KOST FÖR IDROTTARE.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Träningslära med kost.
Advertisements

PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Näringslära Energiintag för olika energibehov
Energigivande näringsämnen
Kost, näringslära och sömn
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Bra mat för dig – som tränar
Mat och hälsa åk 8.
Näring och individuella behov åk 8
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Hem- och konsumentkunskap
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
-Betydelsen av vad du äter och när du äter
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Ladda för Lidingöloppet 10 bästa tipsen på bra löparmat!
Februari 2014 Kristina Yondt arlandagymnastiet
Hur ska man planera upp sina måltider?
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Vad finns i maten?.
Kost och vätska för längdskidåkare referens; SISU idrottsböcker
Träningslära ÅK8.
ATT BLI EN IDROTTARE.
Den viktiga måltids- ordningen. Vad är regelbunden måltidsordning? Att vi äter på relativt fasta tider Att det inte går för lång tid mellan måltiderna.
©Johan Johansson. Kost Sömn Träning ”Ju hårdare träning desto viktigare blir återhämtningen”
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Fotboll kräver mycket energi Vad ska man äta och dricka för att orka prestera på topp? Hur mycket ska man äta? När ska man äta?
Kost för prestation VästergötlandsFF Örjan Jonsson Västergötlands FF.
Bra mat för unga idrottare Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Örebro Universitet & Restaurang Högskolan.
Repetition av näringslära
Hur påverkar sömn & frukost vår vardag. Hur viktigt är det egentligen?
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
Kostföreläsning med inslag av förebyggande träning för knäskador Rebecca Pedersen Företagssköterska, kostrådgivare och styrketräningsinstruktör.
Kolhydrater igår, idag, imorgon Anna Nyström maj 2013.
Energibehovet del 2 Om kroppens energiutvinning Anna Nyström maj 2013.
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Träning (träna rätt) Minska risken för skador samt prestera bättre, orka mer, skjuta hårdare, springa snabbare mm. Bygger upp muskulatur samt tränar hjärta.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
BRA MAT FÖR UNGA IDROTTARE STINGERS SUMMERCAMP – 2015 STENUNGSUNDS ISHALL.
BRA MAT För unga idrottare. KROPP OCH KNOPP BEHÖVER ENERGI Din hjärna är ett av kroppens viktigaste organ och behöver ca 100 gram kolhydrater under en.
Ät mat du tycker om Utgå ifrån din aktuella kostvana och försök att förbättra den Hitta alternativ som passar dig Man kan äta allt, men inte alltid och.
1 Energiprocesser. 2 Prestationsförmåga = kroppens förmåga att utvinna och använda energi, dvs. förmågan att omvandla maten till rörelseenergi. Energirika.
Den bästa förutsättningen för att prestera bra får du om du äter 2-3 timmar före träningen Den bästa återhämtningen och den optimala effekten av träningen.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Kost och Prestation Kost Träning Vila Inställning.
Ett bra mål för Järlas P97or
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Kostråd Här följer några kosttips. Kom ihåg att äta varierat, mycket grönsaker som rotfrukter, broccoli och frukt samt lasta i er kolhydrater och proteiner.
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Kost, vila och uppladdning för ökad prestation samt minskad skaderisk
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Kost 1 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Energi och Näringsämnen
Lektion 3 Frukost Paula Frösell, leg dietist och Brand manager Mat & Måltider och hälsa.
Leg Dietist ”Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått” Pernilla Larsson Leg Dietist
Kost för prestation.
KOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Presentationens avskrift:

KOST FÖR IDROTTARE

”Food can contribute not only to the enjoyment of life, but also to success in sports” IOC , Internationella olympiska kommittén Att rätt kost för dig individuellt kan förbättra dina resultat är ett faktum

Hur kan jag med kostens hjälp förbättra mina idrottsliga prestationer? Äta så att jag täcker mitt energibehov Förutsätter att du vet ditt energibehov! Planera matintaget till tränings/tävlingstider Äta näringsmässigt rätt – undvika belastande tomma kalorier 1

Energi- potential att utföra någonting Biokemiska processer ex; lagring av glykogen (glukos), transporter in/ut ur celler, kontraktion av muskler (actin, myocin), nybildande av proteiner bla ny muskelmassa, TÄNKA. BMR-den energi som krävs för att hålla dig vid LIV!!

Våra energigivare Kolhydrater 1g = ca 4 kcal Protein 1g = ca 6 kcal Fett 1g = ca 9 kcal (Alkohol 1g = ca 7 kcal) Kcal, joule = mått på kemisk energi (1000cal = 1kcal) 1 joule = 4.18kcal

Kolhydrater Cerealier, ris, potatis, frukt, grönsaker Socker, stärkelse och kostfiber- glukos Lagras som glykogen i lever och muskler Vid fysisk aktivitet räcker ”lagret” i ca 70-90 minuter Vid träning (muskelarbete) är det främst glykogen som används som energikälla. Därför är det viktigt att se till att man får i sig kolhydrater i tillräcklig mängd ”idrottarens viktigaste energikälla” Spannmål; bröd, pasta, gröt, musli

GI – glykemiskt index Mått på hur snabbt kolhydratrika livsmedel spjälkas och tas upp i blodet Man utgår från vitt bröd som är hundra. Ju mindre processat ett livsmedel är desto lägre GI Tränade personer har lättare att hålla sin blodsockerbalans… …men generellt gäller: ladda med långsamma, återhämta dig efter träning med snabba

Protein Mejeriprod, kött, fisk, ägg, spannmål+baljväxt (ex bröd+linser) Betydande beståndsdelar i ex hormoner, och antikroppar. Bygger och reparerar våra celler Fungerar som liten energireserv om vi ätit för lite kolhydrater innan fysisk prestation ” kroppens byggnadsmaterial” Immunförsvar vill inte nalla för mycket på proteinreserven då detta bryter ner bla muskelvävnad. Ni behöver era muskler!!

Fett - Fettsyror Enkelomättat ex; oliv – rapsolja, avocado, nötter Fleromättat ex; solrosolja, majsolja, fet fisk Mättat fett ex; smör, ister, kokos, ost Värmeisolerande, skyddar inre organ ”koncentrerad energi” vi behöver alla sorters fett. Vi äter alldeles för mycket mättat fett ”VÄGGEN”

Fett… Kroppens lager räcker i timmar alt dygn Vid fysisk aktivitet då kolhydraterna börjar ta slut, kommer energin mer och mer från våra fettreserver som lagras under huden och intramuskulärt. Arbetskapaciteten vid fettförbränning ligger på ca 50%

Vätska Vätskebalansen viktig för prestationen – vätskebrist är det som snabbast drar ner din prestation.. Drick regelbundet under dagen, även mellan måltiderna Drick regelbundet under fysisk aktivitet Kaffe, the, cola etc och alkoholhaltiga drycker är vätskedrivande – kräver att du dricker ännu mer vatten Träna aldrig efter alkoholintag – kroppen har vätskebrist.. Kroppen prioriterar att bränna alkoholen istället för kolhydrater-ingen energi

Variation & allsidighet Förutom kolhydrater, proteiner och fetter behöver ju kroppen vitaminer och mineraler för att alla kemiska processer, som är beroende av varandra, ska fungera optimalt… Energirik mat behöver inte vara näringsrik mat, ex ”skräpmat”… Det bästa är förstås att välja näringsrika livsmedel för sin energiförsörjning!!! ÄT FRÅN OLIKA NÄRINGSKÄLLOR AV ENERGIGIVARNA SÅ FÅR DU I DIG ALLT DU BEHÖVER!! ALLTING SAMARBETAR MED VARANDRA, EX OLIKA HORMONFRISÄTTNINGAR STYRS AV OLIKA HJÄRNCENTRA HORMINERNA I SIN TUR PÅVERKAR OLIKA PROCESSER EX KROPPSTEMPERATUR

Räkna ut ditt energibehov och PAL-värde på: www.uppladdningen.nu

BMR BMR = basalmetabolism (Basal Metabolic Rate), den lägsta energimängd din kropp behöver för att dina organ ska kunna hålla dig vid liv! OBS: För allt du gör utöver att ligga helt still behövs mer energi!

BMR… En vuxen man som väger 70 kg har ett BMR på omkring 1700 kcal/dygn, medan en kvinna som väger 60 kg har ett BMR på ca 1300 kcal/dygn. Du kan räkna ut ditt BMR och ditt energibehov för hel dags aktivitet med hjälp av vårt energiprogram på: www.uppladdningen.nu

Energibalans Man får i sig lika mycket energi som man förbrukar under dagen = energibalans Behöver man äta lika mycket varje dag? Om jag gör av med 4000 kcal måste jag se till att få i mig det!!

Vad händer om man äter för lite, dvs inte täcker sitt energibehov?

Dina fysiska prestationer försämras därför att; Sämre immunförsvar Sämre koncentrationsförmåga – skaderisk, minskad skärpa teknikmässigt etc Kroppen börjar ta energi från sig själv genom att bryta ned muskelvävnad för att komma åt protein. Energin som då frigörs går främst till hjärna och nervsystem. En viss nedbrytning är svår att undvika, men ju längre vi går back på energi desto mer orkeslösa blir vi. Vad händer om immunförsvaret är försvagat? – färre kvalitativa träningstillfällen, missar tävling kanske etc..

För er som tränar mycket; Till Lunch o middag.. Se worddokument, kolhydratuppladdning

Hur mycket ska jag äta varje mål? Källa: uppladdningen.se

Hur ska jag planera måltiderna? exempel 7.15 frukost, tonvikt kolhydrater, fett 9.30 m-mål, tonvikt kolhydrater, protein 11.30 lunch, se tallriksmodellen 15 m-mål, lite extra innan träning 17 träning 19.30 middag, se tallriksmodellen Ät med jämna mellanrum, ca max 3h mellan måltider, för maximalt energi/näringsupptag

Före match/tävling (och träning) Planera så att du äter ett riktigt mål mat ca 4 timmar innan start, alt ett mellanmål ca 1,2 h innan Välj kolhydratrika livsmedel och rikligt med vätska. Undvik för mycket fett och fibrer i måltiden. Syfte Lagom känsla av mättnad, ”lugn mage” Optimera vätskedepåerna Ytterliggare öka kolhydraterna i kroppen, spec viktigt om tävlingen är tidigt efter nattens fasta Optimerat näringsupptag för hjärna-muskel kopplingen. Koncentration och teknik är många gånger avgörande för tävlingens utgång

Kolhydratuppladdning Om du tränar för en längre utmaning, ex Vasaloppet, Vätternrundan, multisporttävling, lång tävlingsdag, turnering etc kan du kolhydratladda dagarna innan för att maximera, upp till tredubbla, dina lager av glykogen I korthet; - töm det gamla lagret genom långt träningspass - ät 8-10g kolhydrater/kg/dag - drick mycket - dra ner på träningen, spara de muskler du använder mest tävlingsdagen Läs mer om kolhydratuppladdning på ex www.uppladdningen.se eller låna böcker om detta,

Under match/tävling (och träning) Är matchen ca 1 h räcker det med att dricka vatten under tiden. Drick då regelbundet, ca 3-5 dl per kvart. Om det är jättevarmt – 2 l per timme.. Aktivitet över 1 h – tillför ev sportdryck. Vid tävling/matcher över hela dagen – tillför kolhydratkällor som ex russin, bröd, bananer, energybars Tänk på att dricka vatten/vätskan ljummet för snabbast upptag. Om du tävlar i VARMT klimat – drick kallt istället

Efter match/tävling (och träning) Drick ca 5 dl omedelbart efter och fortsätt fylla på varje kvart. Du behöver fylla på med 150% av den förlorade vätskan.. Fyll på med kolhydrater, återhämtningsmål inom en halvtimme - glykogeninlagringen effektiv timmen efter aktivitet. Extra viktigt om du har en till match samma dag eller dagen därpå. Inom 1-2 h, ät en komplett måltid Kan vara lättare m flytande föda el småätande, kanske ingen jätteaptit..

Individanpassa Anpassa målen så att de passar din tränings/matchtid och typ av utövning samt vardag och dig som individ (erfarenhet) Generella tips; -Ät större mål 3-4 timmar innan träning/tävling, ex pasta -Om du tränar efter skolan/jobbet innan middagen, ät ett lite kraftigare mellanmål -Efter träning/tävling, försök få i dig ett mellanmål alt lunch/middag inom en halvtimme för att fylla på med kolhydrater – viktigt för återhämtningen!! -Vätskebalansen! Fett fördröjer matsmältningen och fibrer kan oroa magen. Mellanmål efter träning? – kom ihåg ok med snabbare kolhydrater!! Individanpassat – prova Efter träning alt återhämtningsmål, om fler än 2 pass/d direkt efter!!

En bra frukost och bra mellanmål för dig en skoldag Vad kan du äta till frukost så att det täcker de kcal du bör få i dig då? När äter du frukost? Mellanmål, när bör du äta de under din dag? Vad äter du? -Uppnår du energibalans tror du??

Tänk på Hitta balans mellan träning, mat och vila Ät ”regnbågsmat” – varierat & allsidigt Ät regelbundet Mycket av återhämtningen sker under natten när vi sover – de flesta behöver minst 8 timmars sömn

Källor www.sok.se www.uppladdningen.nu Kursmaterial IDH A, IDH B