Forskningsprocessen idealt En god men diffus idé problematiseras Litteraturgenomgång Syftesformulering Val av metod (och undersökningsgrupp) Insamling och bearbetning Rapportering inkl återkoppling

Den svåra trattprocessen Ämnesval (den goda idén) Problematisering Syfte Frågeställningar Frågor

Vetenskapliga synsätt Naturvetenskap – Humaniora Positivism  – Hermeneutik, Objektivitet – Subjektivitet Förklara, förutsäga – Tolka, förstå Kvantitativ – Kvalitativ Pedagogiken (utbildningsvetenskap)?

Rapportens vanliga struktur Titelsida Abstract (Förord) Innehållsförteckning Min–Max sid 1. Inledning och problemområde (alt Syfte) 2-3 2. Litteraturgenomgång och teorianknytning 8-15 3. Preciserat syfte (och frågeställningar) 0,5 4. Metod 4-5 5. Resultat 5-8 6. Diskussion och slutsatser 5-8 Referenser = ca 25–40 sid (Bilagor)

Titeln är viktig Intresseväckande Beskriva innehåll och gärna tillvägagångssättet Jämför med studiens centrala begrepp Vikten av vikt – En enkätundersökning av 100 högstadieflickors kroppsuppfattning Att vara i särklass – Om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan

Abstract Titel: Sexuell men ändå professionell? – Fyra manliga lärarstuderandes upplevelser av sexuell attraktion till sina elever. Författare: Per Sahlström Typ av arbete: Examensarbete (15 hp) Handledare: Staffan Stukát, Examinator: Anita Franke Program/Kurs: Lärarprogrammet, Göteborgs universitet Datum: Maj 2004 (Rapportnummer: 2004:105) Nyckelord: Sexuell attraktion, lärares yrkesetik, könsroller, lärarprofession.   Syfte Studiens syfte var att undersöka hur blivande manliga gymnasielärare resonerar och tänker kring upplevelser av sexuell attraktion till sina elever. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån tre frågeställningar som i tur och ordning berör i vilken grad upplevelser av sexuell attraktion förekommer, hur denna attraktion upplevs och i vilken utsträckning den påverkar lärarens yrkesutövning. Metod En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och totalt djupintervjuades fyra manliga lärarstuderande. De intervjuade, som alla hade inriktning mot gymnasielärare, läste sista terminen på Göteborgs universitet och var i åldrarna 28 till 34 år. Resultat Tre av de fyra lärarstuderandena upplever att de känner sexuell attraktion till sina elever men hur de förhåller sig till upplevelsen av dessa känslor varierar. Den stora skiljelinjen ligger i förmågan att hantera och erkänna känslorna utifrån privatpersonen och yrkesrollen. En lärarstuderande menar att han inte upplever sexuell attraktion. Beträffande hur attraktionen upplevs så varierar det beroende på vad de själva lägger i begreppet sexuell attraktion, vilken delaktighet man anser att eleven har och svårigheter med att separera sexuella känslor från andra typer av känslor. Ingen av lärarstuderandena har uppfattningen att deras sexuella attraktion påverkar yrkesutövandet så till vida att betygssättning eller andra former av bedömningssituationer påverkas. Resultatet visar också att upplevelser och känslor av sexuell karaktär är närvarande och existerande i relationen mellan lärare och elev. Relaterat till de teoretiska utgångspunkterna styrker resultatet därmed tankarna om att sexualiteten i skolan verkligen spelar en aktiv roll trots att skolan inte har utvecklat redskap för att handskas med frågor kring sexualitet.

Innehållsförteckning 1 Bakgrund och problemområde     1 2 Teoretisk inramning      3      2.1 Tidigare forskning      3      2.2 Begreppet sexualitet      7      2.3 Regelverket om sexualitet och relationer i skolan     8 3 Syfte och frågeställningar      9      3.1 Studiens syfte      9      3.2 Förtydligande av frågeställningarna      10 4 Tillvägagångssätt      11      4.1 Förhållningssätt      11      4.2 Val av metod      12      4.3 Urval av intervjupersoner      14      4.4 Genomförandet av intervjuerna      15      4.5 Bearbetningen av data      16      4.6 Studiens tillförlitlighet      17 5 Resultat      19      5.1 Beskrivning av undersökningsgruppen      19      5.2 Den sexuella attraktionens förekomst      20      5.3 Inverkan på yrkesutövningen      24 6 Diskussion och avslutande reflektioner      25      6.1 Resultat i förhållande till tidigare forskning      25      6.2 Relevans för läraryrket      27      6.3 Förslag till fortsatt forskning      29      6.4 Avslutande ord      30 Referenser Bilaga A: Intervjuguide

Litteraturgenomgång och teorianknytning Kunskapsläget? Anknytning till det egna problemområdet? Resonerande ton

Litteratursökning jätteviktig start Examensarbeten och doktorsavhandlingar: t ex uppsatser.se, google.scholar.se, avhandlingar.se, gupea, Facktidskrifter Utbildningens styrdokument Bokförlagens kataloger (t ex Studentlitteratur, Liber) SOU (statens offentliga utredningar) Nationalencyklopedin tre ordböcker eller annan etymologisk ordbok Databaser t ex Gunda (Göteborgs universitet), Libris (nationell katalog inkl dokt.avhandl.), Eric (internationell pedagogisk forskning), Skoldatanätet, Artikelsök, Mediearkivet (SvD, GP), Presstext (DN, Expressen), Allmän internetsökning.

Exempel på facktidskrifter Educational Journal of Research in Mathematical Education European Journal of Special Needs Education Idrottsforskaren Internationell Journal of Early Years Education Journal of Research in Science Teaching Language & Education Nämnaren (ma-undervisning) Lingua Moderna språk Teaching and Teacher Education Pedagogisk Forskning i Sverige Pedagogiska Magasinet (Lärarförbundet) + många, många fler!

Exempel på några specialpedagogiska tidskrifter i Göteborgs universitetsbiblioteks databas (ub.gu.se) European Journal of Special Needs Education Exceptional Children Journal of Learning Disabilities British Journal of Special Education International Journal of Special Education Journal for Vocational Special Needs Education Journal of Special Education Journal of Special Education Technology Topics in Early Childhood Special Education Remedial and Special Education Annals of Dyslexia Lika värde Vår skola Specialundervisning Dyslexi DHB-dialog + många fler!

Metod (Tillvägagångsätt) Diskussion av olika ansatser och olika metoder (studiens design) Beskrivning av den valda metoden Val av undersökningsgrupp Analysmetodik Själva genomförandet Undersökningens tillförlitlighet (reliabilitet, validitet och generaliserbarhet) Etiska aspekter

Metod för datainsamling Intervju Enkät Observation Prov (test) Text- (dokument-) analyser Experiment

Resultat Uppdelas på lämpliga teman som motsvarar syftet och frågeställningarna