Cykling bland barn och unga - Regeringsuppdrag

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pilotprojekt för Digitalt Stöd i samverkan, H2O. Vad har vi lärt oss? Digitalt stöd ökar valfriheten och tryggheten för våra brukare, bibehåller kvalitén.
Advertisements

HSO Skåne Ett samarbetsprojekt mellan HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad Finansierat av Arvsfonden De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar DOA.
Vad är ”Huvudsaken”? Ett NTF-projektet för ökad cykelhjälmsanvändning bland barn i åk 4-6. Konceptet togs fram 1999 på initiativ av SKBR 2004 kommer alla.
Post- och telestyrelsen Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Eva Grönborg, Post- och telestyrelsen.
KLL NATIONELLA BIOBANK. VAD ÄR EN BIOBANK? Ett systematiskt sätt att samla in prover från patienter Möjliggör upprepad provtagning Kopplat till kliniska.
Första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa.
1 Patientlagen 1 januari Varför införs en patientlag? Lagen ska: -stärka patientens ställning -skapa förutsättningar för delaktighet och självbestämmande.
Inventeringar och kunskapsuppbyggnad Lona-träff i Göteborg 23 september 2015.
Miljödepartementet Ökat skadeståndsansvar och förutsättningar för generationsskifte Miljöminister Andreas Carlgren, Torsdagen den 18 februari 2010.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
1 Använd gärna denna presentation! Presentationen beskriver arbetet i projektet som arbetar med det kommande landsbygdsprogrammet Presentationen.
INCLUSIVE CITY.
Välkomna till föräldraråd Norrtullskolan åk 7-9
Det spelar roll vad du gör och säger
Taltidning till fler 16 mars 2017 Götabiblioteken.
Medborgarpanel om bibliotek I Botkyrka
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
Nystart för nollvisionen
En plattform för samhällsekonomisk analys
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
(antal enkäter = 229, antal svar = 196)
Healthy Workplaces for All Ages 2016/17
Agenda - Reflektioner vårsäsongen
Öppet hus Skolans namn Datum.
Nyckeltal för socialtjänst
Index för att mäta företags kapacitet att energieffektivisera
eHälsomyndigheten om planerna för Säker Åtkomst och Sambi
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD)
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Hur kan ett cykelcentrum bidra till en långsiktig kompetensuppbyggnad?
IFK MARIEFRED VERKSAMHETSIDÉ VERKSAMHETSOMRÅDEN VÄRDEGRUND VISION MÅL
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd (AMR)
Regionalt utvecklingsarbete evidens- baserad praktik (EBP) inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Förstärkt delaktighet och.
Digital signering av hälso- och sjukvårdsåtgärder
Kundundersökning mars 2016 Operatör: Norrtåg Trafikslag: Tåg Sträcka:
Indikator 9 och10 Säkra GCM-passager och Drift och underhåll av GCM-vägar Ylva Berg Trafikverket.
Kundundersökning mars 2016 Operatör: SJ AB Trafikslag: Tåg Sträcka:
Kundundersökning mars 2016 Operatör: Tågkompaniet Trafikslag: Tåg
Barn och ungas delaktighet
GRÖN INFRASTUKTUR – nu och framåt
Nu ökar vi takten för att nå miljömålen
Ledningens miljögenomgång nr
Cykel information Agneta Nordström
Nya hastighetsgränser
Trafiken. nu är lokalt förankrade trafikinformationstjänster
Schyst offentlig upphandling
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
FÖRETAGSBESÖK 2017.
Brås arbete med situationell brottsprevention och nätverket Säkra platser Johan Wahlgren Enheten för utveckling av brottsförebyggande arbete, UBA.
För ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion
Diagnos och delaktighet
Graviditet-förlossning-eftervård-BVC
Innehåll kategoriträff för specialpedagoger den
Åtgärdsvalsstudie - Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö SL Riggert Anderson.
Systematiskt kvalitetsarbete
- Tobaksfri utmaning, för tobaksfria ungdomar
Möjligheter till finansiering?
Vägledning för framtidens arbetsmarknad
Hållbar utveckling måste vara
Utvärdering av system för styrning, uppföljning och kontroll
Barnkonventionen och barnrättslagen
Områdesarbete i Botkyrka kommun
Saker att ta upp… Skärpning av reglerna omkring MKN vatten
Agenda Projektets uppdrag Vad har projektet identifierat?
HÅLLBARA LIVSSTILAR - Hur du lyckas med insats & utvärdering
En lokal handlingsplan för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet.
Samordningswebbinarier om Skapande skola
Barns och ungas DELAKTIGHET
Presentationens avskrift:

Cykling bland barn och unga - Regeringsuppdrag Transportforum, 10 januari 2018 Anna Niska

Uppdraget Sammanställa kunskap om varför barns och ungas cyklande minskar Förslag till insatser för att främja ett ökat och säkert cyklande Vilka åtgärder är mest effektiva? Inhämta kunskap och synpunkter från relevanta myndigheter och organisationer Ett barnrättsperspektiv ska beaktas Anna Niska leder uppdraget, en tvärvetenskaplig projektgrupp har arbetat med kunskapsinhämtning… Litteraturstudier Kontakter med relevanta myndigheter och organisationer Workshops med barn Analyserat resvanedata och olycksstatistik

Övriga i arbetsgruppen

Cyklad sträcka (Trafikanalys, 2015) Totala sträckan cyklad av barn och unga har minskat med över 40% under åren 1995-2014: Minskning med 42 procent i åldersgruppen 6-14 år, från åren 1995–1998 till åren 2011–2014. Minskning med 46 procent i åldersgruppen 15-24 år

Cyklad sträcka bland dem som cyklat Källa: Egen bearbetning av data från Trafikanalys (2017)

Andel som cyklat under mätdagen Källa: Egen bearbetning av data från Trafikanalys (2017)

Cyklande barn i hjälmobservationer Minskning från 1988–1991 till 2012–2015 med: 30% vid grundskolor (6-15 år) 60% i bostadsområden (≤10 år) Undantag: I Stockholm, Malmö, Gävle och Kiruna har cyklandet vid grundskolor ökat I Umeå har cyklandet i bostadsområden ökat Totalt 21 kommuner (1988-2015): Stockholm, Göteborg, Malmö Gävle, Halmstad, Helsingborg, Linköping, Lund, Norrköping, Sundsvall, Umeå, Västerås Falun, Kalmar, Kiruna, Kristianstad, Motala, Nyköping, Skövde, Västervik, Örnsköldsvik

Förändrat resande Överflyttning främst till gång och kollektivtrafik Gäller framförallt äldre barn och unga Främst fritidscyklandet som minskat Planlösa cyklandet har försvunnit Mer uppstyrd fritid Fler föräldrar heltidsarbetar - tidsoptimering Ökade avstånd till fritidsaktiviteter

Skola och barnomsorg idag Fria skolvalet – ökade avstånd till skolan Skolor i lokaler som inte var tänkta för skola Ökat bilinnehav, längre skolvägar och lägre skolålder bidrar till ökat bilåkande Inte tillåtet att cykla förrän vid 12 års ålder i vissa skolor Gratis busskort

Avstånd till skolan beroende av skolval Källa: Trafikverket (2015)

Trafikmiljön Trafiksäkra skolvägar och hållplatser Sänkta hastighetsgränser Hastighetssäkrade passager Separering Skjutsande föräldrar skapar trafikproblem vid skolor och förskolor Perspektiven fritidsresor och landsbygd saknas! Huvudcykelstråk prioriterade i drift och underhåll Andra (snabba) cyklister

Barns sociala miljö Barnet som projekt Barns vardagsliv idag mer ”institutionaliserat” Att skjutsa barnen, ett uttryck för engagemang Ger tid med barnen Bland invandrare med utomeuropeisk bakgrund är andelen cykel låg Unga kvinnor undviker att röra sig ute på kvällarna själva på grund av risk för sexuellt våld

Upplevd säkerhet och trygghet Trafikolyckor med barn har minskat, men föräldrars oro för olyckor har ökat Barnen upplevs inte kunna hantera risker och behöver skyddas Mognad/kompetens anses hänga ihop med ålder snarare än erfarenhet Medias rapportering har påverkat föräldrars oro? Barns bilåkande kan till hälften förklaras av den byggda miljön och i övrigt till föräldrars attityder Dialog behövs om barns förutsättningar, kompetens i trafiken och konsekvenser för deras mobilitet! ”Stranger danger”

Initiativ för ökad säker cykling Initiativ riktade till barn och unga Praktisk hantering av cykeln oavsett förkunskaper Trafikregler, säkerhetsutrustning och annan teori Tävlingar och kampanjer för att uppnå ökat cyklande Initiativ riktade till föräldrar och andra aktörer Informationsåtgärder (utskick, föräldramöten, seminarier) Gröna resplaner Cyklande skol/idrottsbussar Initiativen är sällan teoretiskt förankrade Utvärdering av resultat (=ökad och säker cykling) görs alltför sällan! Info till föräldrarna t.ex. gående skolbuss Info till skolan t.ex. gröna resplaner Utvärderingar främst enkäter

Prioriterade åtgärder Nationell strategi för att lyfta barns hälsa och mobilitet, inte bara trafiksäkerhet, i fråga om cykling Ta fram kriterier för vad som är en säker och framkomlig väg för cykling för barn och unga Fritidsresor ska ges samma dignitet som skolresor Identifiera ”best practice” vad gäller initiativ för att öka barns och ungas cykling Ta fram nya arbetssätt, byggt på vetenskap Initiativ som ökar barns fritidscykling Utvärdera!

Förslag till åtgärder - infrastruktur Grundförutsättningar i infrastrukturen Stärka barns delaktighet i planeringen Höja kompetensen i branschen Vinterväghållning (barns och ungas målpunkter) Stöldsäkra, trygga, lättillgängliga cykelparkeringar

Förslag till åtgärder - skolan Placering av skolor – möjligt att cykla? Inventering av barns skolvägar med föräldrar Kunskapsmål om cykling i läroplanen Hälsosamordnare med ansvar för skolreseplaner Gratis busskort – för vem? När? Möjlighet att ersätta busskort med en cykelpremie?

Förslag till åtgärder – övrigt, ökad kunskap Säkra att alla barn har tillgång till en cykel Nationellt kampanjarbete om cykling för barn – kommunalt samarbete Ökad kunskap om förutsättningar att cykla för olika grupper av barn och unga Barn och unga i framtidens transportsystem? Cykelhjälmslagens betydelse för barns cyklande? Metodutveckling för uppföljning av barns och ungas resande

Tack för uppmärksamheten!