Källkritik för högstadiet Vad är egentligen sant? Källkritik för högstadiet

Lektionens innehåll Kunskapskrav i SO, årskurs 9: Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett […] fungerande sätt och för […] underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Målet med lektionen: Att besvara vad en källa är. Att reda ut vad trovärdighet och relevans betyder. Att gå igenom hur du kan vara källkritisk genom att titta på om en källa är trovärdig och relevant.

Vad är källkritik? Källkritik är en metod för att kunna granska och bedöma en källa. Frågor man brukar ställa är: Är informationen sann? Är den relevant för det jag ska ta reda på? Vem står egentligen bakom informationen? Har avsändaren en ”dold agenda”?

Vad är en källa? Det första vi behöver veta för att kunna vara källkritiska är förstås vad en källa är. En källa är helt enkelt ett ställe där vi kan hitta information. Ofta skiljer man mellan tre olika typer av källor, nämligen: Skriftliga: Text, till exempel i en bok, en Wikipedia-artikel eller en dagbok Muntliga: Exempelvis intervjuer, vittnesmål, föreläsningar eller poddar Materiella: Ett fysiskt bevis på att något har hänt, till exempel en runsten

Utgångspunkter för källkritiskt tänkande Det finns några principer som det är bra att tänka på när man ska arbeta källkritiskt: Syfte och sammanhang: Vilken källa du vill använda beror på vilken uppgift du ska lösa. Sammanhanget hjälper dig också bedöma trovärdigheten. Kritisk inställning: Tänk på att ha en kritisk inställning till informationen. Du behöver analysera varför du upplever källan som bra eller dålig. Välj rätt källa: Hitta och använd den källa som är mest relevant för din uppgift. Olika källor är relevanta för olika frågor. Exempel på ”rätt källa”: Vill du veta hur de röstberättigade i Sverige skulle rösta idag så finns bra opinionsundersökningar på SCB men vill du veta hur dina vänner skulle rösta är det bättre att göra en enkät som de får fylla i.

Tänk på viskleken! När en källa värderas brukar man också titta på hur nära händelsen källan är. Man pratar då om: Primärkällor: En primärkälla är ursprungskällan till informationen. Sekundärkällor: En sekundärkälla återberättar vad primärkällan förmedlat. Tredjepartskällor: En tredjepartskälla återberättar vad sekundärkällan förmedlat. Exempel: Jag berättar vad jag åt till lunch. Jag är en primärkälla. Du berättar det för Mattias. Då är du en sekundärkälla. Om Mattias berättar det vidare är han en tredjepartskälla. Det är lätt att informationen förändras på vägen så därför är det oftast bäst att leta upp primärkällan. Glöm inte bort att även primärkällor ska granskas. Jag behöver inte ha rätt bara för att jag är först!

Källkritisk metod För att kunna bedöma en källa kritiskt brukar man ställa frågor om texten för att få sig en uppfattning av källans trovärdighet. Det finns fyra klassiska kriterier som bedöms: Äkthet: Är källan vad den utgör sig för att vara? Äkta eller falsk, original eller kopia? Exempel: http://web.comhem.se/mozart/ Tid: A, Är information fortfarande giltig? Något kan ha ändrats! Exempel: Atlas. B, Hur långt efter det inträffade upprättades källan? Ofta försöker man hitta information som skapats så nära som möjligt i förhållande till det skede som skildras. Exempel: Samla information från vittnen i samband med att de sett något och inte tio år efteråt. Beroende: Det är bra att fundera på hur olika källor förhåller sig till varandra. Ofta är det till exempel bättre om man hittar flera källor som säger samma sak, men om den ena källan helt och hållet bygger på den andra så tillför den ingen extra trovärdighet. Exempel: Om två vittnen säger samma sak ökar trovärdigheten i deras berättelse men om det ena vittnet egentligen inte såg något utan bara berättar vad det hört av det första vittnet så ökar hens berättelse inte trovärdigheten hos det första vittnet. Tendens: Finns det några särskilda avsikter eller intressen bakom källan som kan påverka informationen? Exempel: En bloggare sponsrad av Nike jämför Adidas och Nikes senaste sneakers. Kan man lite på infon om bloggaren skriver att Nikeskorna är bäst? Om hen skriver att Adidasskorna är det?

Källkritik på nätet Den klassiska källkritiska metoden skapades långt innan internet. Ändå är metoden i princip densamma när en webbaserad källa ska granskas. Några viktiga skillnader mellan böcker och nätet gör ändå att man kan behöva vara extra uppmärksam när man ska bedöma en webbaserad källa: Självpublicering: Vem som helst kan lägga ut information på nätet medan det är dyrt och svårt att ge ut en bok. Det gör att böcker ofta är kontrollerade och bedömda innan de ges ut medan detsamma inte gäller för en internetsida. Föränderlighet: Det går snabbt att ändra informationen på nätet. I en fysik bok är texten densamma varje gång du tittar i den. Vill man se hur beskrivningen av en händelse förändrats över tid kan man jämföra böcker utgivna olika år. På nätet kan innehållet på en sida snabbt ändras eller tas bort. Detta kan vara bra eftersom det är lättare att uppdatera när nya rön görs men det gör också att information som tidigare funnits plötsligt kan försvinna. Kvarlevor: Det är inte alltid en gammal sida tas bort från nätet och det är inte alltid lätt att se när den är tillkommen. Därför kan det vara svårt att avgöra vad som är ny och gammal information. Förvanskning: Det är lätt att manipulera sidor eller skapa fejksidor som är mycket lika originalet. Det är också lätt att redigera bilder och därmed förvanska verkligheten. Anonymitet: Det är lätt att vara anonym på nätet vilket kan göra det svårare att till exempel granska vem som står bakom en text.

Källkritiska frågor Vem har skapat källan?: Är det en myndighet, en organisation, ett företag, en privatperson, en expert på ämnet, någon du litar på? Varför har källan skapats?: För att sprida information, för att föra fram fakta, för att sprida åsikter, för att påverka i en viss fråga, för att roa eller kanske för att sälja en vara? När gjordes det senaste inlägget?: Är sidan fortfarande aktuell? Är informationen uppdaterad eller kan något ha ändrats? Kan jag hitta samma information någon annanstans?: Försök alltid hitta flera källor som säger samma sak. Tänk på att de måste vara oberoende av varandra för att trovärdigheten ska öka. Känns källan seriös?: Finns det information om vem som står bakom och när sidan sist uppdaterades? Står det varifrån personen har hämtat sin fakta?

Olika typer av vilseledande information Vinklad information: Den som presenterar information har en anledning att göra det och ger ofta sin version av verkligheten. På så sätt är all information på något sätt vinklad. Frågan är hur den är vinklad, av vem och varför. Vilseledande innehåll: Det som ser ut som en amatörfilm kan vara en reklamkampanj. Underhållning: Roliga artiklar, filmer och bilder som sprids vidare ger ofta annonsintäkter till skaparna. Dold marknadsföring: Det som ser ut som en nyhet kan vara reklam. Bedrägeri: Någon försöker lura sig till dina pengar eller uppgifter genom att exempelvis skapa en fejksida, skicka ut vinnarmejl till tävlingar du aldrig varit med i. Rykten och förtal: Det är lätt att använda näten för att sprida rykten om en person, en organisation eller ett företag. Så undviker du att bli lurad: Var kritisk och undersökande och utgå ifrån att om något låter för bra för att vara sant så är det troligen också det.

Att manipulera för att sprida en åsikt Efter terrordåden i Paris 14 november 2015 spreds filmen till höger. Den påstods visa hur muslimer firade efter terrordåden. Filmen spreds snabbt och många skrev hatiskt om männen och även om muslimer generellt.

…men klippet är inte filmat lördagen den 14 november 2015 – utan den 21 juni 2009. Vad är det då som firas? Jo, Pakistans seger över Sri Lanka i cricket-VM. Här är originalposten: https://www.youtube.com/watch?v=8AActlAp7Ow (Där kan man också se att publikationsdatum för videon är 22 juni 2009.)

Sammanfattning Vad?: Källkritik innebär att du granskar en källa kritiskt för att ta reda på om källan ger sann eller falsk information och om informationen är användbar. Hur?: Trovärdighet: När du granskar en källa är det viktigt att tänka på om källan är trovärdig. Viktiga frågor att ställa sig är vem som är avsändare, vilket syftet är och om informationen är vinklad och i så fall hur. Relevans: En lika viktig fråga är källans relevans. Det betyder att du måste fundera på om källan svarar på din frågeställning.

Källkritik i vardagen Exempel 1: Du får höra från Henrik att Lena fick F på senaste provet i engelska. Henrik har hört det från Markus som i sin tur har hört det från Elias som i sin tur har hört det från Lovisa som sa att hon hört det från Lena själv. Är Henrik en säker källa? Hur bör du göra för att vara källkritisk? Exempel 2: Anna och Niklas har bråkat på skolrasten. Niklas berättar för läraren om bråket och säger att Anna drog honom i håret. Hur kan läraren vara källkritisk i situationen?

Tips på sidor Viralgranskaren, granskar fejkade viralnyheter: http://www.metro.se/viralgranskaren Kolla källan, lathund för källkritik: https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for- larande/kollakallan/kallkritik/fakta/lathund-1.151074 Internetstiftelsen i Sverige, en oberoende organisation som ska främja en positiv utveckling av internet: https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/kallkritik-pa-internet/ Presentationen är sammanställd av: Angela Carleson

Källförteckning Alexanderson, Kristina: Internetguide #25. Källkritik på internet (https://www.iis.se/docs/Kallkritik-pa-Internet.pdf) [Hämtad 20180104] Wikén, Johan: Nej, det här är inte muslimer som firar terrordåden i Paris, Viralgranskaren, 2015111515 (https://www.metro.se/artikel/nej- det-h%C3%A4r-%C3%A4r-inte-muslimer-som-firar-terrord%C3%A5den- i-paris-xr) [Hämtad 20180104]