Mottagande av asylsökande Migrationsverkets logotype kan symbolisera migrationsrörelse mellan länder, till Sverige och/eller från Sverige. Fokus Framtid – etablering för välfärd Jönköping 8 december 2014

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; ”Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse” Sverige har skrivit under alla konventioner som handlar om mänskliga rättigheter. Barnkonventionen, Europakonventionen och Genève-konventionen är de mest kända. Genom dessa konventioner har Sverige lovat världen, och FN, att ge skydd till den som behöver. Att värna asylrätten är en viktig del i arbetet för de mänskliga rättigheterna.

Beviljade uppehållstillstånd 2013 2013: Familjeanknytning 40 026 personer Flykting- och asylskäl 26 811 personer Gäststudenter 7 559 personer Kvotuttagna 2 187 personer Arbetsmarknadsskäl 19 292 personer EU/EES 20 712 personer Totalt 116 587 personer Under 2012 var den totala siffran 111 090 personer. Som framgår av bilden är flyktingar en förhållandevis liten del av alla som ges uppehållstillstånd (knappt en fjärdedel) – men den grupp som får mest uppmärksamhet i media.

Vilka asylsökande får uppehållstillstånd? • Flyktingar. • Skyddsbehövande. • De som har synnerligen ömmande omständig- heter. Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Det betyder att Sverige ska pröva varje persons ansökan om asyl. Sverige ska ge asyl, uppehållstillstånd, till den som är flykting enligt konventionen eller alternativt skyddsbehövande. Sverige omfattas också av EU:s gemensamma regler.

z Hur går ett asylärende till? 1. En person ansöker om asyl hos Migrationsverket som prövar ansökan. 2. Migrationsverket fattar beslut 3. Den asylsökande har rätt att överklaga beslutet inom 3 veckor. Han eller hon skickar sitt överklagande till Migrationsverket som prövar beslutet igen. Om beslutet står fast lämnar Migrationsverket överklagandet till en migrationsdomstol, som då prövar ärendet. 4. Dom hos en migrationsdomstol 5. Den asylsökande kan ansöka om prövningstillstånd inom tre veckor. Om den asylsökande får prövningstillstånd prövar Migrationsdomstolen ärendet. Den som inte får prövningstillstånd måste återvända hem. Även Migrationsverket kan ansöka om prövningstillstånd hos Migrationsöverdomstolen. 6. Dom hos Migrationsöverdomstolen. Beslutet har laga kraft och går inte att överklaga. Självmant återvändande Att återvända självmant innebär att personen på eget initiativ väljer att återvända eller åtminstone accepterar beslutet att han eller hon inte får stanna i Sverige.   Den som har fått ett avvisnings-eller utvisningsbeslut som trätt i kraft enligt lagen (lagakraftvunnet beslut) är skyldig att lämna Sverige. Det förväntas av personen att han eller hon respekterar beslutet och i första hand försöker ordna hemresan själv och se till att giltiga ID- och resehandlingar finns. Mottagningsenheten på Migrationsverket hjälper till att förbereda och ordna resan om det behövs. Den som väljer att återvända självmant har, i vissa fall, möjlighet att ansöka om olika typer av stöd. Återresedirektivet Sedan den 1 maj 2012 gäller nya gemensamma regler inom EU. Den som fått nej på sin ansökan kan få ett återreseförbud till Sverige och övriga Schengenländer på upp till fem år. Tidsfristen innebär att personen har en viss tid på sig att lämna landet, 2 veckor vid avvisningsbeslut och 4 veckor vid utvisningsbeslut. Tidsfristen börjar att räknas från den dag beslutet börjat gälla (normalt från delgivningen). I undantagsfall kan tidsfristen förlängas, ex.vis. om personen behöver mer tid för att skaffa ett pass eller om barnen i familjen behöver få avsluta sin skolgång på ett bra sätt. Den som inte lämnat landet innan tidsfristen får automatiskt återreseförbud i ett år. Om personen inte återvänder självmant överlämnar vi ärendet till polisen. Utresan blir då en uppgift för polisen (återvändande med tvång).

Vilka rättigheter har asylsökande? Kostnadsfritt boende i lägenheter som Migrationsverket hyr. Kan ordna sitt boende själva Kostnadsfri hälsoundersökning. Akut sjukvård och tandvård för vuxna. Samma sjukvård och tandvård som för svenska barn. Den som inte har egna medel kan söka dagersättning. Asylsökande som kan ordna sitt eget boende, t ex hos vänner och släktningar får bosätta sig var de vill när de väntar på beslut. Övriga bor utan kostnad i en lägenhet som Migrationsverket hyr. I de flesta fall delar man lägenheten med andra asylsökande och man kan inte själv bestämma var man ska bo. Asylsökande har rätt till akut sjuk- och tandvård samt vård som inte kan vänta. Det är landstinget som beslutar om den vård som den asylsökande kan få. Asylsökande har också rätt till förlossningsvård, förebyggande barna- och mödravård samt vård enligt den svenska smittskyddslagen. Det är sjukvården, ofta vårdcentralen där man bor som gör hälsoundersökningen. Asylsökande barn och ungdomar under 18 år har rätt till samma vård som barn bosatta i Sverige. Har den asylsökande inga pengar eller andra tillgångar kan han eller hon söka dagersättning, den betalas ut till ett bankkort. Ersättningen ska räcka till mat, kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Han/hon kan också söka särskilt bidrag för t ex vinterkläder och glasögon. Ersättning 71 kr/dag för vuxna ensamstående 61 kr/dag och person för vuxna som delar hushåll 37 kr/dag för barn upp till 3 år 43 kr/dag för barn 4-10 år 50 kr/dag för barn 11-17 år (från och med tredje barnet halveras ersättningen)

Försörjning under väntetiden Den som inte har egna pengar kan söka dagersättning från Migrationsverket: 71 kr/dag för ensam vuxen 61 kr/dag och person för par 37- 50 kr/dag för barn Asylsökande kan få arbeta eller praktisera. Har den asylsökande inga pengar eller andra tillgångar kan han eller hon söka dagersättning. Ersättningen ska räcka till mat, kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Han eller hon kan också söka särskilt bidrag för t ex vinterkläder och glasögon. Ersättning 71 kr/dag för vuxna ensamstående 61 kr/dag och person för vuxna som delar hushåll 37 kr/dag för barn upp till 3 år 43 kr/dag för barn 4-10 år 50 kr/dag för barn 11-17 år (från och med tredje barnet halveras ersättningen) En asylsökande som kan visa sin identitet (eller som medverkar till att försöka få fram id-dokument) har rätt att arbeta, AT-UND, och kan då ta ett arbete på den öppna marknaden. Den som har arbete får inte ha kvar dagersättningen och måste betala skälig ersättning för boendet om de bor i Migrationsverkets boende.

Vilka är det som söker asyl? De största grupperna asyl-sökande under hela 2013 De största grupperna asyl-sökande jan-okt 2014 Syrien 16 317 personer 25 861 personer Statslös 6 921 personer Eritrea 10 725 personer 4 844 personer Statslösa 6 608 personer Somalia 3 901 personer 4 015 personer Afghanistan 3 011 personer 2 513 personer Serbien 1 669 personer Irak 2 152 personer Sverige fortsätter att vara ett av de länder i Europa som tar emot flest asylsökande. Antalet asylsökande ökar inte bara i Sverige utan i hela Europa. Statistik från IGC (Intergovernmental Consultations on Migration, Asylum and Refugees), visar att Sverige under 2013 var det tredje största mottagarlandet i Europa, efter Tyskland och Frankrike. Vid årets slut av 2013 hade nästan 29 000 personer beviljats asyl, vilket är en ökning med 67 procent mot året innan. Främsta skälet är naturligtvis att i princip alla från Syrien ges tillstånd att stanna i Sverige. Hittills i år, januari till och med sista oktober har 68 346 personer ansökt om asyl i Sverige. Totalt kom 54 259 personer under 2013

Prognosintervall I Migrationsverkets prognos i juli 2014 höjdes prognosintervallet till 75 000-89 000 i år och vi skattade huvudscenariot till 80 000 asylsökande detta år. Sedan midsommar har det i genomsnitt kommit 2 100 personer nya asylsökande per vecka. Vi skattar därför i vår nya prognos att det vid årets slut kommer att ha kommit 81 000 – 84 0000 asylsökande i år med ett huvudscenariot på 83 000 asylsökande. Ungefär lika många kommer att vara inskrivna i mottagningssystemet vid årets slut. Vi skriver också upp prognosen för 2015 från 64 000 – 94 000 asylsökande till 80 000 – 105 000 asylsökande med ett preliminärt planerings- och beräkningsantagande på 95 000 asylsökande. Vid slutet av 2015 tror vi att ungefär 112 000 personer kommer att vara inskrivna i mottagningssystemet. Anledningen till att vi skriver upp prognosen är främst den långvariga konflikten i Syrien men också konfliktupptrappningen i Irak. (Omvärldsfaktorer beskrivs i nästa bild) Klart står att inte bara vi som myndighet utan även alla Sveriges kommuner står inför stora utmaningar de kommande åren.

Osäkerhets- faktorer i omvärlden som påverkar antalet asylsökande till Sverige I arbetet med prognosen arbetar vi med omvärldsbevakning och värderar vilka faktorer som har stor påverkan på asylmigrationen till Sverige. Vi har identifierat ett antal osäkerhetsfaktorer som kan ha stor påverkan på asylmigrationen till Sverige: Syrien Försämrad utveckling i Libanon och Jordanien - Situationen för syrier som är på flykt förvärras i grannländerna. Då antalet syriska flyktingar i Libanon har passerat en miljon har det införts restriktiva regler som bland annat innebär att det blivit mycket svårare för syriska flyktingar att fly till och registrera sig i Libanon. Detta gäller även statslösa. En liknande utveckling sker i Jordanien. Utvecklingen i Nordafrika - Syrier på flykt finns nu utspridda i alla länder i Nordafrika, det vill säga från Egypten till Marocko. Konflikten i Libyen skapar stor osäkerhet även för syrier på flykt som befinner sig i landet. Det finns inte någon stabil regering i Libyen och säkerhetsläget gör att många syrier känner sig tvungna att lämna landet i närtid. Räddningsoperationen Mare Nostrum - har bidragit till att många fler syrier vågat korsa Medelhavet. Insatsen kommer delvis att ersättas med en EU-gemensam Frontex-operation, som inte kommer att patrullera nära den libyska kusten. Det försämrar förutsättningarna för båttransporter över Medelhavet vilken kan tala för att det kan bli färre syrier som anländer till Italien under 2015. Det är dock mycket svårt att bedöma hur smugglingsverksamheten i Libyen kommer organiseras och anpassas utifrån nya sjöräddningsinsatser. Mycket tyder på en snabb anpassnings då de ekonomiska vinsterna är stora. Det är en faktor som i sin tur talar för att båttrafiken kan bli lika omfattande under år 2015 som den var under 2014. Framkomligheten längs migrantrutterna - är avgörande för syrier på flykt som vill ta sig till Sverige. Syrier som lämnar regionen använder sig av många olika rutter och har tidigare anpassat sig snabbt i förhållande till olika gränskontrollåtgärder. Att bedöma hur många som kommer att kunna ta sig via olika rutter till Sverige är ytterst svårt. EU:s medlemsstaters prioriteringar avseende asylmigrationen - Det är mycket svårt att bedöma vilka politiska beslut EU och dess medlemsstater kommer att ta och vilka prioriteringar EU gör mot bakgrund av att många syrier anländer till Italiens kust. För närvarande söker majoriteten av dessa sig vidare till norra Europa, främst till Tyskland och Sverige. Eritrea Libyens roll som transitland för eritreaner - Det finns inga uppgifter om hur många eritreaner som finns i Libyen. Om säkerhetssituationen i Libyen försämras eller möjligheterna till att lämna landet minskar, kommer det att av vara av avgörande betydelse för den fortsatta eritreanska migrationen till Sverige. Situationen är därmed svårbedömd. Räddningsoperationen Mare Nostrum - Beroende på hur räddningsoperationen Mare Nostrum ersätts kommer detta särskilt att påverka eritreaner. Denna grupp använder i stort sett enbart vägen till Europa via Libyens kust, se även ovan under rubriken Syrien. Spridningen av eritreaner på flykt mellan EU:s medlemstater - Antalet nya asylsökande eritreaner i Sverige har skiftat kraftigt under innevarande år. Under sommaren har antalet ökat även i andra EU länder, vilket också har bidragit till att ökningen i Sverige har mattats av. Hur spridningen blir under år 2015 är svårbedömt. Irak Konfliktupptrappningen i Irak - Syrienkonflikten har spridit sig till Irak vilket hotar stabiliteten i hela regionen. 2,7 miljoner internflyktingar finns i Irak och ett stort antal människor har flytt till Turkiet. Sveriges rättspraxis.- I nuläget är det mycket svårt att bedöma vad konfliktupptrappningen i Irak kommer att resultera i. Migrationsverkets nya rättspraxis från den 20 oktober i år kan förändras under år 2015. Ökade möjligheter att beviljas skydd och bilden av Sverige som mottagarland är faktorer av stor betydelse för hur många irakier som kommer att söka asyl i Sverige. Framkomligheten längs migrantrutterna - I likhet med den syriska gruppen är det mycket svårt att bedöma möjligheten för irakier på flykt att lämna regionen och söka skydd i Sverige. Irakier är den största diasporagruppen i Sverige vilket också ger ökade möjligheter att ta sig hit.

Allt fler boendeplatser behövs Migrationsverkets prioriteringsordning: Lägenhetsboende Korridorsboende Tillfälliga boenden med ramavtal Direktupphandlade tillfälliga boenden Att planera behovet av platser är en svårt uppgift eftersom det finns en osäkerhet i hur många som kommer att söka asyl. Vår ambition är att så många som möjligt ska kunna på i lägenhetsboende. Tyvärr räcker inte lägenhetsplatserna till och vi upphandlar därför tillfälliga boendeplatser. På sikt avser vi att minska behovet av tillfälliga boendeplatser och öka andelen anläggningsboende i verkets egen regi – genom lägenheter som vi hyr eller genom korridorsboende. Detta kommer att förbättra både kvaliteten i boendet och minska statens totala kostnader för asylboende. Antalet tillfälligt boenden utgör cirka en tredjedel av det totalt tillgängliga platserna. Vårt mål är att år 2017 ska antalet tillfälliga boendeplatser ligga mellan 3 000 – 5 000. Detta anser vi är vad som behövs för att kunna hantera variationer i antalet inskrivna. Det innebär att vi måste utöka platserna i Migrationsverkets regi med minst 13 000 nya platser på tre år. Brist på lägenheter på många orter utgör ett hinder och är en osäkerhetsfaktor för utökningstakten för nya platser. Information till kommunerna – När vi etablerar nya boenden för asylsökande är vår ambition att detta sker i samarbete med berörda kommuner. När platsbehovet ökar så snabbt som just nu påverkas även den tillgängliga tiden för dialog och samplanering. När vi upphandlar tillfälliga boenden råder upphandlingssekretess vilket innebär att vi inte kan informera berörda kommuner i så pass god tid som är önskvärt.

Kommun, ABO, EBO, Övrigt, Totalt JÖNKÖPINGS LÄN ANEBY 52 8 1 61 EKSJÖ 343 21 12 376 GISLAVED 263 25 7 295 GNOSJÖ 5 23   28 HABO JÖNKÖPING 209 271 27 507 MULLSJÖ 14 3 17 NÄSSJÖ 534 82 643 SÄVSJÖ 265 64 334 TRANÅS 72 26 101 VAGGERYD 9 13 2 24 VETLANDA 252 47 6 305 VÄRNAMO 43 Delsumma 2035 609 91 2735

Inskrivna, utan beslut, med PUT, totalt JÖNKÖPINGS LÄN ANEBY 41 20   61 EKSJÖ 296 77 3 376 GISLAVED 266 9 295 GNOSJÖ 27 1 28 HABO JÖNKÖPING 349 139 19 507 MULLSJÖ 12 5 17 NÄSSJÖ 542 99 2 643 SÄVSJÖ 231 103 334 TRANÅS 75 26 101 VAGGERYD 7 24 VETLANDA 188 115 305 VÄRNAMO 37 6 43 Delsumma 2082 618 35 2735

Enheten i Jönköping 65 anställda i sex team Boendeteam Kundtjänst team Administrativt team Mottagnings team Återvändande team Tillståndsenhet/team Boende på 24 orter i Jönköpings län Totalt drygt 2 700 inskrivna asylsökande varav 160 ensamkommande barn 1. Du ansöker om asyl hos Migrationsverket som prövar din ansökan. 2. Migrationsverket fattar beslut 3. Du har rätt att överklaga beslutet inom 3 veckor. Du skickar ditt överklagande till Migrationsverket som prövar beslutet igen. Om beslutet står fast lämnar Migrationsverket överklagandet till en migrationsdomstol, som då prövar ditt ärende. 3. Dom hos en migrationsdomstol 4. Du kan ansöka om prövningstillstånd inom tre veckor. Om du får prövningstillstånd prövar Migrationsdomstolen ditt ärende. Om du inte får prövningstillstånd måste du återvända hem. Även Migrationsverket kan ansöka om prövningstillstånd hos Migrationsöverdomstolen. 5. Dom hos Migrationsöverdomstolen. Beslutet har laga kraft och går inte att överklaga. Självmant återvändande Att återvända självmant innebär att personen på eget initiativ väljer att återvända eller åtminstone accepterar beslutet att han eller hon inte får stanna i Sverige.   Den som har fått ett avvisnings-eller utvisningsbeslut som trätt i kraft enligt lagen (lagakraftvunnet beslut) är skyldig att lämna Sverige. Det förväntas av personen att han eller hon respekterar beslutet och i första hand försöker ordna hemresan själv och se till att giltiga ID- och resehandlingar finns. Mottagningsenheten på Migrationsverket hjälper till att förbereda och ordna resan om det behövs. Den som väljer att återvända självmant har, i vissa fall, möjlighet att ansöka om olika typer av stöd. Återresedirektivet Sedan den 1 maj 2012 gäller nya gemensamma regler inom EU. Den som fått nej på sin ansökan kan få ett återreseförbud till Sverige och övriga Schengenländer på upp till fem år. Tidsfristen innebär att personen har en viss tid på sig att lämna landet, 2 veckor vid avvisningsbeslut och 4 veckor vid utvisningsbeslut. Tidsfristen börjar att räknas från den dag beslutet börjat gälla (normalt från delgivningen). I undantagsfall kan tidsfristen förlängas, ex.vis. om personen behöver mer tid för att skaffa ett pass eller om barnen i familjen behöver få avsluta sin skolgång på ett bra sätt. Den som inte lämnat landet innan tidsfristen får automatiskt återreseförbud i ett år. Om personen inte återvänder självmant överlämnar vi ärendet till polisen. Utresan blir då en uppgift för polisen (återvändande med tvång).