten M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Bakterier kan vara både snälla och elaka På ett ställe på kroppen bra, på ett annat skapar de en infektion M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Hur sprider vi smitta? Vanligaste vägen är via våra händer – direkt eller indirekt Var är era händer under en dag??? M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Basala hygienrutiner Enkla Ska alltid tillämpas Effektivt sätt att förhindra att smittspridning sker M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Men - sprider vi smitta? Ja, utan att vi vet om det!!!! M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Basala hygienrutiner Handhygien/handdesinfektion Handskar Skyddskläder Ibland stänkskydd M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Handhygien Grunden: Hel hud Korta omålade naglar Inga smycken på händer och underarmar Kortärmat M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Varför? I sår och eksem fäster bakterier lätt, kan ge infektioner och kan sprida smittor Under nageln finns massor av bakterier Under ringar och klockor finns en utmärkt miljö för bakterier, de trivs och växer till M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Handdesinfektion(handsprit) Före och efter alla vårdmoment Kom till vårdtagaren/brukaren med rena händer och gå från vårdtagaren/brukaren med rena händer! M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Rena händer Sprita in i momentet och ut ur momentet M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Rena händer Sprita händerna före användande av handskar Sprita händerna efter användande av handskar M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Handsprit Med pumpflaska 1-2 tryck Arbeta in tills handen är torr - full effekt! M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Handspriten Ska finnas (på boende) Innanför dörren till boenderum/lägenhet På toaletter I tvättstuga I kök Sköljrum Där det finns förbandsmaterial M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Handspriten Ska finnas (i hemtjänst och hemsjukvård) Innanför dörr Toalett Vid dagliga besök: pumpflaska Alltid ha med en liten flaska i reserv M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Handspriten Är snäll mot huden, vårdar huden och motverkar uttorkning Bakterierna dör! Ofarlig för oss att använda M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Handtvätt Vid synlig smuts eller kladd Innan livsmedelshantering Efter eget toalettbesök Efter omvårdnad av magsjuk och efter kontakt med vårdtagare med diarré och kräkning - Sedan handdesinfektion!!! M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Handtvätt Blöt händerna med ljummet vatten Tvåla in med flytande tvål Skölj ordentligt Torka riktigt torrt med pappershandduk Stäng kranen med pappret M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Plastförkläde Vid nära omvårdnadsarbete T ex: Hjälp med personlig hygien Såromläggning Sängbäddning Smutstvätthantering Vilket innebär att förklädet kläs på när man kommit in till vårdtagaren och spritat händerna M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Plastförkläde Engångs Byts mellan varje vårdtagare/brukare Används under hela momentet: vid morgontoalett – genom hjälp med personlig hygien, påklädning och bäddningen av sängen. Därefter tas förklädet av! M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Handskar Ska endast användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor eller utsöndringar Samt för skydd mot kemikalier M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Använd handskarna rätt! Korta moment!! M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Fel användning av handskar En stor orsak till smittspridning Falskt skydd M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Stänkskydd Vid risk för stänk mot ansikte vid t ex sugning av luftvägar M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Klädregler Kortärmat - för att händerna och underarmarna ska kunna desinfekteras M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Tvätt Ska kunna gå att tvätta i minst 60 ° C Byts dagligen Ska bytas om de blir våta eller om de blir synligt smutsiga M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Tvätt Finns tvättmöjlighet på arbetsplatsen och det är tillåtet - tvätta där! M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Ren vård är säker vård för alla! Kom ihåg! Ren vård är säker vård för alla! M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården