Lektion 2 Orka från morgon till kväll

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Advertisements

Näringslära Energiintag för olika energibehov
Det svenska kulturarvet
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Hem – och konsumentkunskap Sjöfruskolan VT-12
Bra mat för dig – som tränar
Mat och hälsa åk 8.
Mat och hälsa åk 8.
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Näring och individuella behov åk 8
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Hem- och konsumentkunskap
Mat och hälsa åk 6.
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
-Betydelsen av vad du äter och när du äter
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Ladda för Lidingöloppet 10 bästa tipsen på bra löparmat!
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Februari 2014 Kristina Yondt arlandagymnastiet
Hur ska man planera upp sina måltider?
ENERGI.
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Vad finns i maten?.
Energigivande näringsämnen
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära /hälsa.
Träningslära ÅK8.
Weight Loss Challenge – viktutmaning. Välkommen! Ha mobilen avstängd Skriv ner alla frågor.
Skillnad livsmedel och näringsämne
Den viktiga måltids- ordningen. Vad är regelbunden måltidsordning? Att vi äter på relativt fasta tider Att det inte går för lång tid mellan måltiderna.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Fotboll kräver mycket energi Vad ska man äta och dricka för att orka prestera på topp? Hur mycket ska man äta? När ska man äta?
Kost för prestation VästergötlandsFF Örjan Jonsson Västergötlands FF.
Bra mat för unga idrottare Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Örebro Universitet & Restaurang Högskolan.
Repetition av näringslära
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
Energibehovet del 2 Om kroppens energiutvinning Anna Nyström maj 2013.
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Viktiga faktorer för att du ska må bra.
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Kost 1 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Tips och råd för att förhindra fallolyckor
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Energi och Näringsämnen
Lektion 3 Frukost Paula Frösell, leg dietist och Brand manager Mat & Måltider och hälsa.
Det är eftermiddag och Wilma och Hugo har precis kommit hem ifrån skolan. De ska snart iväg till sin träning, men måste göra sin läxa först. – Vi måste.
Leg Dietist ”Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått” Pernilla Larsson Leg Dietist
Kost för prestation.
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Tips och råd för att förhindra fallolyckor
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Presentationens avskrift:

Lektion 2 Orka från morgon till kväll 2017-09-09 Paula Frösell, leg dietist och Brand manager Mat & Måltider och hälsa

En dag full av aktiviteter Har du tänkt på vad mycket saker du gör varje dag? 2018-07-04

En dag full av aktiviteter Spelar fotboll Klipper gräsmattan Springer Läser Går ut med hunden Rider Snickrar Har du tänkt på vad mycket saker du gör varje dag? Du kanske…. Tar en promenad Syr i en knapp Lagar mat Lyssnar på musik Duschar Hoppar studsmatta Städar Tänker Cyklar Äter ett äpple Studerar Målar en tavla 2018-07-04

Allt det här gör kroppen också…. Utöver allt det som du såg på förra bilden så gör ju din kropp också en massa saker som du kanske inte tänker på. Helt automatiskt! Det här bland annat: Du andas Hjärtat slår Läker sår och skador Nervsignaler skickas till olika delar av kroppen Njurar, levern och andra inre organ gör sitt jobb En miljon celler i kroppen dör och ersätts med nya – varje sekund! Man skulle kunna säga att kroppen fungerar som en fantastisk maskin. Allt det här är möjligt eftersom kroppen kan omvandla maten du äter till energi. 2018-07-04

Energibehov Hur mycket energi som din kropp behöver för att fungera, alltså både göras sånt som du inte tänker på att du behöver göra (t ex andas) och sånt som du vill orka göra (t ex springa) beror på om du är tjej eller kille, hur gammal du är, vad du väger och hur mycket du använder din kropp. Om du tränar mycket så behöver du mer energi än om du är stillasittande. Den mängd energi som din kropp behöver varje dag kallas för energibehov. För en kvinna som rör sig medelmycket så ligger det runt 2000 kcal och för en man 2500 kcal, men skillnaderna är stora. Energi mäts i kalorier (kcal) eller kilojoule (kJ). Om du tittar på en livsmedelsförpackning så kan du se hur mycket energi maten som du äter innehåller. 2018-07-04

Maten ger energi Maten som du äter innehåller förstås vitaminer och mineraler. Men den innehåller även kolhydrater, fett och protein och det är det som kan omvandlas till energi i din kropp. Energin används till kroppens alla inre organ men också för att du ska orka allt du vill under dagen. Kolhydrater i ris och sojabönor Protein i lax Fett i lax och sås 2018-07-04

Energigivande näringsämnen Kolhydrater Är olika typer av sockerarter. Finns i t ex bröd, potatis, pasta, frukt och grönsaker men också i utrymmesmat som läsk, godis och kakor. Ät gärna av de först-nämnda så får du också i dig fibrer, vitaminer och mineraler. Utrymmesmaten ska begränsas eftersom den ger mycket energi men inga eller nästan inga näringsämnen. Fett Består av olika långa kedjor av fettsyror. Finns i t ex olja, oliver, avokado, lax, nötter, kött och mejeripro-dukter. Det är bra att äta lite mer av de fetter som finns i fet fisk och vegetabiliska livsmedel, alltså mat från växtriket, och lite mindre fett från animaliska livs-medel som mjölk, ost, och kött. Protein Består av aminosyror. Finns i t ex fisk, ägg, kött, linser, bönor, ärtor och mejeriprodukter. Välj gärna att äta fisk 2-3 gånger i veckan och kanske vegetariskt någon gång i veckan. 2018-07-04

Lagom är bäst Om man äter för lite så går man ner i vikt. Man kan också känna sig lite trött och orkeslös. Om man äter för mycket så går man upp i vikt. Även viktuppgång kan leda till att man inte känner ork att göra det man skulle önska och övervikt och fetma är förenat med risk för olika sjukdomar på lång sikt. Hjälpmedel för att äta balanserat: Tallriksmodellen Matcirkeln Måltidsordning Varken tallriksmodellen eller matcirkeln talar om hur mycket du ska äta. Det måste du lära dig själv genom att känna efter hur du mår och hur viktutvecklingen ser ut. Energibehovet går också att räkna ut med schablonmässiga formler. 2018-07-04

Tallriksmodellen Tallriksmodellen talar om hur fördelningen av maten på tallriken bör vara för att få en så bra balans mellan kolhydrater, fett, protein och andra näringsämnen som möjligt. Den som tränar behöver få energi från energirik mat som pasta, ris eller potatis, så därför ser tallriksmodellen för den som rör sig regelbundet lite annorlunda ut mot den för dem som är mindre aktiva. Andelen grönsaker, som ger förhållandevis lite energi, är större för dem som rör sig mindre eftersom de har ett mindre energibehov. Tallriksmodellen för den som rör sig regelbundet (till vänster) och tallriksmodellen för den som rör sig mindre (till höger) Rekommendationen att äta minst 500 gram grönsaker, frukt och bär varje dag gäller för alla, oavsett hur mycket man rör på sig. 2018-07-04

Matcirkeln Om man äter varierat så ökar chansen att få i sig lagom mycket energi och näringsämnen (vitaminer och mineraler). Matcirkeln hjälper dig att äta varierat för om du varje dag äter lite från varje tårtbit i matcirkeln så är det troligare att du får i dig lagom mycket energi och närings- ämnen. 2018-07-04

Måltidsordning Perfekt efter träningen Måltidsordning handlar om hur man fördelar måltiderna under en dag. För att orka från morgon till kväll så gäller det att sprida ut måltiderna så att kroppen med jämna mellanrum får i sig mat som kan omvandlas till energi. Hur många måltider är lagom? Det beror på vem du är och hur mycket du rör på dig. Grunden är att äta frukost, lunch och middag men om du tränar så kan det också vara bra att äta mellanmål. Om man ska träna hårt så kan det vara bra att äta ett mellanmål senast en timme före passet, t ex en smörgås eller en smoothie. Efter ett hårt pass där du tagit ut dig kan du också behöva ett återhämtningsmål. Det kan vara en banan och ett glas mjölk, en äggsmörgås eller kanske en smoothie med yoghurt eller kvarg i som du äter så nära inpå träningen som möjligt. Mango-och apelsinsmoothie med kvarg och chiafrön 4 portioner 3 dl mango i tärningar (3 dl motsvarar ca 250 g) 6 dl färskpressad apelsinjuice 250 g kvarg (0,1%) 2 msk chiafrön 1. Tina mangon om den är fryst. 2. Mixa allt och häll upp i glas. 3. Till garnering: Garnera gärna med mynta. 2018-07-04

Sammanfattningsvis För att orka från morgon till kväll är det bra att tänka på…. Vad du äter Hur mycket du äter När du äter 2018-07-04

2018-07-04