Kumla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Skolverkets allmänna råd
Advertisements

Hur vi arbetar mot hot, våld, kränkningar och trakasserier
Föräldramöte Tid: – Syfte: Att göra föräldrar delaktiga i skolans likabehandlingsplan Mål: Att stärka samarbetet mellan hem och skola.
1.Tar ansvar för skolans inredning och material så vi får en trivsam skola utan klotter, skadegörelse och nedskräpning. 2.Använder inte snus, tobak eller.
Samordningsprojekt att utveckla en strukturerad samverkan mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Mål: Utveckla en effektivare och mer.
Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplanen för Korsavadsskolan.
för Kyrktåsjö skola och fritidshem Läsåret
Skolans ordningsregler
Förskolan Matrisens Likabehandlingsplan
Värdegrund och lika rättigheter i skolan
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Caroline Dyrefors Grufman
Vi har en plan! Som grund för planen ligger aktuell lagstiftning där vi särskilt tittat på Skollagen (2010:800) i synnerhet 6 kap. och Diskrimineringslagen.
Studiens syfte Klarlägga om elevens rättsliga skydd mot kränkningar i samband med utbildning har stärkts sedan barn- och elevskyddslagens tillkomst, dvs.
Redovisning av uppdrag ang
1 Mångfald Har vår sexuella läggning någon betydelse i arbetslivet?
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Barns rätt till en trygg skola
Välkomna!.
För Barnlyans förskola, Kyrktåsjö Läsåret
Sofielundsskolans Ordningsregler
Ljusdal.se Arbete med Plan mot kränkande behandling för Enkät genomfördes i december Svarsfrekvensen var 53% av eleverna. Av hela Slottegymnasiets.
Ny diskrimineringslag
Lagar och överenskommelser
Ökad närvaro i gymnasieskolan Birger Sjöberggymnasiet
Har klimatet på skolorna hårdnat?
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
BARNET I FOKUS Storforsmodellen.
Källor: Lag SFS 2006:67 Skolverkets råd och anvisningar
Likabehandlingspolicy för Slottegymnasiet
Lex Sarah Lex Sarah är en del i det lagstadgade systematiska kvalitetsarbetet. Gäller för verksamheter inom SoL och LSS. Syftet är att verksamheten ska.
Jag visar alla respekt, tar hänsyn och ansvar
En liten plan för likabehandling
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Diskrimineringslagen
Barn och elevers rätt till en trygg skolmiljö
De Sju Diskrimineringsgrunderna
en start för det lagstadgade likabehandlingsarbetet
Föräldramöte Sätunaskolan VÄLKOMNA.
Definitioner Kränkning paraplybegrepp där mobbning, trakasserier, diskriminering och övrig kränkande behandling ingår. Kränkning är när man blir illa behandlad.
Klagomål på Helixgymnasiet Enligt 4 kap. 8§ Skollagen ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. På den.
Skolnärvaro Västra Hisingen Sektor utbildning HT 2015
TORSVIKSMODELLEN Arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering
Drogpolicy Mål: Elfrida Andréegymnasiet ska vara en drogfri skola/ arbetsplats. Ingen hantering, förvaring eller användning av droger skall förekomma på.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
En översikt Jan-Åke Sandell Diskrimineringslagstiftning 1.
Sexuella trakasserier och respekt VO1:s arbete kring temadagen den 24 februari 2016.
Rapport OM MISSFÖRHÅLLANDE ELLER RISK FÖR MISSFÖRHÅLLANDE ENLIGT LEX SARAH 14 kap.3 § SoL 24b § LSS Gäller hela socialtjänsten samt all verksamhet vid.
Lex Sarah - ett verktyg för bättre kvalitet Riktar sig till dig som jobbar inom Sektor LSS, VoF, Östersunds kommun Bildspelet tar upp: - vilket ansvar.
Tillit, Trivsel och Trygghet i förskolan En översyn av rutiner mm.
För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna eller man, ung.
Likabehandlingsplanen - Skolans plan för att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
HEJ FÖRÄLDRAR! Välkomna till föräldramöte. Madelene Löfgren ◦ Grundskolelärare F-3 ◦ 35 år ◦ Sambo och två barn ◦ Bor på Bokenäset utanför Uddevalla.
Detta är en förenklad version av vår likabehandlingsplan.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skolors arbete för att motverka kränkningar av elever på nätet
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
Studeranderätt och diskriminering
Rättighet, skyldigheter och hantering av konflikter
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Likabehandlingsplanen
Föräldramöte 6 december 2018.
Samverkansråd
Göteborgs stads likabehandlings-arbete
Särbehandling.
Presentationens avskrift:

Kumla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Diskriminering Definition: innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet, religion funktionshinder sexuell läggning ålder

Kränkande behandling Ett handlande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.  Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktespridning, förlöjligande eller fysisk våld. Kränkningar kan även äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk återkommanden.

Trakasserier Står för ett handlande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempel om någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora” eller liknande kan det uppfattas som trakasserier.

Förebyggande rutiner vid kränkningar Vi har en gemensam policy på skolan där vi ser allvarligt på samtliga former av kränkning och diskriminering Upptäcka tidigt genom att vuxna är lyhörda och tillgängliga Kännetecken hos elever upptäcks tidigt av personal genom diskussion i personalgrupp och dialog med anhöriga Gemensam uppfattning på skolan om vad som menas med begreppen kränkning och diskriminering Uppsikt och god närvaro under lektioner, raster och vid kända riskplatser Kartläggning av nuläget på skolan genom bl.a enkäter och samtal Alla elever ska ha någon att prata med. Det ska finnas kända kontakter för elever och vårdnadshavare.

Till dig som är vårdnadshavare Om du misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling – kontakta ditt barns lärare/mentor, rektor eller kurator. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling ber vi dig göra klart för ditt barn att det inte är ett acceptabelt beteende och att du själv tar avstånd från beteendet. Vi hoppas också att du meddelar ditt barns lärare/mentor om misstankarna.

Rutiner vid kränkning, utredande och åtgärdande 1:a skedet 2:a skedet 3:e skedet

1:a skedet All personal har ett ansvar för att reagera och meddela en kränkning eller diskriminering. Bevittnande personal ansvarar för att rapportera kränkningen/ diskriminering Ansvarig vuxen eller mentor/klasslärare håller samtal med berörda parter Dokumentation av händelsen sker via särskild blankett ”Anmälan omkränkande behandling-skola”. Lämnas till biträdande rektor, Charlotta Gleisner.

1:a skedet All personal Biträdande rektor, Stephan Mentor/klasslärare Gäller all personal! 1:a skedet All personal REAGERA Biträdande rektor, Stephan Mentor/klasslärare RAPPORTERA Prata med de inblandade SAMTAL Särskild bilaga Lämnas till biträdande rektor DOKUMENTERA

Rutiner vid kränkning, utredande och åtgärdande 1:a skedet 2:a skedet 3:e skedet

2:a skedet Om situationen uppstår igen anmäls detta på nytt till biträdande rektor. Biträdande rektor utser två handläggare från Trygghetsteamet Enskilda samtal med de inblandade Alla samtal dokumenteras Vårdnadshavare informeras Uppföljande samtal håll efter ca 1-2 veckor Under denna fas ägs ärendet och upplägg av åtgärder av trygghetsteamet Teamet håller på tills kränkning upphör eller lämnar över till tredje skedet

Vid kränkande behandling, Trygghetsteamet Gäller Trygghets- teamet Vid kränkande behandling, Trygghetsteamet Ärendet dokumen-teras Info till mentor Info till föräldrar Samtal i linje med Kumla-modellen Ärendet anmäls Ev annan arbetsmetod

Teamets uppgifter Handledande funktion för personal Information till all personal på skolan om arbetsmetoder Utbilda blivande teammedlemmar Bedriva utredande arbete enligt Kumlamodellen Mobbningsmöten 1-2 ggr/månad Granska utvärdering av psykisk hälsa och trygghet (enkäter) Ett närmare samarbete med eleverna genom ökat elevinflytande via ex elevråd och elevstödjare

Rutiner vid kränkning, utredande och åtgärdande 1:a skedet 2:a skedet 3:e skedet

3:e skedet Om detta inte upphör tar skolledningen över ärendet Gäller Skolledningen 3:e skedet Om detta inte upphör tar skolledningen över ärendet Skoledningen kan vidta olika åtgärder