Vår jord Jordens uppbyggnad Assad Yazdani 2008.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
Advertisements

Jorden Uppbyggande och nedbrytande krafter
Inre kraft: Jordbävning
Jordens processer som formar jordytan
Jordens klimat.
Jordens inre och yttre krafter
Jorden.
Uppbyggande/nedbrytande krafter Jordens processer som formar jordytan
Jordens gradnät (nollängdgraden, breddgrader, längdgrader)
Vulkaner Jordens ventiler.
Krafter som bygger upp vår jord
Jorden - Tellus En planet Rör sig i en bana runt solen
Planeten Jorden.
Vulkaner.
Plattor och konvektionsströmmar
Jordbävningar Hur uppkommer de?.
Jordens, djurens och människans utveckling
Viktiga ord och begrepp
»Ämnen har egenskaper Lukt Smak surt beskt salt sött.
Solsystemet Ligger i vår galax Vintergatan 8 planeter Inre/mindre planeterna gjorda av sten, varma: Merkurius, Venus, Jorden, Mars Yttre/större planeterna.
Musklerna Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa.
När solstrålarna träffar jorden rakt uppifrån kallar vi det att den står i zenit. Detta kan ske mellan vändkretsarna. Vid nordpolen träffar solstrålarna.
Blandningar Inom kemin skiljer man mellan rena ämnen och blandningar Rena ämnen består bara av en sorts atomer eller en sorts molekyler. Guld är ett rent.
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
Vulkanisk verksamhet (kap. 5). Vulkantyper Delas in på basen av Form Eruptionssätt.
Jorden just nu. Endogena (Tectonic) uppbyggande krafter: Bergskedjeveckning, Jordbävningar, Vulkanism Exogena (Gradational) nedbrytande krafter: Vittring,
6330 km Den geologiska tidsskalan Sveriges urberg Öland Gotland Svenska fjällkedjan Skånes kalksten.
Det geologiska kretsloppet Jordens inre krafter Endogena krafter.
Jordytan formas Inre krafter Yttre krafter Anna Samuelsson, Södra skolan, Katrineholm –
Vår jord John Östh. Hur är jorden uppbyggd? Jordskorpan ”äppleskalet” längst ut –Avkylt stelnat material (litosfär) Manteln (astenosfären) inre och.
Klimat och miljö.
Vattenrening.
Jorden Och Livets utveckling
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
KEMI Vad är det egentligen?.
Grundämnen och kemiska föreningar
I rymden kan ingen höra dig gråta
Naturresurser; vatten
Väder.
Väder och klimat.
Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith.
Mekanik del 2.
♫ Ljud – akustik ♪ Molekyler i rörelse.
Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith.
Vår jord Geografi åk 4.
De fyra elementen.
Fredagsmys Vecka 34.
Bergarter och mineraler Ett naturlig förkommande, icke-organisk substans med specifik kemisk sammanställning och struktur. De flesta har en kristallstruktur.
Värme flödar alltid från det varmare till det kallare.
Väder och klimat.
Vattenrening.
Vulkaner.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Tiden på jorden Ur Koll på No.
Hav och land 1. a) Vad menas med världsdelar respektive kontinenter?
- Geografi - Att studera helheten.
Om Jordklotets historia
Kemi – första terminen.
KLIMAT OCH VÄDER.
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
I rymden kan ingen höra dig gråta
Förenklad bild av kolets kretslopp
Vad påverkar jordens klimat?
Jordens processer som formar jordytan
Kemi – första terminen.
Atomen består av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Vad föreställer bilden?
El Niño/Southern oscillation
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Presentationens avskrift:

Vår jord Jordens uppbyggnad Assad Yazdani 2008

Jordens uppbyggnad Jorden är den planet med störst densitet i vårt solsystem. De andra planeterna har antagligen liknande strukturer och sammansättning men med några skillnader. Densitet = täthet Argon = ädelgas 71% av Jordens yta är täckt av vatten. Jorden är den enda planet där vatten kan befinna sig i flytande form på ytan. Flytande vatten är en grundpelare för livet vad vi känner till. Oceanernas värmekapacitet är också viktig för att hålla Jordens temperatur relativt stabil. Flytande vatten är också den största orsaken till erosion och till vädret, en unik process i vårt solsystem idag. Jordens atmosfär består till 77% av kväve, 21% av syre, med små mängder argon, koldioxid och vatten.

Jordklotet Jordklotet är uppbyggt av skorpan, manteln, Yttre kärna och Inre kärna. Jordskorpan:Jordskorpan är jordklotets yttre fasta skal. Den kan uppdelas i oceanskorpa (Tunga basiska bergarter) och kontinentskorpa (Lätt granitiska bergarter)    Manteln : Manteln är det tredje skiktet från kärnan inne i jorden.   Manteln (tjocklek 2940 km, temperatur ca 1000-3500 °C) består av järn- och magnesiumrika silikatbergarter. Materialet i manteln är normalt fast men kan lokalt smälta upp på grund av den höga temperaturen, och ge upphov till vulkanism på jordytan. Den övre delen av manteln liknar jordskorpan i mekaniska egenskaper, och benämnes lithosfären. Längre ner gör hettan och trycket att materialet blir mjukt och formbart (plastiskt); denna del av manteln kallas asthenosfären , fast , formbart rörligt material. . Lithosfär (av grek.) lithos = ´sten´). Asthenosfären (av grek.) asthenes = ´utan styrka´) Silikater = föreningar med kisel och syre)..  

Yttre kärna: Flytande Skorpan: fast Inre kärna : fast material och består av järn och nickel Skorpan: fast Manteln : fast ,formbar rörlig material och består av järn, magnesium-rika silikatbergarter.

Magma och lava Ordet magma betyder förstenad massa och kommer ursprungligen från grekiskan. Magman har tre olika tillstånd: Flytande form. Magman är då en blandning, mest av silikater. Gasform. I silikatvätskan upplöses magman då den utsätts för högt tryck på stora djup. När trycket minskar närmare ytan bildas det blåsor i gasen. Fast form. Magman har bildat kristaller i suspension. När magman kommit upp till ytan heter det inte längre magma utan benämns då som lava. Magma = blandning av silikater Silikat = Oorganisk grupp av kemiska föreningar mellan kisel och syre.

Platoteknik Jordens kontinentrörelser: Jordskorpan är indelad i ett flertal separata massiva plattor vilka oberoende varandra flyter omkring på den heta mantelns yta. Jordskorpan är indelad i ett antal s.k. Tektoniska plattor eller kontinentalplattor. Plattektonik = Rörelse i jordskorpan Tektonikläran Läran om jordskorpans byggnad (konstruktion) Plattektonik Läran om jordskorpans uppbyggnad och rörelse. Lithosfären (av grek.) lithos=sten). Jordskorpan Uppdelad i 7-8 stora plattor och 10-20 mindre.  Dessa plattorna rör sig i förhållande till varandra med en hastighet på några centimeter om året. Plattorna består av jordskorpan och den övre fasta delen av manteln, vilka tillsammans benämns lithosfären

Kontinentaldriften Vad menas med den s.k. kontinentaldriften? Jordskorpan är för närvarande uppdelad i 7-8 stora plattor (Eurasiska, nordamerikanska, Sydafrika,…) och 10-20 mindre, vilka rör sig i förhållande till varandra i strikt bemärkelse. Plattorna består av: Jordskorpan Övre fasta delen av manteln Tillsamman benämns litosfären. Strikt = korrekt Bemärkelse = mening Litosfären = jordskorpan + övre fasta delen av manteln Kontinentaldrift = rörelser av stora plattor

Jordskorpan Plattor i rörelse Fasta delen manteln Underliggande plastisk del Stömmar Yttre kärnan Värme Inre kärnan Radioaktivt värme ( drivkraft) Drivkraften bakom dessa rörelser anses vara strömmar i den underliggande plastiska delen av manteln, i sin tur orsakade av radioaktivt alstrad värme i jordens inre

Plattektoniken Det är två egenskaper som utmärker(visa tydlig) den ”platt – tektoniken”: Spridningszoner Subduktionszoner - transforma förkastningar. Uppstår där plattorna rör sig i sidled mot varandra.  

Spridningszon Spridningszoner: En spridningszon uppstår när två plattor glider isär ifrån varandra och ny skorpa bildas av magma. Tektonisk platta Tektonisk platta Manteln Hela materialet (Magman ) i manteln Stiger upp mot litosfären, vilket gör att skorpan sprickor och de två plattorna trycks ifrån varandra och driver i Motsatsa riktningar. Varpå nytt magmatiskt mantelmaterial väller Mellan plattorna

Subduktionszon Subduktionszon Kontinentalplatta Kontinentalplatta Manteln Subduktioner: Uppstår när två plattor: Kolliderar och kanten på den ena pressas under den andra(så kallad Subduktion) och så småningom smälter ner i manteln. Subduktionszoner är områden som är geologiskt mycket aktiva med många jordbävningar och vulkaner Subduktionszon

Jordbävningar Jordbävningar bildas när: Plattorna glider isär Plattorna möts Plattorna rör sig i sidled förbivarandra

Alfred Wegner Idéerna om kontinentaldriften kom i början på 1900-talet, b.l.a. från den tyske meteorologen Alfred Wegner. Geologer var dock skeptiska.   Under 1960- talet fick kontinentaldriftsteorin i sin moderna tappning(bildning) ” platt- tektoniken” sitt genombrott.

Orsaker till jordbävningar Plattornas rörelse: inte alltid med jämn hastighet. Friktion: genom friktion byggs upp spänningar. Till sist Sker en bristning och plattorna rör sig med ett tryck, Vilket ger upphov till en jordbävning som lösgör all energi som byggs upp. Energin sprids i form av vibrationsvågor som rör sig genom den omgivande berggrunden till jordskorpan.

Mäta hur kraftig är en jordbävning Amplitud En periodisk svängning Amplitud är en storhet ( en kvantitet) som betecknas utslagets storlek för en: Periodisk svängning Periodisk svängning Amplitud

Vanligaste metod Mäta en jordbävningens magnitud. Magnitud är ett mått på mängden energi som frigörs vid en jordbävning, och beskrivs vanligaste med richterskalan. Richterskalan: Uppnämnd av amerikanen Charles Richter, är en skala i vilken man försöker beskriva storleken av ett skalv med enheten magnitud. Epicentrum: Platsen där jordbävningen utlöses(sätts igång), ligger vanligen 25-30 km under markytan.Platsen på markytan rakt ovanför kallas jordbävningens epicentrum   Richterskalan Epicentrum

Vulkaner En vulkan är en sorts Ventiler för hettan från Jordens inre.Vid ett vulkanutbrott tränger het bergartssmärta – magma – upp till jordens överyta och rinner ut som lava

Beskriv Vulkanens inre: När en vulkan får ett utbrott så bygger den upp ett berg av aska och lava som kallas, Vulkankägla

olika typer av vulkaner Sprickvulkan: Denna vulkan bildas när lättflytande lava väller upp ur sprickor i marken. Det bildas en platt lavaslätt Sköldvulkaner: är breda och svagt slutande . de bildas av lättflytande lava som hinner rinna ut över en stor yta innan den stelnar och därav bildas sköldvulkanens utbredda form.  de bildas ofta på oceanbotten vid kallade heta fläckar (hot spots). Hawai är ett exempel.

Olika typer av vulkaner Stratovulkaner:Är en vulkan som byggs upp av trögflytande lava. De bildas ofta under en lång period ( på hundratusentals år). De har våldsamma utbrott. Calderas: den bildas när toppen på ett berg efter en rad eruptioner helt enkelt störtar ner i den delvis tömda magmakammaren nedanför