Centrala tankegångar Kristendom

Centrala tankegångar är idéer som är viktiga för en religion Gud har en plan Människans roll Människan har en fri vilja Kristna anser att Gud har en plan för sin skapelse. Gud vill att rättvisa, kärlek och gemenskap ska råda i världen. Människorna hjälper Gud att forma världen enligt Guds plan. Människorna har fått uppdraget av Gud att skapa en gemenskap med varandra, med Gud och hela Guds skapelse. Kristna menar att människor gör fel, de syndar, när de inte följer planen och misslyckas med att leva i gemenskap och kärlek. När en person syndar förstör han/hon för andra och missar målet. Kristna anser att Gud har skapat människan med en fri vilja. Människan kan välja mellan att handla gott genom att följa Guds plan eller att handla ont genom att låta bli att följa Guds plan. När människor är kärleksfulla mot varandra gör de gott. Ibland syndar människor och är elaka, förstör, hotar eller brukar våld, vilket går emot Guds plan som förmedlas genom Jesus budskap.

Centrala tankegångar är idéer som är viktiga för en religion Gud förlåter människan Domedagen Trosbekännelse Enligt kristna är Gud beredd att förlåta människornas misstag. De har alltid chansen att bättra sig och sluta handla ont. Tron måste dock visa sig i de egna handlingarna och önskan om förlåtelse måste vara ärlig. På domedagen får varje enskild människa reda på hur hon har skött sig. Då kommer Jesus ner från himmelriket och avgör hur varje människa har levt sitt liv. De som har levt som Gud vill kommer till himmelriket. De andra får inget evigt liv. Vissa kristna menar att de som har levt fel hamnar i helvetet. En trosbekännelse är en sammanfattning av de centrala tankegångarna i en religiös tro.

Det centrala i kristendomen Gud är kärleken, enligt kristen tro är Gud kärleken. Så där kärlek finns, finns Gud. Gud har skapat världen och allt som finns i den. Människan är skapad av Gud och är lik Gud men gör, trots det, tokiga saker ibland. Därför kom Gud till jorden för två tusen år sedan. Gud visade sig då som Jesus och kallades Guds son. När Gud visar sin kraft heter det Den heliga Anden. Jesus lärde människorna hur de ska vara mot varandra. Han sa bland annat: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem”

Den kristna läran De kristna kyrkorna skiljer sig åt på många sätt när det gäller organisationen, gudstjänstformen, rituella detaljer, utsmyckningar, regler och så vidare. Däremot är själva läran och tron på Jesus i stort sett densamma inom alla de kristna riktningarna. Genom att tro på Gud och följa Guds plan kan människan få evigt liv är en gemensam tro för alla kristna inriktningar. Gemensamt i den kristna tron är bland annat trosbekännelsen som är en berömd sammanfattning av vad Bibeln säger. Trosbekännelsen läses varje söndag av präster i tusentals kyrkor runt om i världen.

DEN APOSTOLISKA TROSBEKÄNNELSEN Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare.  Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda.  Vi tror ock på den helige Ande, en helig, allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv. Amen. En trosbekännelse är en sammanfattning av de centrala tankegångarna i en religiös tro.

Kristna tror på en treenig Gud - Med det menas att det bara finns en Gud, men som visar sig i tre olika gestalter eller väsen: Fadern, Sonen och som den heliga Anden. Gud Fader: Den första delen av trosbekännelsen säger att vi tror på Gud som har skapat världen. Även om ingen vet hur Gud ser ut så finns Guds kraft överallt. Gud har en speciell mening med människorna och bryr sig om varje människa. Människorna är de viktigaste i Guds skapelse. Hon är Guds avbild. Jesus Sonen Frälsaren: Andra delen av trosbekännelsen handlar om gudamänniskan Jesus Kristus som i Bibeln kallas för Guds son. Jesus dog på ett kors för att människorna skulle få förlåtelse för sina synder. Genom sin död på korset tog Jesus på sig människornas alla synder och frälste (räddade/renade) oss alla från synd och evigt straff. Enligt kristendomen existerar ett liv efter döden. En dag ska han komma tillbaka, och då ska alla döda uppstå. Livet fortsätter därefter i Guds rike där alla får evigt liv. Heliga Anden: Den tredje delen av trosbekännelsen berättar om den heliga Anden. Genom den heliga Anden är Gud närvarande överallt och hjälper oss människor. Den heliga Anden kan liknas vid luften - den syns inte men finns.

Den katolska läran Katolicismen är den största och den äldsta och ursprungliga "grenen" inom kristendomen. Den katolska kyrkan leds av påven som har sitt säte i Vatikanstaten i Rom. Ordet katolsk betyder allomfattande. Det innebär att kyrkan står öppen för alla människor. I andra kyrkor säger man oftast den romersk-katolska kyrkan eftersom den styrs från Rom. År 1054 inträffade den stora brytningen mellan de kristna i västra och östra medelhavsområdet. Från och med då fanns två stora riktningar inom kristendomen, den katolska kyrkan i väst och de ortodoxa kyrkorna i öst. Under 1500-talet kom den andra stora splittringen då reformationen inleddes varefter flera länder i norra Europa valde att bryta med påven och katolicismen och istället ansluta sig till Martin Luthers protestantiska lära.

Den katolska läran Liksom alla kristna samfund talar katolikerna om en treenig Gud. När de talar om Gud tänker de på att han uppenbarat sig som fadern, sonen och den heliga anden. Enligt katolsk tro renas människan från synder efter döden för att fulländas innan hon förenas med Gud. Denna rening kallas för skärselden. Ordet sakrament betyder helig handling. Människan behöver enligt katolsk tro verkliga föremål och händelser för att kunna ta emot Gud. Genom de sju sakramenten möter de Gud.

De sju sakramenten Genom dopet blir barnet upptagen i kyrkan. Prästen öser vatten över barnets panna tre gånger i form av ett kors. Konfirmationen är en bekräftelse av dopet. Biskopen tecknar då ett kors med helig olja på konfirmandens panna. Konfirmationsåldern är olika i många katolska länder, alltifrån sju år och uppåt. Nattvarden är mässans höjdpunkt och den firas varje dag i kyrkan. Bikten innebär att man går till prästen och bekänner sina synder. Prästen kan också uppmana den som biktar sig att göra bot, alltså att rätta till eller på annat sätt sona det fel som personen har gjort. Äktenskapet är instiftat av Gud och kan därför inte upplösas. Prästvigningen är också ett sakrament. Invigningen sker i samband med en mässa. En biskop lägger händerna på den blivande prästens huvud och inviger honom. Prästerna får inte bilda familj utan skall leva i celibat (inte ha några kärleksförhållanden eller sexuella kontakter). Den katolska kyrkan tillåter fortfarande inte prästvigning av kvinnor. De sjukas smörjelse, även kallad sista smörjelsen, innebär att en präst tillkallas till någon svårt sjuk eller döende person. Prästen smörjer den sjukes panna och händer med olja och ber för den sjuke för att på så vis förmedla syndernas förlåtelse och hopp om att den sjuke eller döende skall orka med sitt lidande och tillfriskna.

Den ortodoxa läran Ingen gemensam ledare Den ortodoxa kyrkan, eller de ortodoxa kyrkorna som grenen också kallas, består av flera nationella kyrkor i öst som har sina ursprung i den tidiga kyrkan från östra medelhavsområdet och det östromerska riket. Ortodoxa kyrkan har ingen gemensam ledare eller organisation. Därför har varje ortodoxt land sin egen kyrka.  Ordet ortodox har två olika betydelser. Det ena är ”rätt lära”. Det syftar på att man inom den ortodoxa tron anser sig representera den ursprungliga kristendomen. Den andra betydelsen av ortodox är ”rätt gudstjänst”. Den ortodoxa gudstjänstens utformning går tillbaka ända till 300-talet. De största ortodoxa kyrkorna finns i östra Europa. Den största kyrkan är den rysk-ortodoxa. Varje kyrka är självständig med en egen ledare, men patriarken i Konstantinopel (Istanbul) räknas som den främste av de olika kyrkornas ledare.

Ortodoxa gudstjänsten - ett uråldrigt skådespel Den ortodoxa gudstjänsten påminner om ett uråldrigt skådespel och följer alltid ett bestämt mönster. Spelplatsen är kyrkan som är uppdelad i två rum med en vägg emellan. Mellanväggen kallas för ikonostas, som betyder bildvägg. I den finns det tre portar. Delen bakom ikonostasen representerar himlen. Där finns ”Guds tron” som man kallar altaret. Den andra delen av kyrkan symboliserar jorden. Gudstjänsten består av tre akter och det är ett sorts teaterdrama som man spelar upp som handlar om Jesus liv.

Ortodoxa gudstjänsten - ett uråldrigt skådespel Första akten kallas för förberedelser. Denna handlar om Jesus barndom. Då befinner sig prästen med medhjälpare bakom ikonostasen och förbereder nattvardsbrödet, som är en bulle i två delar. Det symboliserar att Jesus var både människa och Gud. Andra akten är det lilla intåget. Då kommer prästen ut och bär runt boken med evangelierna. Nu är Jesus känd som profet. Symboliken är att det himmelska budskapet har nått jorden. Kören sjunger och eventuellt förekommer det en kort predikan. Tredje akten är höjdpunkten i gudstjänsten. Nu dör Jesus och uppstår från de döda. En del av brödet bryts i bitar och blandas med vinet. Detta delas ut med sked till de närvarande. Det övriga brödet delas ut efter gudstjänstens slut. Gudstjänsterna är oftast långa och besökarna står upp. En del går ut och in i kyrkan. Det är främst prästen och kören som är aktiva.

Ikoner En ikon - ett grekiskt ord som betyder bild - är en kultbild inom den grekisk-ortodoxa kyrkan. Vanligtvis är det en bild av Jesus eller jungfru Maria. Även helgon och profeter brukar avbildas. Ikonen brukar målas på en linneduk som spänns fast på en träplatta. Ikonerna är ofta utförda med starka färger. Det beror på att ikonerna är placerade i mörka rökelsefyllda rum och behöver ha starka färger för att synas bra.

Den protestantiska läran I de protestantiska gudstjänsterna är det läsningen och tolkningen av texterna som står i centrum. Därför är predikstolen den mest dominerande inredningsdetaljen i en protestantisk kyrka. Det finns bara två sakrament i de protestantiska kyrkorna. Dessa är dopet och nattvarden. Luther ansåg att det bara var dessa som det fanns bestämmelser om i Bibeln. De protestantiska ledarna menade att alla människor har sitt kall, d.v.s. sin särskilda uppgift i vardagen. I vardagslivet ska man alltid göra sitt bästa. Inför Gud kan människan bara bli rättfärdig genom tron. Bibeln var viktig. Den ska vara det främsta rättesnöret för kyrkan och de kristna.

Dopet Genom dopet tas människan upp i den kristna gemenskapen (kyrkan). Dopet sker genom att prästen öser vatten över huvudet eller sänker ner personen i vatten. Dopet innebär att den gamla människan, sådan hon vare före omvändelsen, ”dör” som när Jesus dog på korset. Sedan uppstår den döpta människan som en ”ny människa”, precis som när Jesus uppstod. Den gamla människan dör bort från det som är mörkt och ont. Därefter uppstår den nya människan till de ljusa och goda och får nya möjligheter.

Nattvarden Nattvarden firas till minne av Jesus sista måltid tillsammans med lärjungarna. Sakramentet fyller flera syften. Först och främst är firandet av nattvarden ett sätt att ta emot Jesus, att ta emot förlåtelse för sina synder och bli en del av den kristna gemenskapen. Nattvarden som firas under mässan eller nattvardsgudstjänsten inleds med att prästen välsignar vinet och brödet.

Urkunder Kristendom

Bibeln Kristendomens heliga skrift är bibeln. Bibeln består av två stora delar: Gamla testamentet och Nya testamentet. Gamla testamentet finns den historiska bakgrunden till kristendomen beskriven. I Nya testamentet utvecklas och förklaras den kristna tron. Nya testamentet berättar först om Jesu liv i fyra olika böcker som kallas evangelier. Matteus-evangeliet Markus-evangeliet Lukas-evangeliet Johannes-evangeliet Därefter följer böcker som på olika sätt berättar om den första kristna tiden. Huvudförfattare till dem är Paulus. Han är den man som arbetade hårdast med att sprida den kristna tron runt i världen

Evangelierna Evangelierna betyder glatt budskap. De fyra evangelierna berättar på olika sätt om Jesus liv, verksamhet, budskap och undervisning. Det står även om hans under (stordåd), död (korsfästelse) och uppståndelse.

Apostlagärningarna Apostlagärningarna handlar om Jesus lärjungar (anhängare). Ordet apostel betyder Guds utsände. Det berättas om hur apostlarna bildade de första kristna församlingarna. En kristen församling är en grupp människor som träffas regelbundet för att gemensamt utöva sin tro.

Breven Nya testamentet innehåller även en mängd brev. De flesta är skrivna av Paulus. I breven ger han råd till olika församlingar och förklarar vad som menas med kristen tro.

Uppenbarelseboken Nya testamentet avslutas med Uppenbarelseboken som handlar om striden mellan Gud (det goda) och djävulen (det onda). I Uppenbarelseboken beskrivs hur djävulen besegras och hur Guds rike uppstår.

Uppfattningar om bibeln Det finns många olika uppfattningar om hur Bibeln ska tolkas: Vissa kristna ser Bibeln som Guds ord och menar att det som står i den är bokstavligt sant. De anser att Bibeln är skriven av människor som har blivit vägledda av Gud. Andra kristna ser Bibeln som en bok med olika tankar om Gud. De anser att den är skriven av människor och att innehållet inte är bokstavligt sant. De menar i stället att Bibeln innehåller kloka tankar som gör att människorna bättre förstår hur de ska leva ett gott liv.

Handlingar Kristendom

Religiöst handlande inom protestantismen – att möta Gud Inom de protestantiska kyrkorna anser de troende att de möter Gud: Genom nattvarden Genom att läsa Bibeln Många protestanter anser att bästa sättet att möta Gud är genom Bibeln. Att läsa Bibeln och att tolka det som står i den är därför viktigt för protestanter. Bibeln är källan för att kunna se, förstå och lära känna Gud. Predikstolen, där prästen står och läser ur Bibeln, är en viktig plats i många protestantiska byggnader.

Religiöst handlande inom den ortodoxa kyrkan – att möta Gud Inom de ortodoxa kyrkorna kan de troende möta Gud på tre olika sätt: Genom att utföra de sju heliga mysterierna Genom att visa ikoner respekt och kärlek Genom att älska Gud och sina medmänniskor

Religiöst handlande inom den romersk- katolska kyrkan – att möta Gud Inom den romersk-katolska kyrkan kan den troende till exempel möta Gud genom att: Utföra heliga handlingar Närma sig Gud genom att be till något helgon

Religiösa uttryck Kristendom

Gudstjänst Gudstjänster firas varje söndag i Svenska kyrkans församlingar, och ofta andra dagar också. En gudstjänst är alltid öppen för alla. Det är ett firande där kristna samlas för att visa sin tacksamhet till Gud. Det finns en kraft i att möta gud tillsammans Varje människa kan möta Gud när som helst och hur som helst i sin ensamhet. Men det finns en kraft i att möta Gud tillsammans. Vi befinner oss i olika skeden i vår tro, och växer på olika sätt, och vi behöver varandra för att förstå och inspireras. Vi får sjunga, lyssna, läsa trosbekännelsen och be tillsammans. Vi sjunger, ber och reflekterar över bibeln En gudstjänst kan gå till på många olika sätt, men vi sjunger ofta psalmer, läser ur Bibeln, tolkar vad bibelordet betyder för oss här och nu, i en predikan eller reflektion, och ber. Ibland firar vi också nattvard.

FÖR KYRKAN ÄR SÖNDAGEN VECKANS FÖRSTA DAG Söndagen är den stora gudstjänstdagen. Den ses i kyrkan som den första dagen på veckan, eftersom det var på skapelsens första dag som Gud gjorde mörker till ljus. Det var också på en söndag, påskdagen, som Jesus uppstod från döden. Förhoppningen är att söndagens gudstjänst ska ge besökarna ny energi för att orka med den stundande veckan med allt vad den innehåller.

Matregler Med den kristna läran försvann de flesta judiska livsmedelsförbuden och alla livsmedel förklarades rena. Det hänger troligen samman med att de först kristna kände behov att ta avstånd från judendomen som de tidigare var en del av. Fastan är viktig inom Ortodoxa kyrkan. Under fastedagarna brukar man avstå från mat med animaliskt fett, kött, mjölk och ägg. Fisk får man däremot äta. De fastande får inte dricka eller äta före klockan 12 eller hålla fester under fastemånaderna.

Högtider Inom kristendomen finns det många högtider. Kristendomens viktigaste högtider är jul, påsk och pingst. De flesta av årets högtider kretsar kring händelser i Jesu liv, men det finns också högtider som lyfter fram helgon, martyrer och apostlar.

Påsk Veckan före påsk kallas för stilla veckan Veckan före påsk kallas för stilla veckan eller passionsveckan. Det är den sista veckan i fastan och dagarna innan Jesus korsfästs. Stilla veckan börjar på palmsöndagen och fortsätter fram till påskafton. På palmsöndagen handlar bibeltexterna som läses i kyrkan om när Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Då togs han emot som en kung av folket som viftade med palmblad av glädje och sjöng Hosianna. Under stilla veckan hålls ofta andakter eller gudstjänster som berättar om vad som hände under de sista dagarna i Jesus liv. Det är ett drama som brukar kallas passionsdramat. Gudstjänsterna kallas passionsgudstjänster.

Påsk Onsdagen i stilla veckan kallas dymmelonsdag. Då bytte man förr i världen ut kyrkklockans metallkläpp mot en kläpp av trä, en dymmel. Då lät klockklangen dovare. Torsdagen under stilla veckan kallas för skärtorsdagen. Då äter Jesus för sista gången med sina lärjungar. Senare på natten, när Jesus och hans lärjungar har samlats i Getsemane trädgård, grips Jesus av de romerska soldaterna. På långfredagen blir Jesus dömd till döden. Han får själv bära sitt kors till en kulle (golgata) utanför staden, och blir korsfäst bredvid två rövare. På lördag firas påskafton. Jesus är begravd och lärjungarna kastas mellan hopp och förtvivlan. Är det sant som Jesus sa? Kommer han att återuppstå på den tredje dagen? Söndagen kallas för påskdagen. När en grupp kvinnor kommer till Jesus grav är stenen bortrullad och hans kropp är inte där. Jesus har uppstått från döden. Han har dött för människorna. Genom att han dog får människorna nu evigt liv. Annandag påsk är när Jesus visar sig för alla lärjungar på olika sätt. Deras reaktioner är också olika. Några tvivlar på att det är verklighet, någon vill se bevis. Men oavsett deras reaktioner stannar Jesus hos dem och delar deras tillvaro.

https://www. so-rummet. se/podcast/pask-och-paskfirandet https://www https://www.so-rummet.se/podcast/pask-och-paskfirandet https://www.so-rummet.se/podcast/jesus-dod-och-uppstandelse

Jul En natt för 2 000 år sedan föddes Jesus i ett stall i Betlehem. Bibeln berättar att det var Gud som föddes som människa, eftersom Gud ville komma närmare mänskligheten. Långt innan Jesus föddes berättade profeter att han skulle födas. En av profeterna var Jesaja, som levde ungefär 700 år före Jesus. I Jesajas bok i Gamla testamentet står det: ”Men natten skall vika där ångest nu råder. Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram … Ty ett barn har fötts, en son är oss given.”

Jul Jesu födelse Maria och Josef var två unga människor från byn Nasaret som låg i Judéen och på den tiden styrdes av Romarriket. Vid var sitt tillfälle mötte de en ängel, som berättade för dem att Maria skulle få ett barn, att barnet var Guds son och att de skulle ge honom namnet Jesus. Efter nio månader måste de båda resa från Nasaret till Betlehem. De var tvungna att anmäla sig i Betlehem, den stad där de skulle betala skatt. Många andra reste samtidigt till Betlehem, så natten då de kom fram var det fullt på alla platser där man kunde övernatta. Det fanns inget annat att göra för Maria och Josef än att övernatta i ett stall och där födde Maria sitt barn. https://www.so-rummet.se/podcast/jesus-fodelse

Jul Tretton dagar efter jul, den 6 januari, firar vi att österländska stjärntydare hittade vägen till Jesus i Betlehem. De kom för att hylla Jesus med guld, rökelse och myrra. Det är början på det som kallas trettondagstiden och som pågår fram till förfastan. Trettondagen är den allra äldsta kristna högtiden. Ibland kallas stjärntydarna också för kungar eller "vise män". I Bibeln står det att de hade sett en stjärna gå upp på himlen. Stjärntydarna visste att en ny stjärna skulle tändas på himlen när Guds son skulle födas, och därför följde de stjärnan. De fann Jesus i stallet och hyllade honom med guld, rökelse och myrra. https://www.so-rummet.se/podcast/varfor-firar-vi-jul https://www.so-rummet.se/podcast/adventsfirandet-i-sverige

Pingst När Jesus hade uppstått vid påsk lever han på jorden i 40 dagar. Sedan lyfts han upp till Gud. Det firar vi vid Kristi himmelsfärd. Tio dagar efter Kristi Himmelsfärd är det pingst. Då firar vi att Gud låter sin ande, hjälparen, vara hos oss.  Människorna får en ande, en hjälpare  Innan Jesus lämnar jorden säger han till lärjungarna att de inte kommer att bli övergivna. Jesus säger att vi människor ska få en hjälpare, en sanningens ande som ska vara hos oss för alltid.  Anden kom som en stormvind När den heliga Anden kom till lärjungarna dånade det som av en stormvind i huset där lärjungarna fanns. En eldtunga kom till varje lärjunge och de börjar tala alla världens språk.  Pingsten kallas ibland för hänryckningens tid, eftersom lärjungarna blev upprymda, hänryckta, av anden. Vid pingst fick lärjungarna i uppdrag att leva vidare med anden och berätta om att Jesus uppstått och om att alla skulle få evigt liv. 

Heliga byggnader Kristna har inga bestämda heligaplatser. Fast det finns platser som många Kristna besöker för att Jesus har tillbringat tid där eller bosatt sig där, som t.ex. Jerusalem. Men det finns inga platser man tillber speciellt.  Kyrkor är en byggnad som man går till för att komma i kontakt med Gud och tillbe honom. Vissa Kristna går till Kyrkan varje Söndag för att tillbe Gud.

Viktiga händelser Från förföljd Jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska enheten: reformationen https://www.so-rummet.se/podcast/den-stora-schismen-ar-1054- kyrkans-delning https://www.so-rummet.se/podcast/reformationen-och-kyrkans- splittring