Hot och beredskap i Sverige Om allmänhetens kunskap och inställning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Rätt jobb eller jobb snabbt? AEA:s opinionsundersökning 2013.
Advertisements

Väljarnas syn på välfärden Utmaningar, möjligheter, konfliktområden
TIMBRO 17 december 2012 TIMBRO Timbro Landsbygd, politik och reformer.
Krishanteringssystemets framväxt Samordning, samverkan utmaningar
ÖPPNA JÄMFÖRELSER Trygghet och säkerhet ÖPPNA JÄMFÖRELSER Trygghet och säkerhet 2010.
Nationell riskbedömning
Beskrivning av området samhällsskydd och beredskap
Risk- och sårbarhetsanalyser Handlingsprogram
Hot och risker Hur ser då hoten och riskerna ut?
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
72 timmar som gör skillnad
Krisberedskap – före – under - efter
Tillsynsplaner Länsstyrelsens tillsyns- och stödverksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen
Novus Opinion Allmänheten om vinster i välfärden 21 maj 2010 David Ahlin.
Dagens schema: Gå igenom dagens schema
STs arbetsmiljörapport i samarbete med SCB Seminarium Torbjörn Carlsson.
Samhällets krisberedskap – kommunen i fokus
Lokalt exempel RSA & HP med helhetssyn
Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga principer
Ekonomiska förväntningar. Om undersökningen Syfte Att undersöka hur nuläget i ekonomin påverkat arbetstagarnas förväntningar på ekonomin och löneutvecklingen.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Krishanteringssystemet & grundläggande lagar
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
72 timmar som gör skillnad
Haparanda stad Invånarenkät 2015 Haparanda stad – Invånarenkät
Genom demokrati. Ordet demokrati betyder folkstyre. Alla människor i samhället får vara med och bestämma. 9 miljoner i Sverige – Vi skall dela på makten.
Förväntningar på Stockholmsregionens ekonomiska tillväxt April 2004 Fastighetsägarna.
Rapport Fastighetsföretagarklimatet Fastighetsägarna i Göteborg Första Regionen.
Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden Genomförd av TNS Sifo våren 2016 på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting.
Kriskommunikationssamverkan i Västra Götalands län – inriktning och rutiner.
Informationssamordning i praktiken Inger Frendel Utvecklare kriskommunikation/Krisinformation.se Enheten för samordning, MSB.
MSB:s syn på stödet till den enskilde Skånsk brandskyddsdag 9 september 2010 Svante Werger Kommunikationsdirektör.
Myndigheterna Vad gör dom övriga myndigheterna i händelse av kris? Livsmedelsverket (SLV) Folkhälsomyndigheten (FHM) Statens kriminaltekniska Laboratorium.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Medborgarpanel om bibliotek I Botkyrka Om bibliotek och läsning Projekt Ny biblioteksplan i Botkyrka Anna-Stina Takala, KoF.
Spridningskonferens Projektet Sociala risker Bakgrund Projektet bedrivits under Tvärsektoriellt samarbete, både inom Lst och kommunerna.
Vad hände egentligen?.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Landsbygdskommittén.
För en annan grupp är det den enda värld de verkligen kan
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
Integritet läroplansanalys.
Svensk säkerhetspolitik
Rapport Nya postrutiner
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
72 timmar som gör skillnad
Hur många barn kommer? Migrationsverkets prognos för 2012 är att ensamkommande barn och ungdomar kommer ansöka om asyl i Sverige. Bristen på platser.
Allhelgonaundersökning
Malin Forssell, Karolina Henningsson
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Risk- och sårbarhetsanalyser
”Hur arbetar vi i ambulanssjukvården som en del i framtidens sjukvård”
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Klarar du en kris?.
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
Min insats – informationssatsning till privatpersoner som vill göra en insats för barn Anna SKL BoU 14 november 2018 Sara.
Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet
Räddningstjänstens roll i kommunalt säkerhets- och räddningsarbete
Arbetsmiljöundersökning 2018
Totalförsvarsplanering
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Hot och beredskap i Sverige Om allmänhetens kunskap och inställning Bakgrund: Regeringen bedömer att många människor i dag saknar kunskap om hur de kan förbereda sig för olika samhällskriser inklusive krig. Det här gäller även om vad höjd beredskap* innebär och hur människor ska agera i en sådan situation. Samtidigt blir detta allt viktigare då följderna av ett förändrat klimat, terror och ett försämrat säkerhetspolitisk läge kan föra med sig samhällskriser. För att privatpersoner ska bli bättre förberedda behöver informationen utvecklas och bli bättre, både på nationell och lokal nivå. MSB har nu i uppdrag att öka människors kunskap och stötta kommunerna till att utveckla sin kommunikation. För att ta reda på hur kunskap om och inställning till frågor inom ”hot och beredskap” ser ut har MSB gjort en undersökning. Resultatet från den ligger till grund för vilken information som är viktig att förmedla och vilka budskap som ska användas i arbetet med att påverka att fler reflekterar, lär sig och också faktiskt förbereder sig med en egen hemberedskap*. Syfte: Att undersöka inställningen till hot och beredskap i Sverige. Målgrupp: Allmänheten från 18 år. _______________________________________________________________________________ Begrepp: Höjd beredskap - Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Är Sverige i krig råder högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som ska bedrivas. Regeringen beslutar om höjd beredskap och meddelar beslutet genom radio och TV. Är läget riktigt allvarligt kan även beredskapslarm utlösas. Vid höjd beredskap kan regeringen fatta beslut om att ett antal vilande s.k. fullmaktslagar ska börja användas. När beredskapslarm är utlöst börjar fullmaktslagarna gälla automatiskt. Lagstiftningen ger staten ökade befogenheter att använda samhällets samlade resurser för försvaret av Sverige. Rekommendation i kommunikation till allmänheten: Använd helst inte begreppet höjd beredskap eftersom det kan vara svårt att förstå innebörden av - använd hellre uttryck som krig eller krigshot som tydligare talar om vad det handlar om. Hemberedskap – Hemberedskap är den beredskap som privatpersoner kan ha i den egna bostaden, i form av exempelvis mat- och vattenreserver, men även mediciner, husdjursmat, välling och annat som kan behövas. Till hemberedskap räknas också möjligheten att ta till sig information och nyheter om en pågående samhällskris. Rekommendation: Använd gärna "hemberedskap" när du kommunicerar med privatpersoner, men se till att du är tydlig med vad det kan betyda i sammanhanget Källa: Guide för riskkommunikation, www.msb.se/sv/Forebyggande/Riskkommunikation/, 171207

2 147 intervjuer Syfte: Att undersöka inställningen till hot och beredskap i Sverige. Målgrupp: Allmänheten från 18 år. Antal intervjuer: Totalt genomfördes 2 147 intervjuer. Metod: Webbundersökning inom ramen för slumpmässigt telefonrekryterad panel. Frågeformulär: Frågorna har utformats av Demoskop och MSB. Den slutgiltiga enkäten har godkänts av MSB. Undersökningsperiod: 22 september – 3 oktober 2017. Vägning: Resultatet har vägts med avseende på kön och ålder för att på bästa sätt motsvara allmänheten. Ansvariga: Christina Andersson (MSB), Anders Lindholm (Demoskop).

Säkerheten det senaste året... …har minskat …har ökat 61% 15% i världen 59% 17% i Europa Fråga i undersökningen: Hur uppfattar du att människors säkerhet har utvecklats under det senaste året? Säkerheten minskar En majoritet uppfattar att säkerheten i världen, Europa och Sverige minskar, utvecklingen uppfattas som mest negativ för världen i stort. Uppfattningen om minskad säkerhet är utbredd i samtliga grupper, mest påtaglig bland kvinnor och äldre. 53% 17% i Sverige

Terrorism största oron 29% 19% 15% 11% 9% 6% 2% Fråga i undersökningen: Vad av följande oroar du dig mest för? Terrorattacker oroar mest Av ett antal tänkbara större samhällshot är terrorattacker det som oroar allra mest, en knapp majoritet oroar sig, mest kvinnor, yngre och boende i storstäder. En dryg tiondel uppfattar även att risken att själv drabbas av terrorism är stor. Oron är relativt utbredd avseende även miljöförstöring, klimatförändringar och sabotage av samhällsfunktioner. Krig/kränkningar av gränser Propaganda/ desinformation Terrorattacker Naturkatastrofer Klimatförändringar/ miljöförstöring Sabotage/ störningar samhällsfunktioner Sabotage/ störningar IT-system/ informationsläckage

Störst risk för IT-haveri 36% 17% 13% 11% 10% 7% 7% 7% 6% 5% Fråga i undersökningen: Hur stor tror du risken är att du personligen kommer att drabbas av följande? IT-haveri ett förväntat problem En dryg tiondel uppfattar att det finns en tydlig risk att man kommer drabbas av IT-haveri. Det är påtagligt fler än i förhållande till andra samhällsrisker. Ungas riskbedömning skiljer sig från äldres, framförallt tror man på större risker än andra att drabbas av upplopp och kravaller, terrorism, trafikolyckor och epidemier. IT-haveri Terrorism Epidemi Trafikolycka Naturkatastrof Upplopp/ kravaller Krig Konflikt med kärnvapen Elavbrott längre än 24 timmar Utan dricksvatten 24 timmar

Goda kunskaper om eget ansvar – men hur? 35% 86% Fråga i undersökningen: Hur ställer du dig till följande påståenden? Jag bör ta ansvar för mig själv och mina anhörigas säkerhet vid en kris eller allvarlig händelse Jag är medveten om vad jag bör göra om det uppstår en allvarlig händelse eller kris Stort eget ansvar, men låg medvetenhet Det finns en utbredd föreställning om stort eget ansvar för sig själv och familjen i händelse av kris, allvarlig händelse eller hot om krig eller invasion. Däremot är det få som vet vad man bör göra eller vilket ansvar kommunen har. vet att man behöver ta eget ansvar vid en kris vet vad man ska göra vid en kris

De flesta säger att de vet vad höjd beredskap är… 33% 65% Fråga i undersökningen: Hur väl känner du till innebörden av begreppet höjd beredskap? Vaga uppfattningar om ”höjd beredskap” En majoritet uppfattar att de åtminstone ganska väl känner till begreppet höjd beredskap, men få har mer detaljerade kunskaper. Extra vaksamhet, lyssna på nyheter, och tillgång till mat och vatten anses vara några av nyckelfaktorerna för höjd beredskap. Mycket väl/ ganska väl Ganska dåligt/ inte alls

…men få nämner att det handlar om militära hot Fråga i undersökningen: Vad tror du att höjd beredskap innebär för dig som medborgare? Begrepp: Höjd beredskap - Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Är Sverige i krig råder högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som ska bedrivas. Regeringen beslutar om höjd beredskap och meddelar beslutet genom radio och TV. Är läget riktigt allvarligt kan även beredskapslarm utlösas. Vid höjd beredskap kan regeringen fatta beslut om att ett antal vilande s.k. fullmaktslagar ska börja användas. När beredskapslarm är utlöst börjar fullmaktslagarna gälla automatiskt. Lagstiftningen ger staten ökade befogenheter att använda samhällets samlade resurser för försvaret av Sverige. Rekommendation i kommunikation till allmänheten: Använd helst inte begreppet höjd beredskap eftersom det kan vara svårt att förstå innebörden av - använd hellre uttryck som krig eller krigshot som tydligare talar om vad det handlar om. Källa: Guide för riskkommunikation, www.msb.se/sv/Forebyggande/Riskkommunikation/, 171207

Höjd beredskap kopplas även till kriser Fråga i undersökningen: Vid vilken eller vilka situationer tror du att höjd beredskap kan vara aktuell?

Beredskapen uppfattas som dålig Du och din familj God beredskap Dålig beredskap Fredstid 45% 47% Krisghot 25% 66% Myndigheter God beredskap Dålig beredskap Fredstid 47% 42% Krisghot 33% 54% Fråga i undersökningen: Hur god beredskap i fredstid uppfattar du att var och en av följande har? Hur god beredskap inför krigs- och invasionshot uppfattar du att var och en av följande har? Tvivel om befintlig beredskap Beredskapen i fredstid uppfattas som svag och i krigstid som ännu svagare. Det gäller såväl det egna hushållet som myndigheterna och näringslivet. Tilltron till beredskapen är störst bland äldre.

Väl känt att det finns både ett militärt och civilt försvar 86% känner till att det svenska totalförsvaret består av militärt och civilt försvar Fråga i undersökningen: Känner du till att det svenska totalförsvaret består av ett militärt och civilt försvar? Totalförsvaret – låga kunskaper, men viktigt Att totalförsvaret består av civilt och militärt försvar är känt bland de allra flesta, men mindre känt bland yngre. Såväl civilt som militärt försvar uppfattas som mycket viktigt, men kunskapen om det civila försvaret är mycket låg. Endast en av tre vet vad totalförsvarsplikten innebär, här är kunskapen särskilt låg bland yngre, som även har begränsad kunskap om hemvärnets uppgift. _______________________________________________________________________________ Begrepp: Totalförsvar - Totalförsvar består av militär verksamhet (främst Försvarsmakten - militärt försvar) och civil verksamhet (som drivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer - civilt försvar). Totalförsvar består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar). Totalförsvar den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Vid höjd beredskap kan delar av eller hela totalförsvaret mobiliseras. Om Sverige är i krig råder högsta beredskap. Om Sverige är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är orsakade av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap. Detta beslut får även avse en viss del av landet eller en viss verksamhet. Vid höjd beredskap, eller efter särskilt beslut av regeringen eller Försvarsmakten, ska hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna inta hemvärnsberedskap. Vid höjd beredskap kan delar av eller hela totalförsvaret mobiliseras. Källa: MSB.se, www.msb.se/sv/Insats--beredskap/Totalforsvar/, 171207

God förståelse för det civila försvarets uppgifter… Fråga i undersökningen: Vad tror du är det civila försvarets primära uppgift? _______________________________________________________________________________ Begrepp: Civilt försvar - Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer (till exempel myndigheter, organisationer och företag) genomför för att samhället ska kunna hantera situationer då beredskapen höjs. Civilt försvar är inte en organisation. Verksamheter som bedrivs är exempelvis räddningstjänst, service av kraftledningar, livsmedelsförsörjning, kommunalteknisk försörjning såsom dricksvattenförsörjning och service av avloppssystem mm. Rekommendation: Använd hellre uttryck som att "samhället ska fungera även vid krig och krigshot

…men begränsade kunskaper hur det fungerar Hur väl känner du till Sveriges civila försvar? 17% 46% Fråga i undersökningen: Syftet med ett civilt försvar är att skydda befolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna (t ex transporter, el- och vattenförsörjning) och att stödja Försvarsmakten. Hur väl känner du till Sveriges civila försvar? Mycket väl/ ganska väl Ganska dåligt/ inte alls

Brist på förtroende för både militärt och civilt försvar Fråga i undersökningen: Hur viktigt anser du att det är att Sverige har ett militärt försvar / civilt försvar? Vilket förtroende har du för Sveriges militära försvar / civila försvar?

En majoritet vet inte vilka som omfattas av totalförsvarsplikten Fråga i undersökningen: I Sverige har vi totalförsvarsplikt (civilplikt och värnplikt), vilket innebär att delar av befolkningen kan kallas in vid exempelvis en olycka vid ett kärnkraftverk. Vilka tror du omfattas av totalförsvarsplikten? _______________________________________________________________________________ Begrepp: Totalförsvarsplikten - Totalförsvarsplikten infördes i Sverige 1995 och gäller för alla svenskar mellan 16 och 70 år. Totalförsvarsplikten gäller både män och kvinnor, och den gäller alla delar av landets försvar – inte bara det militära. Sverige har totalförsvarsplikt, vilket kan handla om allt från att bära vapen i strid, till att rensa upp efter stora olyckor. Alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år är totalförsvarspliktiga, även de som inte är svenska medborgare. Det betyder att du är skyldig att hjälpa till så gott du kan om vi hamnar i krig eller om Sverige höjer sin beredskap. Minderåriga, alltså medborgare mellan 16 och 18 år, är undantagna från väpnad strid och kan till exempel tilldelas uppgifter som att visa vägen till skyddsrum. Källa: www.sakerhetspolitik.se/Forsvar/totalforsvarsplikt/, 171208

”Jag” bättre än andra på att genomskåda falsk information 52% 26% du själv andra Fråga i undersökningen: I vilken utsträckning tror du att du själv kan genomskåda falsk information? I vilken utsträckning tror du att andra kan genomskåda falsk information? Svårigheter stå emot falsk information En knapp majoritet tror på den egna förmågan att genomskåda falsk information, men tvivlen på andras förmåga är utbredd. Män och yngre tror, mer än kvinnor och äldre, att de kan genomskåda falsk information.

Få tror sig ha spridit falsk information i sociala medier senaste året 1% 3% Fråga i undersökningen: Har du själv, under det senaste året, spridit falsk information i sociala medier medvetet / omedvetet, och i efterhand insett detta? medvetet omedvetet, insett i efterhand

Få vet var de ska få information i utsatta situationer 48% 36% 19% Fråga i undersökningen: Vet du vart du kan vända dig för att få information om en allvarlig händelse eller kris inträffar / höjd beredskap beslutas / propaganda, desinformation eller vilseledning riktas mot Sverige? Tydligt informationsunderskott Färre än hälften vet vart de ska vända sig för att få information om en allvarlig händelse eller kris inträffar eller höjd beredskap beslutas. Endast en av fem vem vet vart man ska vända sig om propaganda, desinformation eller vilseledning riktas mot Sverige. Få kan påminna sig att de fått information om vad man gör i dessa situationer. Information uppfattas som viktigt En majoritet i alla grupperingar uppfattar information om hur man ska agerade vid krisberedskap, propaganda eller förberedelser inför krigsfara som mycket viktigt. Kvinnor och äldre anser att det är viktigare än män och yngre. vid kris vid höjd beredskap propaganda mot Sverige

Kanaler vid kris, höjd beredskap eller propaganda – förstahandsval 29% 21% 15% 13% 8% Fråga i undersökningen: Vad av följande tror du är det första du skulle göra för att få information om det inträffar en allvarlig händelse, kris, vid höjd beredskap, krig eller påverkanskampanj? 6% Nyheter på radio Nyheter på TV Kontakta Familj/vänner Använda sökmotor Besöka krisinformation.se Nyhetssajter/ dagstidningar på nätet

Stort intresse för information i brevlådan Fråga i undersökningen: Hur intressant är det för dig att få information i brevlådan om vad man ska göra vid krig / en allvarlig händelse eller kris / höjd beredskap / propaganda, desinformation eller vilseledning riktat mot Sverige?

Majoritet skulle läsa och spara hushållsutskick 61% läsa direkt 25% 34% 53% läsa senare se till att andra tar del spara Fråga i undersökningen: Vad av följande tror du att du skulle göra om du i en broschyr får information om vad man ska göra vid allvarliga händelser, kriser, höjd beredskap, krig och propaganda, desinformation eller vilseledning? Flertalet skulle läsa informationen direkt Hälften skulle spara informationen, en av tre skulle se till att andra i hushållet tar den av informationen. Yngre skulle vara minst benägna att ta del av informationen.