Aktuellt inom palliativ vård och ASIH

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Standardiserat vårdförlopp Äggstockscancer
Advertisements

Central lönebildning tar ställning till löner och löneökningar när de individuella lönerna ska bestämmas. skapar ramverk för den lokala lönebildningen.
1 Patientlagen 1 januari Varför införs en patientlag? Lagen ska: -stärka patientens ställning -skapa förutsättningar för delaktighet och självbestämmande.
Inga patienter brukare ska ”falla mellan stolarna” Gråzoner synliggöras Beslutas av Direktörer/Nämnder /Fullmäktige beroende på olika krav Överenskommelser.
Läkemedel, fokusområde för division Läns- och Närsjukvård, 2016 Förskrivningen av läkemedel till personer över 75 år har ökat med nära 70 procent sedan.
Strategi för Läkemedel 2016 – Strategi för Läkemedel Landstingsstyrelsen : Landstingets strategi för läkemedel ger en samlad bild av landstingets.
Projekt: lokal kunskapsstyrning i primärvården med klinikapotekare
SYMTOMLINDRING Bristande symtomlindring God symtomlindring Ångest
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Tidig upptäckt av KOL på Smålandsstenars vårdcentral
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Den kommunala hälso- och sjukvården av idag
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Standardiserat vårdförlopp Livmoderkroppscancer
Tidig upptäckt av KOL på Reftele vårdcentral
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Mobil Närvård - Skaraborg
Nya föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering
Läkemedelsstöd i primärvården
Nulägesrapport Delregionala samverkansorganet Nordost
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Patientlagen ger utökad valmöjlighet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
En åldrande befolkning i Norrbotten
Delregionaltmöte Nordväst
Hjärtsvikt Samverkansdokument Gunnar Dahlberg
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Resultatpresentation för NLL av PunktPrevalensMätningarna (PPM) 2016
Hjälpmedelsförskrivning
Prioriteringar i vardagen
Bakgrund: KOL är underdiagnostiserat och många går utan behandling, astma likaså. Genom att tidigt identifiera riskpatienter, diagnostisera och behandla.
Standardiserat vårdförlopp Peniscancer
Psykisk ohälsa – Ett sjukdomstillstånd eller en del av livet?
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede
Standardiserat vårdförlopp Primär levercancer
Standardiserat vårdförlopp Skelett- och mjukdelssarkom
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Specialiserad Sjukvård I Hemmet
Verksamhets- berättelse 2012 Sydöstra sjukvårds-regionen
Nationell Patient Översikt
Standardiserat vårdförlopp Testikelcancer
Planering inför utskrivning på kvällar och helger
Standardiserat vårdförlopp Njurcancer
Standardiserat vårdförlopp Huvud- och Halscancer
Nationellt vårdprogram och riktlinjer för palliativ vård
Standardiserat vårdförlopp Hudmelanom, Malignt Melanom
Mobilt Team Geriatrik Mölndal
Resultatpresentation för NLL av PunktPrevalensMätningarna (PPM) 2016
Standardiserat vårdförlopp Livmoderhalscancer
Diagnos och delaktighet
Standardiserat vårdförlopp Sköldkörtelcancer
Nyckeltal äldreomsorg för GR - kommunerna
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Standardiserat vårdförlopp Akut leukemi (AML och ALL)
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Vägledning för framtidens arbetsmarknad
Årsrapport 2017 LSG sektor ÄO-HS
Läkemedel vid palliativ vård i livets slutskede
Agenda Projektets uppdrag Vad har projektet identifierat?
Utvärdering av tandvårdsstöd som regleras enligt tandvårdsförordningen och det statliga särskilda tandvårdsbidraget (STB) YPOS
Caisa Hedlund, Vårdvalsråd Vårdval fysioterapi
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
HjärtLung Forskning Patientvald forskning för ett längre liv och en bättre vardag Riksförbundet HjärtLung samlar in medel och delar ut pengar till forskningsprojekt.
Presentationens avskrift:

Aktuellt inom palliativ vård och ASIH Catharina Weman Persson 20180109

80 % av dessa är förväntade (70- 75 000) 35 % på sjukhus Var dör vi? 92 000 totalt per år i Sverige 80 % av dessa är förväntade (70- 75 000) 35 % på sjukhus 40 % på vård- och omsorgsboenden 15 % i eget hem 10-12 % ASIH-anslutna Hjärta-kärl, tumörsjd, andningsorganenssjd. Cancer vanligaste dödsorsaken hos män och kvinnor 65-69 år men minskar sedan. 95 år endast 4 %

Befolkning Ökning av befolkningen med 150 000 per år. De äldsta fra blir fler. År 2045 > 1 milj över 80 år.

Dödlighet Ca 90 % 65 år och äldre. 72 % 75 år och äldre. Antalet döda förväntas öka från 2020 inte pga ökade dödsrisker utan pga den stora andelen födda på 1940-talet. Ökningen av personer över 80 år innebär fra ökning av andra kroniska sjd än cancer. Men antalet över 65 år ökar också vilket gör att fler invånare kommer leva med cancersjukdom. Den årliga ökningen av Cancerprevalensen ligger på 3 % sedan -90.

RCCs regionala cancerplan Palliativ vård 2015-2018 Ökad användning av palliativregistret. Palliativ kompetens knyts till alla patientprocesser. Fördjupat samarbete och ökad kommunikation mellan palliativa verksamheter och andra vårdgivare med ett särskilt arbete riktat mot den kommunala palliativa vården. Inrättande av palliativ konsultfunktion med särskild inriktning på specialistsjukvården. Ökat samarbete med barnsjukvården. Säkra kompetens av allmän och specialiserad palliativ vård i samverkan med Palliativt Utvecklingscentrum. Förstärkt och synliggjord forskning inom pall vård. Region Skånes strategiska cancerråd gav i uppdrag till arbetsgrupp att inventera vad som är genomfört och och därefter framarbeta förslag för fortsatt arbete.

Specialiserad palliativ-öppenvårdsmottagning Målbild 2022 - Palliativ vård och ASIH Division primärvård, Skånevård Kryh Specialiserad palliativ-öppenvårdsmottagning Punktinsats Vårdcentral Palliativ vård och ASIH Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Palliativ slutenvård Konsult, råd och stöd Kommun Sjukhus

Anslutningsformer Helt inskrivna - palliativa Punktinsatser - palliativa och kurativa Rena punktinsatser - ex blod, AB, dropp Utökade punktinsatser – ex malign smärta, KOL/ MS - infektioner Palliativvårdsmottagning (PVM)

Palliativvårds-mottagning Palliativa team 29 platser Punkt- och Konsultteam ASIH Palliativvårds- avdelning 10 platser Palliativvårds-mottagning

Palliativvårdsmottagning Syfte Tidigare kontakt med palliativ vård Öka tillgängligheten för specialiserad palliativ vård Genomförandet skall ske inom givna ekonomiska ramar

Palliativvårdsmottagning Indikationer Palliativa patienter som ännu inte är i behov av full inskrivning men i behov av symtomlindring som inte kan tillgodoses av annan vårdgivare. Palliativa patienter med förväntad försämring på relativt kort sikt. Palliativa konsultbedömningar

Palliativvårdsmottagning Palliativa patienter Kontorstid, vardagar Remisstvång Bedömningar både i hemmet och på mottagning möjliga.

Konsultremiss Anamnes, diagnos och ev utbredning Frågeställning/ symtom som föranleder remiss. Duration/ förlopp? Behandling som givits. Aktuella läkemedel. Behandlingsbegränsning och i såfall innebärande?

Bedömning och prioritering ” Lika viktigt som det är att veta vilken sjukdom patienten lider av är det att veta vilken patient som lider av sjukdomen” Hippokrates Idag tycks det viktigare att veta vilket uppdrag vi har och hur man avgränsar sig. Läkekonsten får stryka på foten för publik management. Externa krav prioriteras före patientens behov.

Prioritering Desto sjukare patient desto högre prioritering. Förväntad effekt av vår insats, om stor- ju högre prioritering Behovs och solidaritetsprincipen.

Allmän palliativ vård Palliativ vård som ges till patienter vars behov kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård. (Definition enligt Socialstyrelsens termbank) Allmän palliativ vård och omsorg kan och ska bedrivas inom olika vårdformer såsom akutsjukhus och kommunala vård- och omsorgsboenden. För att uppnå en god palliativ vård är samverkan mellan olika vårdgivare en förutsättning.

Hela landet 2017:1 –2017:2 (n= 24833) Kristianstad ASIH 2017:1 –2017:2 (n=13)

Hela Skåne, regional samt kommunal vård 2017:1 –2017:2 (n=3145 ) Kristianstad ASIH 2017:1 –2017:2 (n=13)

Symtom Smärta Illamående Andnöd Ångest

Smärta Huvudparten av cancersmärtan är opioidkänslig. Mindre bra vid: Stort inslag av ångest/ oro Större inslag av inflammation Neurogena smärtor Kolik eller krampsmärtor.

Illamående, orsaker Patofysiologiska Metaboliska Behandlingsrelaterade Psykologiska cancerutlösta Förstoppning, ventrikelretention,subileus,svampinfektion,ulcus,ischemi,smärta./ Uremi, hypercalcemi, hyponatremi./ Cytostatika, strålning, läkemedel. Tumören frisätter cytokiner etc.

Illamående analys och behandling Gastrointestinalt utlöst Kemiskt-metabolt utlöst Lättare eller sporadiskt illamående. Troligen gastropares Prova Metoklopramid ( Primperan) dock ej i kombination med antihistaminer med antikolinerg effekt ( ex Postafen) Svårare eller ihållande illamående. Troligen kemiskt eller metabolt utlöst Blockera dopaminerga och serotoninerga receptorer + ev ge betametason i kortare tid Haldol+ Ondensatron+ Betapred

Andra tillstånd Opioidutlöst, H1-rec vestibularis. Antihistamin 1-2v. Opioidabstinens, prova extrados. Hjärnmetastaser, Betametason Subileus- ileus. Specifik hantering, kirurgiskt eller kombination av läkemedel med syfte att minska motorik och sekretion. Massiv levermetastasering, Betapred+ Ondensatron+ ev Haldol. Smärta!! Ångest!!

Oro/ Ångest Vanligt med ångest och depression i palliativ vård men ofta underdiagnostiserat. Samtalet kanske den viktigaste behandlingen. Läkemedel som kan utlösa ångest, kortison och antikolinergika. Läkemedelsbehandling: SSRI Oxazepam, Diazepam, Midazolam

Andnöd Kan uppkomma till följd av tumör i lunga- lungsäck, KOL, lungemboli, pneumoni, emfysem, fibros etc. eller externa orsaker som pleuravätska, leverförstoring, ascites, pares, hjärtsvikt, anemi , uremi mm Orsaksinriktad behandling, syrgasbeh endast vid påvisad hypoxi. Läkemedel: Morfin, Loopdiuretika, kortison, Midazolam. Vid rosslingar ev Robinul.

Vb ordinationer i livets slutskede Morfin 10 mg/ml inj 2,5-5 mg sc Robinul 0,2 mg/ml inj 1 ml sc Haldol 5 mg/ml inj 0,2 ml sc Midazolam 5 mg/ml 0,3-0,5 ml sc eller buccalt! Stesolid 5 mg/ml 0,5 ml sc Ev Furix 40 mg/ml

Specialiserad palliativ vård Palliativ vård som ges till patienter med komplexa symtom eller vars livssituation medför särskilda behov, och som utförs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård. (Definition enligt Socialstyrelsens termbank) Patienten kan få specialiserad palliativ vård inom en specialiserad palliativ verksamhet, eller inom en verksamhet som bedriver allmän palliativ vård med stöd från ett palliativt konsultteam.