Frihetstiden 1718-1772

Den efterföljs av den gustavianska tiden. Frihetstiden är en epok i Sveriges historia som varade mellan 1718 och 1772. Den efterföljs av den gustavianska tiden. Det kungliga enväldet upphävdes genom lag år 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718. Det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Frihetstiden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten större makt.

Karl XII likfärd. På kvällen den 30 november 1718 träffades Sveriges kung Karl XII av ett dödligt skott i huvudet vid den norska fästningen Fredriksten i Halden, Norge.

Innan Frihetstiden ... Innan Frihetstiden är det Stormaktstid. Under Stormaktstiden är krig nästan hela tiden. I slutet av Stormaktstiden bestämmer kungarna själva i Sverige. Krig, pest (sjukdom) och missväxt har lett till att svenskarna har haft det jobbigt!

FRED!

Frihetstiden börjar... Karl XII dör 1718. Han har inga barn så hans syster blir drottning. Hon vill inte bestämma i Sverige. Hon lämnar över makten till sin man, Fredrik I. Han får knappt bestämma någonting. Sverige är trött på enväldiga kungar. Frihetstiden börjar...

Nu ska adeln, präster, borgare och bönder bestämma i riksdagen. De träffades i Stockholm ibland och där fattade de viktiga beslut. Kungen hade ingen makt alls. Adeln bestämde mest av alla. När kungens makt är liten är adelns makt stor. Folket ska bestämma

Hattar och Mössor I riksdagen blev det ofta långa diskussioner. Två partier bildas: Hattarna och Mössorna. Mössorna vill ha fred och tänka på hur Sverige ska få det bättre. Hattarna vill ha krig och göra Sverige mäktigt igen.

Under 1700-talet växer befolkningen från 1 miljon invånare till nästan 3 miljoner invånare. De flesta bor fortfarande på landet och är bönder. Befolkningen ökar snabbt för att: -De stora krigen var slut. -Man lärde sig att bruka jorden bättre. -Man slog ihop åkrarna till en stor åker. ...

Vetenskapmän och uppfinnare Eftersom Sverige inte krigade längre kunde svenskarna göra andra saker istället. De rika i Sverige började läsa och studera. Flera svenskar blev framstående inom olika områden.

Kristoffer Polhem Polhem uppfann hänglåset och gjorde klockorna bättre. Han ansågs vara väldigt tekniskt duktig.

Jonas Alströmer Alströmer byggde Sveriges första textilfabrik. Han hade fått inspiration från England. Han gjorde potatisen känd för flera svenskar. Men först när potatisen kunde användas för att göra brännvin blev den populär.

Anders Celsius Celsius var astronom och matematiker. Han bevisade att jorden är platt vid polerna. Han uppfann den 100-gradiga termometern som vi använder idag.

Carl von Linné Han delade in alla växter i 24 olika klasser. Han beskrev också hur naturen är indelad i tre riken: Djurriket Växtriket Mineralriket

Tiden mellan 1772-1809 brukar inom Gustavianska tiden 1772-1809 Tiden mellan 1772-1809 brukar inom svensk historia kallas den gustavianska tiden efter Sveriges dåvarande två regenter: Gustav III (kung 1772-1792) och hans son och efterträdare Gustav IV Adolf (kung 1792-1809).