Identifierade trender

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En attraktiv Östgötaregion Där stad och land är med på tåget?
Advertisements

”Om ni fortsätter vara så bra flyttar vi tillbaka till Stockholm…”
Samhällsekonomi 2.
Följ med oss på resan in i Det nya arbetslivet
Vision 2025 Foto: Hanna Maxstad I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling – för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion,
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Kortversion av BOSTADSPOLITISK STRATEGI
FoU-samverkan på EU-arenan – Regionala FoU-strategier för Norra Sverige Erik Bergkvist Rapportör EuropaForum.
Näringsdepartementet Hur kan den kommande innovationsstrategin för Sverige stödja internationalisering? Sara Modig Nationella Klusterkonferensen Karlstad.
Dialogdag 23/ Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Regionalt tillväxtarbete (regionalt tillväxtsansvar) -Regional utvecklingsstrategi.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Anne Kolmodin Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingara och analyser Tillväxtanalys.
Lära Använda Testa 1 september 2013 – 31 augusti 2014 Offentliga tjänster - Lokalt - Regionalt - Nationellt Internetfonden – Regionförbundet Kalmar län.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Slutanalys inför den regionala utvecklingsstrategin
Det regionala planeringen och växande arbetsmarknadsregioner
Talangrekrytering Kompetenskansliet 13 november 2014.
Ansvar och möjligheter Nya Moderaternas Europaplattform.
Det öppna Skåne 2030 Skånes regionala utvecklingsstrategi
Välkomna till Kompetens för Tillväxt!. Vad påverkar oss i länet?  Övergripande trender  Fortsatt globalisering, ökad integrering inom EU  Stark befolkningstillväxt.
Organisera vattentjänsterna för framtiden. Vattentjänstorganisationernas utmaningar Klimatförändringen ställer nya krav på dricksvattenproduktion och.
Strategiskt utvecklingsarbete
Strategisk plan MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET.
Kommunerna och Kontaktcenter Framtida utmaningar Kommer offentlig sektor i framtiden att växa i samma takt som nu ? Vad tyder på motsatsen ? Befolkningens.
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Västra Götalandsregionens nya handlingsprogram
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Ett axplock från Kommunerna i Stockholms- regionen – En lägesbeskrivning år 2014 Ett stöd för problem- formuleringar och prioriteringar kopplat till KSLs.
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Inom hästnäringens organisationer har vi gemensamt beslutat att sträva efter tillväxt. Vi ser att det finns potential för vår sektor att växa och.
Demografi - Befolkningsutveckling
Klarar sjukvården framtidens kompetensbehov?
1. 2 Smart TillväxtHållbar TillväxtTillväxt för alla Innovation « Innovationsunionen » Koldioxidsnål ekonomi « Ett resurseffektiv Europa » Nya jobb «
”Från Kust till fjäll skapas en hållbar attraktiv region” Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län
Infogad sidfot, datum och sidnummer syns bara i utskrift (infoga genom fliken Infoga -> Sidhuvud/sidfot) Innovationer uppstår ofta i samverkan – vi vill.
Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden Genomförd av TNS Sifo våren 2016 på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting.
Välfärdens långsiktiga finansiering Annika Wallenskog – SKL.
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Tre nya län 2019 Studieförbunden 10 oktober 2016.
Några trender i välfärden Invånare har ökade och nya krav på välfärden Ökad (ungdoms-)urbanisering Ökad polarisering (levnadsförutsättningar)
Globala hållbarhetsmålen med koppling till Umeås strategier
Landsbygdskommittén.
Framtidens Norrköping på C
Ulf Tynelius.
Arbetsgivare för framtiden – statens kompetens utvecklar samhället
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Framtidsland Umeå Agneta Tjernström.
Heby kommuns kvalitetspolicy
NÄR VÄLFÄRDEN GÅR FRÅN DELTID TILL HELTID
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017
Geografi / samhällskunskap
Dagens tema Samverkan i arbetet med att förebygga och bekämpa användandet av Alkohol, Narkotika, Droger och Tobak – och kopplingen till folkhälsa och hållbar.
Närvarande ledarskap för en hållbar välfärd
Omställningen av hälso- och sjukvården

Tillväxtpolitiska utmaningar på längre sikt:
Competence Academy – Public Sector
Produktion, handel och transport
Vad innebär regionbildningen?
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Patrik Sundström, programansvarig för ehälsa
Ekonomisk hållbarhet och ett växande näringsliv !
För ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion
Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd (AMR)
Program för attraktiv arbetsgivare HRC-möte
Kommundirektören och digitaliseringen
En stad för alla Göteborgarnas livschanser ska utjämnas Budget 2014
Resurser och genomförare!
Omvärldsanalys 5 stora globala trender Hur påverkas Umeå?
Superkommun I en föränderlig värld
Presentationens avskrift:

Identifierade trender Demografi Demografi Urbanisering Urbanisering Urbanisering Fler äldre och yngre ställer nya krav på samhället Under 2000-talet har andelen medborgare i arbetsför ålder i Umeås befolkning minskat från 63 procent till 62 procent. Utvecklingen kommer att fortsätta de närmaste åren och fram till 2025 när andelen är 59 procent. Hur påverkar detta Umeå kommun och vilka anpassningar kan krävas? • Allt färre betalar för flera. Minskande andel i yrkesverksam ålder och stora behov av investeringar utsätter kommunens ekonomi för stora utmaningar. • Behoven av kommunal service ökar när åldersgrupperna 0-19 och 65+ växer. • Utmaningen kan vändas till något positivt om den ger drivkraft till förnyelse och innovation i de kommunala verksamheterna Rekordgenerationen pensioneras Andelen äldre ökar i både antal och som andel av befolkningen. Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden har redan gått i pension. Gruppen 40-talister är betydligt större än den föregående 30-talistgenerationen. Hur påverkar detta Umeå kommun och vilka anpassningar kan krävas? • Generationsskiftet leder till ett stort rekryteringsbehov. • Rekryteringsbehovet kan leda till ett ökat beroende för Umeå kommun av bemanningsföretag. • Ökad brist på chefer på grund av generationsskifte ger en möjlighet att organisera sig på nya sätt. • Bristen på chefer ökar behovet på en medveten ledarförsörjningsstrategi. • Matchningsproblem. Det finns personella resurser i kommunen att matcha mot framtida lediga arbeten. • Det finns en möjlighet att utnyttja generationsskiftet till att få unga, som på något sätt lever i utanförskap, att etablera sig på arbetsmarknaden. Ökad urbanisering – vilka krav ställer det på platsen Umeå? Den ökade inflyttningen till Umeå ställer helt nya frågor om vad staden är och hur staden används av invånarna. Hur behöver staden anpassas efter en större befolkning? Vad kan kommunen, tillsammans med invånarna, göra för att utveckla staden? • Universitetsstadens miljö blir allt viktigare för studenters val av studieort. Umeå kommun behöver fortsätta arbeta för att Umeå ska vara en attraktiv studentstad. • Kommunen måste fortsätta att utveckla dialogen med medborgarna och det omgivande samhället i syfte att t ex medborgarna involveras i utvecklingen av staden. • Från att tidigare ha arbetat med enskilda frågor, t.ex. transporter eller klimat, krävs framöver en ökad integration och samverkan mellan olika frågor som påverkar stadens attraktionskraft, utveckling och hållbarhet. Ökad polarisering i samhället Både nationellt och internationellt ser vi en ökad polarisering i samhället. Det påverkar även Umeå kommun, även om den inte är lika tydlig som i resten av Sverige, och tar utgångspunkt i bostadsort, värderingar och ekonomiska förutsättningar. Vad innebär detta för övriga grupper och hur påverkar detta Umeå kommun? • Umeå är den enda storstaden i Sverige utan ”utsatta stadsdelar” enligt Polisens definition. I snabbt växande städer riskerar alla delar av utvecklingen att inte alltid hänga med i samma takt. För att förstå och strategiskt bemöta en potentiell negativ utveckling har Kommissionen för ett socialt hållbart Umeå en viktig roll. Attraktiv landsbygd skapas nära växande städer Antalet småorter i Sverige har vuxit med flera hundra de senaste åren. Och tvärt om vad man kanske kan tro bildas de oftast i närheten av större städer. I områden där befolkningen växer, skapas också nya bostadsområden. Vad innebär detta för övriga grupper och hur påverkar detta Umeå kommun? • Landsbygden och staden har olika förutsättningar men är jämlika. Landsbygden har en betydelsefull roll för utbudet av småhus i Umeå. • Det finns få lokala arbetsplatser på landsbygden. Betydelsen av arbetsplatser för liv och rörelse är stor, då de skapar förutsättningar för och spelar en viktig roll i den lokala utvecklingen. • Om urbaniseringstrenden vänder och en ny ”grön våg”, med utflyttning från stadskärnorna, tar fart finns det möjlighet i Umeå kommun att erbjuda boende även för denna trend.

Identifierade trender Globalisering Globalisering Digitalisering Digitalisering Digitalisering Ökad internationalisering tack vare universitet och näringsliv Umeå fortsätter att vara en ledande plats för kunskapsutveckling och drar till sig en ökande andel studenter till universitet och annan högre utbildning, från såväl Sverige som utlandet. Hur kan Umeå kommun förhålla sig till en högre andel internationella medborgare? • Umeå Universitet och kommunens internationella företag verkar på global marknad. Det gör dem, och i sin förlängning kommunen, känsliga för förändringar i den globala ekonomin. Det kan vara en risk att vara för beroende av ett fåtal stora företag i den föränderliga värld som internationaliseringen innebär. • Det kommer att bli allt viktigare att attrahera och behålla talang. Rådigheten minskar – Umeå kommuns roll ändras Områden där kommunen tidigare har kunnat ställa egna krav för att driva utvecklingen i en viss riktning blir allt mer begränsat. Istället kommer krav och direktiv från såväl nationellt håll som från EU. Kommunens roll förändras och kräver ett nytt tänkande. Är Umeå kommun redo? • Minskat handlingsutrymme och möjlighet till egen lokal anpassning. • Det ställer krav på ledarskap och kompetens som kan klara av nya sätt att arbeta på. Samhällsledarrollen får en ny karaktär för kommunen, alltså inte längre en aktör som har egen rådighet där primärt fokus ligger på plan, styrning och kontroll. • Förmågan att förstå omvärlden behöver utvecklas samt hur kommunen utvecklar organisationen i en globaliserad värld. Ökade behov av individuella möjligheter I takt med att tillgången till information har ökat har även invånarnas krav på service och välfärdstjänster ökat. Kommunen uppfattas mer som en tjänsteleverantör än som en offentlig myndighet. Vilken service och vilka tjänster efterfrågas av olika aktörer och hur kan kommunen möta denna efterfrågan? • Kommunen behöver utveckla kommunikationen och ”produktdeklarera” tydligare vad medborgarna får för sina skattemedel i syfte att överbygga eventuella förväntningsgap. • Samhället går mot ett mer behovsdrivet perspektiv vilket ökar vikten av att förstå vad medborgarna vill ha och inte bara servera färdiga lösningar. • Det kommer att bli viktigt att etablera en kultur där vi tillåts testa idéer, förbättra, testa igen och sedan införa eller förkasta. Ökad datorisering inom tjänstesektorn Den svenska arbetsmarknaden står inför en dramatisk förändring. Automatiseringen och datoriseringen kommer att förändra innehållet i jobb. Hur påverkar denna förändring Umeå kommun och stadens olika verksamheter? • Automatiseringen påverkar hela arbetsmarknaden. Det handlar inte om vilka yrken som automatiseras utan hur alla yrken drabbas. • För Umeå kommuns del kan teknikutvecklingen innebära att arbetstillfällen försvinner eller omvandlas, men det kan även leda till att nya jobb skapas . • Den ökade teknikanvändningen kan även medföra att den nuvarande användningen av Umeå kommuns fastigheter, till exempel kontor och skolor, ändras. Ökat informationskrav bland invånarna Möjligheten att interagera med olika informationssystem och andra individer ökar ständigt. Det innebär också att invånare ställer högre krav på information från kommunen. Kommunen behöver se över hur man använder sig av sina informationskanaler och vilken information som faktiskt erbjuds invånarna. Är kommunen så tillgänglig som invånarna önskar? • Med ökad kunskap och ny teknik ges större möjligheter att leverera mer välfärd. I kombination med en välinformerad och kravställande befolkning, följer dock svårigheter att prioritera. Resurserna kommer inte att räcka till allt. • Teknikutvecklingen ställer krav på ökad service och tillgänglighet dygnet runt och året runt. • Kommunen som myndighet och med ansvar för samhällstjänster ökar behovet av att hitta bra lösningar för till exempel integritet, IT-säkerhet, datalagring och kvalitet i information.