Europeisk utredningsorder Dir Europeisk utredningsorder Dir.2014/41/EU om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området

Presentationens frågeställningar är följande: Hur har utvecklingen av det internationella rättsliga samarbetet i brottmål sett ut och vilka faktorer har lett fram till hur systemet ser ut idag? Vad innebär ömsesidigt erkännande för en utredningsorder? Är syftet med en europeisk utredningsorder uppfyllt ur ett effektivitets- och rättighets- perspektiv?

Disposition Introduktion Utvecklingsperspektiv Unionsrättsligt perspektiv med fokus på ömsesidigt erkännande Europeisk utredningsorder ur ett rättighets-och effektivitetsperspektiv Slutsatser Quiz Frågor

Introduktion till utredningsordern VAD är syftet med europeisk utredningsorder? (Art.1.1) HUR fungerar förfarandet? (Art.1.2) VAD ska en europeisk utredningsorder innehålla? (Art.5) VARFÖR finns det en europeisk utredningsorder? VEM utfärdar en europeisk utredningsorder? (Art.1-2) VILKA villkor krävs för utfärdande? (Art.6) VILKA vägransgrunder finns det? (Art.11) NÄR beräknas direktivet införlivas i medlemsstaterna? VILKA deadlines har en europeisk utredningsorder? (Art.12) Så snart som möjligt, 30 resp. 90

Utvecklingsperspektiv 1959 års europeiska konvention om inbördes hjälp i brottmål 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål Lag (2000:562) om internationell rättshjälp i brottmål ”LIRB” 2003/577/RIF 2008/978/RIF

Det nya systemet Direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området Ett samlat instrument Övergripande tillämpningsområde Ds 2015:57 En europeisk utredningsorder

Slutsatser Hur har utvecklingen av det internationella rättsliga samarbetet i brottmål sett ut och hur skiljer sig det gamla från det nya? Principen om ömsesidigt erkännande Förfrågan vs order Skiftat ansvar för prövning Mindre fragmenterat system!

Unionsrättsligt perspektiv Ömsesidigt erkännande Tammerfors 1999 FEUF Tidigare samarbetsformer Förfrågansmodellen Tillgänglighetsmodellen

Unionsrättsligt perspektiv Ömsesidigt erkännande Inre marknaden Inre marknaden  utredningsorder

Slutsatser Ur ett unionsrättsligt perspektiv: Vad innebär ömsesidigt erkännande för en utredningsorder? Direktiv 2014/41/EU = effektivt? Inre marknad  straffrättens inre marknad

Effektivitets – och rättighetsperspektiv Europeisk utredningsorder – ett kontroversiellt förslag Är syftet med en europeisk utredningsorder uppfyllt? Är det ett effektivt förfarande? Beaktar det i tillräcklig utsträckning de grundläggande rättigheterna? Direktiv 2014/41/EU antogs efter mycket om och men 3 april 2014

Några för- och nackdelar med direktivet utifrån ett effektivitets- och rättighetsperspektiv Fördelar Rättslig myndighet (art. 1-2) Vidtagande av annan åtgärd än den begärda (art. 10.5) Ett enda ”instrument” Nackdelar Formuläret (art. 5) Verkställande myndighet (art. 7.3) Vägransgrunder (art.11 f) ?

Slutsatser Direktivets innehåll har förbättrats sedan det första utkastet och många problematiska aspekter har korrigerats. Fortfarande aspekter som behöver förbättras för att en europeisk utredningsorder ska vara ett lämpligt verktyg.

Gemensamma slutsatser Öppna gränser kräver instrument för att stävja brottslighet. Instrumentet är ett steg i rätt riktning och kommer att underlätta det rättsliga samarbetet i straffrättsliga frågor. För Sveriges vidkommande: mindre fragmenterat system. Emma: Instrumentet är ett steg i rätt riktning inom EU och kommer att underlätta det rättsliga samarbetet i straffrättsliga frågor, och kommer att bidra till en effektivare bekämpning av gränsöverskridande brottsbekämpning.

Q U I Z Fråga 1 Vad är syftet med europeisk utredningsorder? 1. Ordern utfärdas i syfte att vidta en utredningsåtgärd. X. Ordern utfärdas i syfte att vidta en eller flera utredningsåtgärder. 2. Ordern utfärdas i syfte att utreda en DNA-profil. Q U I Z

Q U I Z Fråga 2 Hur fungerar förfarandet? 1. Den verkställande staten begär en utredningsåtgärd av den utfärdande staten enligt förfrågansprincipen. X. Den utfärdande staten begär en utredningsåtgärd av den verkställande staten, grundat på ömsesidigt erkännande. 2. Den utfärdande staten begär en utredningsåtgärd av den verkställande staten, grundat på tillgänglighetsprincipen. Q U I Z

Q U I Z Fråga 3 Vad ska en europeisk utredningsorder innehålla? 1. Den måste innehålla en beskrivning av det begärda bevismaterial som ska inhämtas. X. Den måste innehålla utdrag ur brottsregistret. 2. Den måste innehålla en bild på det bevismaterial som efterfrågas. Q U I Z

Q U I Z Fråga 4 Varför finns det en europeisk utredningsorder? 1. Det syftar till att närma sig principen om ne bis in idem. X. Det fanns tidigare inga regler om bevisinhämtning inom EU. 2. Det gamla systemet var för fragmenterat. Q U I Z

Q U I Z Fråga 5 Vem kan utfärda en europeisk utredningsorder? 1. Verkställande myndighet X. Rättslig myndighet 2. Verkställande stat Q U I Z

Fråga 6 Vad krävs för att en europeisk utredningsorder ska kunna aktualiseras? 1. Alla inhemska åtgärder ska vara uttömda. X. Det ska vara nödvändigt, proportionellt och samma åtgärd ska kunna vidtas i den utfärdande staten i ett liknande inhemskt ärende. 2. Det ska vara adekvat, icke-inskränkande och åtgärden ska vara tillgänglig i alla EU-länder. Q U I Z

Fråga 7 När kan en utredningsorder vägras av den verkställande staten? 1. Den kan vägras t.ex. om det är ett politiskt eller militärt brott. X. Den kan vägras t.ex. om det strider mot principen ne bis in idem. 2. Den kan vägras t.ex. om det strider mot tillgänglighetsmodellen. Q U I Z

Q U I Z Fråga 8 När ska direktivet införlivas i medlemsstaterna? 1. Den 22 maj 2017 X. Den 1 maj 2017 2. Den 30 april 2017 Q U I Z

Q U I Z Fråga 9 Vilka deadlines finns det? 1. Snarast möjligt, och lika snabbt som för inhemska förfaranden. Beslut 90 dagar, genomförande 30 dagar. X. Snarast möjligt, och lika snabbt som för inhemska förfaranden. Beslut 60 dagar, genomförande 30 dagar. 2. Snarast möjligt, och lika snabbt som för inhemska förfaranden. Beslut 30 dagar, genomförande 90 dagar. Q U I Z

Fråga 1 Vad är syftet med europeisk utredningsorder? 1. Ordern utfärdas i syfte att vidta en utredningsåtgärd. X. Ordern utfärdas i syfte att vidta en eller flera utredningsåtgärder. 2. Ordern utfärdas i syfte att utreda en DNA-profil.

Fråga 1 Vad är syftet med europeisk utredningsorder? 1. Ordern utfärdas i syfte att vidta en utredningsåtgärd. X. Ordern utfärdas i syfte att vidta en eller flera utredningsåtgärder. 2. Ordern utfärdas i syfte att utreda en DNA-profil.

Fråga 2 Hur fungerar förfarandet? 1. Den verkställande staten begär en utredningsåtgärd av den utfärdande staten enligt förfrågansprincipen. X. Den utfärdande staten begär en utredningsåtgärd av den verkställande staten, grundat på ömsesidigt erkännande. 2. Den utfärdande staten begär en utredningsåtgärd av den verkställande staten, grundat på tillgänglighetsprincipen.

Fråga 2 Hur fungerar förfarandet? 1. Den verkställande staten begär en utredningsåtgärd av den utfärdande staten enligt förfrågansprincipen. X. Den utfärdande staten begär en utredningsåtgärd av den verkställande staten, grundat på ömsesidigt erkännande. 2. Den utfärdande staten begär en utredningsåtgärd av den verkställande staten, grundat på tillgänglighetsprincipen.

Fråga 3 Vad ska en europeisk utredningsorder innehålla? 1. Den måste innehålla en beskrivning av det begärda bevismaterial som ska inhämtas. X. Den måste innehålla utdrag ur brottsregistret. 2. Den måste innehålla en bild på det bevismaterial som efterfrågas.

Fråga 3 Vad ska en europeisk utredningsorder innehålla? 1. Den måste innehålla en beskrivning av det begärda bevismaterial som ska inhämtas. X. Den måste innehålla utdrag ur brottsregistret. 2. Den måste innehålla en bild på det bevismaterial som efterfrågas.

Fråga 4 Varför finns det en europeisk utredningsorder? 1. Det syftar till att närma sig principen om ne bis in idem. X. Det fanns tidigare inga regler om bevisinhämtning inom EU. 2. Det gamla systemet var för fragmenterat.

Fråga 4 Varför finns det en europeisk utredningsorder? 1. Det syftar till att närma sig principen om ne bis in idem. X. Det fanns tidigare inga regler om bevisinhämtning inom EU. 2. Det gamla systemet var för fragmenterat.

Fråga 4 Varför finns det en europeisk utredningsorder? 1. Det syftar till att närma sig principen om ne bis in idem. X. Det fanns tidigare inga regler om bevisinhämtning inom EU. 2. Det gamla systemet var för fragmenterat.

Fråga 5 Vem kan utfärda en europeisk utredningsorder? 1. Verkställande myndighet X. Rättslig myndighet 2. Verkställande stat

Fråga 5 Vem kan utfärda en europeisk utredningsorder? 1. Verkställande myndighet X. Rättslig myndighet 2. Verkställande stat

Fråga 6 Vad krävs för att en europeisk utredningsorder ska kunna aktualiseras? 1. Alla inhemska åtgärder ska vara uttömda. X. Det ska vara nödvändigt, proportionellt och samma åtgärd ska kunna vidtas i den utfärdande staten i ett liknande inhemskt ärende. 2. Det ska vara adekvat, icke-inskränkande och åtgärden ska vara tillgänglig i alla EU-länder.

Fråga 6 Vad krävs för att en europeisk utredningsorder ska kunna aktualiseras? 1. Alla inhemska åtgärder ska vara uttömda. X. Det ska vara nödvändigt, proportionellt och samma åtgärd ska kunna vidtas i den utfärdande staten i ett liknande inhemskt ärende. 2. Det ska vara adekvat, icke-inskränkande och åtgärden ska vara tillgänglig i alla EU-länder.

Fråga 7 När kan en utredningsorder vägras av den verkställande staten? 1. Den kan vägras t.ex. om det är ett politiskt eller militärt brott. X. Den kan vägras t.ex. om det strider mot principen ne bis in idem. 2. Den kan vägras t.ex. om det strider mot tillgänglighetsmodellen.

Fråga 7 När kan en utredningsorder vägras av den verkställande staten? 1. Den kan vägras t.ex. om det är ett politiskt eller militärt brott. X. Den kan vägras t.ex. om det strider mot principen ne bis in idem. 2. Den kan vägras t.ex. om det strider mot tillgänglighetsmodellen.

Fråga 8 När ska direktivet införlivas i medlemsstaterna? 1. Den 22 maj 2017 X. Den 1 maj 2017 2. Den 30 april 2017

Fråga 8 När ska direktivet införlivas i medlemsstaterna? 1. Den 22 maj 2017 X. Den 1 maj 2017 2. Den 30 april 2017

Fråga 9 Vilka deadlines finns det? 1. Snarast möjligt, och lika snabbt som för inhemska förfaranden. Beslut 90 dagar, genomförande 30 dagar. X. Snarast möjligt, och lika snabbt som för inhemska förfaranden. Beslut 60 dagar, genomförande 30 dagar. 2. Snarast möjligt, och lika snabbt som för inhemska förfaranden. Beslut 30 dagar, genomförande 90 dagar.

Fråga 9 Vilka deadlines finns det? 1. Snarast möjligt, och lika snabbt som för inhemska förfaranden. Beslut 90 dagar, genomförande 30 dagar. X. Snarast möjligt, och lika snabbt som för inhemska förfaranden. Beslut 60 dagar, genomförande 30 dagar. 2. Snarast möjligt, och lika snabbt som för inhemska förfaranden. Beslut 30 dagar, genomförande 90 dagar.

FRÅGOR ?