Utvärdera för utveckling SN Hur kan man i en kommun använda uppföljning och utvärdering för skapa utveckling i verksamheten? Vi ska berätta om vårt arbete i Nacka kommun på utbildningsområdet, där vi arbetar med en form av utvärderingsmässig styrning, styrning genom kvalitetsarbete. Nacka kommun är sedan länge är känd för goda skolresultat. Nacka har t ex legat bland de tio bästa kommunerna i SKL:s sammanvägda mått för grundskolan varje år som det redovisats (sedan 2009). Skl lyfte också fram Nacka som en av de framgångsrika skolkommuner i deras studie 2014. Det är förstås svårt att fastställa med säkerhet vad som ligger bakom det, men kanske har vårt arbete bidragit. Nacka kommun har 100 000 invånare – 150 förskolor och skolor, som drivs av 55 olika huvudmän – många är kommunala, men här finns också koncerner som Pysslingen, Vittra och Inspira, och också mindre bolag, och föräldradrivna verksamheter Vi heter…Vårt uppdrag i Nacka är att utvärdera och följa upp att alla barn och elever får en så bra förskola och skola som möjligt. Det innebär att vi -utgår från ett barn och elevperspektiv och -arbetar med både kommunala och fristående skolor. Carina.legerius@nacka.se Susannne.nord@nacka.se Lotta.valentin@nacka.se

Kärnan Vi är systematiska Vi är nyfikna Vi visar Vi reflekterar och samspelar CL Det här är det som vi menar är kärnan i vårt kvalitetsarbete, och vi ska berätta vad vi menar med det

Enkäter till elever och föräldrar Elevers resultat Enkäter till elever och föräldrar Observationer Statistik om personal Vi är systematiska . Vi har ett genomtänkt system för hur vi följer kvaliteten, och det här systemet håller vi fast vid så att vi kan följa vad som ändras över tid. det handlar om… En bakomliggande tanke är att kvalitetsystemet ska visa verksamheten ur olika perspektiv – att verksamheten blir belyst både med elever, föräldrars, professionella ögon. En annan tanke är att det ska vara en kombination av hårda värden, (Betyg, provresultat, och statistik , ) Men också på mjuka värden som trygghet, värdegrund, delaktighet fångas genom enkäter och observationer. En annan del i systematiken är att vi följer upp vad som händer, t ex inom när det gäller det som observatörer menat vara förbättriningsområden eller gör särskilda uppföljningar om resultaten är låga, t ex när det gäller andelen nöjda eléver och föräldrar. vi tror att genom att använda olika mått och belysa olika perspektiv får vi viktiga bilder på kvaliteten i verksamheten. Vi menar inte att vi har hittat det perfekta sättet att mäta kvalitet på, men genom de mångfacetterade bilderna närmar vi oss kvaliteten. Vi är systematiska

Vi är nyfikna i analysen av de data vi har och i vad som ligger bakom det vi ser, vi gör fördjupningar av olika frågor. Vi analyserar samband, mönster och söker förklaringar, och vi tänkte ge några exempel: Vi har t ex tittat på elevers kunskapsutveckling, så som den mäts i prov och betyg, något som görs i liten grad trots att vi har system som möjliggör det: hur en elevs resultat i nationella prov utvecklas mellan åk 3 och 6. Där kan vi se att många elever får goda resultat i provet i sexan, även dom som hade lite lägre resultat i provet i trean. Vi ser också att det finns också en del elever som trots goda resultat i trean inte får så höga resultat i sexan, man kan undra om den gruppen inte fått tillräcklig stimulans. Vi har kopplat resultat i en fonologisk kartläggning i början av förskoleklass till vilka förskolor barnen gått på och kunnat se att det finns skillnader i resultaten på olika förskolor, och när vi har frågat förskolorna har vi också sett att de har olika sätt att arbeta med språkutvecklingen. Vi analyserar också de svar vi får från rektorer i de resultatdialoger som vi genomfört, som vi snart ska berätta mer om. Där kan vi se ett tydligt mönster som innebär att rektorer på skolor med höga elevresultat oftast menar att det är skolans egna insatser, de duktiga lärarna, kulturen man skapat, uppföljningen av resultaten, som ligger bakom de goda resultaten. Men ledningen på skolor med lägre resultat menar i högre grad att det deras resultat beror på eleverna. Skolan sätter in stödinsatser, men det har inte fungerar riktigt eftersom behoven är så stora. Vi har tittat på vad som är viktigt för att man som elev ska vara nöjd med sin skola – där vi har sett att det som har störst betydelse är att man går på den skola man vill Vi är också nyfikna på vad som ligger bakom olika förskolors och skolors resultat – och gör ibland fördjupade undersökningar eller har samtal med ledningarna. Det var några exempel - vi kunde nämna fler – till exempel att vi har kartlagt vad som ligger bakom att elever inte blir behöriga till gy. Vi tror kanske att de flesta är nyanlända – och en fjärdedel var det det senaste året – men det finns alltså många elever där det inte var en förklaringsfaktor. Vi är nyfikna

LV Något annat som vi tror är viktigt är att vi visar resultaten på olika sätt. På bilden här ser ni ”Jämföraren” på Nacka kommuns hemsida, där information av olika slag om alla förskolor och skolor i Nacka finns samlat och lätt tillgängligt för föräldrar och elever. För förskolors och skolors ledningar finns förstås mer detaljerade underlag och jämförelser som stöd för den egna analysen Vi försöker hela tiden hitta sätt att redovisa resultat som stimulerar och stödjer analysarbetet. Vi visar

Vi reflekterar och samspelar Den fjärde och kanske viktigaste punkten, är att vi reflekterar och samspelar genom strukturerade samtal med ledningen för förskolor och skolor i Nacka i vad vi kallar resultatdialoger, kvalitetssamtal. Ofta träffar vi chefer, dvs förskolechefer och rektorer, Men vi tycker också att det är viktigt att ha samtal med huvudmän för fristående verksamheter och med de som är ansvariga för de kommunala verksamheterna i kommunen för att tala om hur de ser på sin verksamhet. När det gäller kvalitetssamtal där vi gör en bred genomlysning träffar vi vartannat år chefer, och vartannat år huvudmannanivån. Vi utgår i samtalen från resultat från vårt kvalitetssystem – elevresultat, enkätresultat, eller vad lärare från andra kommuner sett i en observation. Vi reflekterar och samspelar

Vi reflekterar och samspelar Här ser ni ett exempel på en del av underlaget som vi har i de kvalitetssamtal vi genom för nu i höst, som visar olika skolors enkätresultat. I samtalet talar vi om vad som kan ligga bakom resultaten. Vi ställer frågor om vad chefer eller huvudmän tror ligger bakom elevernas värdering. Och hur stämmer det med den bild som de har av hur eleverna ser på skolan? Vi reflekterar och samspelar

Vi reflekterar och samspelar Ett annat exempel visar hur vi jämför olika perspektiv med varann efter att vi gjort en observation – här ser vi vad observatörer, föräldrar och medarbetarna har tyckt om olika målområden i läroplanen för en förskola. När jag ändå talar om observationerna så kan jag berätta om samtalet efter en observation fördjupar vi oss i den bild observatörerna fått. Vilka starka sidor såg de, vilka är utvecklingsområdena? Då använder vi ett upplägg som med strukturerade reflektioner i tre steg. Det innebär att först reflekterar observatörerna kring vad de sett, och sedan resonerar ledningen kring vad de hört i observatörernas samtal. Vi brukar säga att vi drar för en gardin mellan de olika grupperna. Första gångerna var det svårt att bara tala med dem man skulle, men vi har kommit fram till att det är bra att man får koncentrera sig på att lyssna eller på att diskutera. Vi reflekterar och samspelar

Vi reflekterar och samspelar CL Vi menar att det finns en kraft i de här samtalen där vi reflekterar och samspelar. Kraften sitter i att vi utifrån olika faktiska resultat och bilder från olika undersökningar får igång en tankeprocess. I samtalen kommer inte vi med lösningar, utan vi försöker förstå och tolka det vi ser, och lägga ett pussel tillsammans, och det tror vi startar en utveckling. Ett gott tecken är att alla chefer och huvudmän vill delta i dessa samtal, både de som arbetar i kommunal och fristående verksamhet. De uppföljningar vi har gjort efter mötena visar att de är uppskattade, och också leder till konkreta förändringar. Efter resultatdialogerna, t ex, så svarade tre av fyra rektorer att samtalet lett till eller skulle leda till förändringar i hur man följer upp och talar om elevernas resultat på skolan. Vi reflekterar och samspelar

Det vi sätter ljuset på växer Vi menar att det vi sätter ljuset på i kvalitetssystemet – det växer Det vi sätter ljuset på växer

Kärnan Vi är systematiska Vi är nyfikna Vi visar Vi reflekterar och samspelar För att sammanfatta –det är det här som vi menar är kärnan i vårt kvalitetsarbete.

”Att mäta kvalitet är dock först en fråga om elevernas rättigheter ”Att mäta kvalitet är dock först en fråga om elevernas rättigheter. De har rätt till det bästa som finns tillgängligt. Det får inte vara ett lotteri (..).” Mervyn Benford Vårt uppdrag är att se till att alla barn och elever får den bästa utbildningen (låt dem läsa) En del menar att det inte går att mäta kvalitet, Vi menar att de arbetssätt och de synsätt vi har beskrivit här är gör att vi både får bilder av kvaliteten, och också att vi kan påverka och utveckla kvaliteten. Det är ett sätt att se till att det inte är ett lotteri.