”Vi träffades i början på gymnasiet och det visade sig att vi hade 09:25.09:40 Linn ”Vi träffades i början på gymnasiet och det visade sig att vi hade liknande bakgrund och upplevelser. Tillsammans bestämde vi oss för att starta organisationen Maskrosbarn för att försöka se till att inget barn ska behöva möta det bristande stöd som vi upplevt. ” Therése Jarland och Denise Madsen, grundare av Maskrosbarn

Maskrosbarns vision Alla barn ska ges förutsättningar att växa upp till att bli välmående individer, utan negativa konsekvenser av sin uppväxt. 09:25.09:40 Linn

Barnrättsorganisationen Maskrosbarn Stödverksamhet 13 års arbete med stöd till målgruppen, 13-19 år Föräldrar som har missbruk eller psykisk ohälsa 22 anställda och närmare 100 engagerade Kontor i Stockholm och Göteborg Ca 500 ungdomar årligen 8 stödprogram Rikstäckande och lokalt stöd Påverkansarbete Föreläsningar och utbildningar Påverkan tillsammans med ungdomarna Rapporter Samarbete med kommuner och myndigheter Remissinstans 09:25.09:40 Linn Psykiskt våld Att bevittna våld = våld mot barnet Fysiskt våld Hot om våld Sexuella övergrepp Ekonomiskt våld Samhällets syn på våld Bestraffning: Inlåst, ej mat, psykisk nedbrytning Övergrepp: föräldrar involverar syskon, de kan göra saker mot varandra. Inte behöver vara våldtäkt, sexuell stämning, Samh. : det behöver inte vara pappa som är gärningsman, mamma offer. Kan se ut på olika sätt. Båda kan vara gärningspersoner, syskon..

Maskrosbarns stödverksamhet Barnombud Stödperson på Skype Läger Coachprogram 09:25.09:40 Linn Ungdomsgård Stödsamtal Chatt

Vilka konsekvenser får barnen vi möter? Ont i magen, huvudet, oro Ångest och panikångest Depression Högpresterande Självskador 10:30-10:45 Linn Att bli sedd som ett problem Problemet ligger egentligen hos föräldrarna men samhället lägger ansvaret på barnet många gånger, genom att se beteenden som egen problematik och inte konsekvenser av hemsituation Många vuxna runt ett barn – i skolan, kompisars föräldrar, aktiviteter osv. Oftast har ingen frågat vad det beror på att ungdomen har ont i magen mkt eller huvudet, och inte frågat ”Hur är det hemma?” Alla barn reagerar olika, hanterar det svåra på olika sätt. Viktigt att som vuxen vara medveten om det och se olika typer av signaler. Ge solskens exempel: Läraren som såg att en ungdom inte mådde bra, flickan kom för sent och det syntes att hon inte hade gråtit (hade fått veta att pappan låg på sjukhus efter ett självmordsförsök, läraren gick fram till hennes bänk och frågade ”Hur är det? Är det något som har hänt” , flickan sa att det var bra. Efter en stund kom läraren fram igen och la en lapp på hennes bänk där det stod ”Om du vill prata så finns jag här efter lektionen”.

Vilka konsekvenser får barnen vi möter? Eget missbruk/riskbruk Aggressivitet/Kriminalitet Relationella problem Destruktiva relationer Koncentrationssvårigheter Diagnoser 10:30-10:45 Linn Arbetar ni med barn som har egna svårigheter? Får egna diagnoser.

Viktiga rättigheter att förmedla Rätt att få hjälp och stöd Information om din förälders sjukdom Få din röst hörd Bli tagen på allvar i kontakt med professionella Säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på din åsikt Träffa professionella utan din föräldrar Ingen människa får slå, hota eller kränka dig. Rätt att få den hjälp du behöver för att utvecklas i skolan. Rätt att vara den du är. Du bestämmer över din kropp, dina känslor och dina tankar. Rätt att få information om sådant som rör dig och ditt liv.

Det här ska du förmedla Det finns hjälp att få, du har rätt till hjälp Alla föräldrar som har ett missbruk eller mår psykiskt dåligt är inte dåliga föräldrar Du har ett eget val Förklara tystnadsplikt vs anmälningsplikt Inte ditt fel att din förälder är sjuk Du kan inte göra din förälder frisk Alla barn har rätt att älska sina föräldrar Ca 6 elever i varje klass är maskrosbarn Du är inte ensam! 11:00-11:15 Maria

Orosanmälningar Anmäl inte i panik Information till ungdomen om anmälan Motivationsarbete med ungdomen Vara så konkret och utförlig som möjligt Beskriv tydligt din oro Återkoppla alltid till ungdomen Muntligt och skriftligt Rutiner för anmälan 11:00-11:15 Linn detta hjälper socialtjänsten i deras arbete. Skriv in” ungdomens röst så tydligt som möjligt i anmälan, ex. genom att använda citat från ungdomen och att börja meningarna med Anna berättade/beskrev/uttryckte… ” Beskriv tydligt ungdomens symtom som konsekvens av hemsituationen

Några ord på vägen Glöm aldrig hur svårt det är för mig Gör något fast du inte måste, för att du bryr dig om mig Var alltid ärlig Fråga mig vad jag vill och vad jag tänker Jag vill ha rak och tydlig information om vad som händer Fråga hur jag mår, många gånger! Sluta aldrig försöka hjälpa mig Tänk på att du kan vara den enda vuxna som jag vågar prata med Du kan bli den där viktiga personen! Några ord på vägen 11:20-11:30 Maria Det lilla gör skillnad! Ring anonymt till soc om du är osäker på om du ska anmäla eller inte, fråga om råd fråga ditt grannbarn hur de mår? Skicka ett sms - Fråga hur ungdomen mår (ex. killen som många år efter kom ihåg sin socialsekreterare, att hon verkligen hade brytt sig om honom, kom ihåg hans viktiga fotbollsmatch skickade ett sms och önskade honom lycka till)

Kontakta oss gärna! Linn Englund Linn.e@maskrosbarn.org 070-4535097 www.maskrosbarn.org