C-Kursen i Kulturantropologi VT 2015 VÄLKOMNA!

Lärare: Carina Green carina.green@antro.uu.se (kursansvarig) Mats Utas mats.utas@antro.uu.se Sara Johnsdotter sara.johnsdotter@antro.uu.se

MÅL Kursens mål är att förmedla sådana insikter i antropologisk metodik att den studerande självständigt skall kunna lösa en självständig vetenskaplig uppgift av kulturantropologisk karaktär. Genomförandet av denna uppgift ger dessutom kunskaper om en särskild region, dels med avseende på konkreta etnografiska data, dels med avseende på de speciella antropologiska problem som behandlats med denna regions etnografi som underlag. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: • Vara orienterad om aktuella strömningar inom antropologisk teori; • Ha förmågan att formulera en kulturantropologisk uppgift med hänseende på teori, metod och avgränsning; • Självständigt kunna lösa en vetenskaplig uppgift av kulturantropologisk karaktär; • Ha kunskaper om en särskild region både när det gäller etnografiska data och de speciella antropologiska problem som behandlats i denna regions etnografi; • Ha en tematisk kompetens inom ett viktigt fält inom antropologisk teoribildning; • Problematisera tillämpad antropologi inom olika samhällssektorer.

INNEHÅLL Moment 1: Aktuell antropologisk teori och metod (15 hp) Momentet består av två delar. Den första delen omfattar en gemensam serie föreläsningar och seminarier kring aktuella problem och frågeställningar inom antropologisk teori, metod och tillämpning. Den andra delen är en individuell läskurs som omfattar monografier och artiklar betydelsefulla för uppsatsskrivandet. Moment 2: Examensarbete (15 hp) Momentet innebär att en individuell uppsats författas som uppfyller grundläggande krav på vetenskaplighet och självständighet. Uppsatsen skall vara problemorienterad och behandla en avgränsad kulturantropologisk frågeställning och/eller ett givet etnografiskt material. Arbetet baseras företrädesvis på litteraturstudier.

Kursupplägg: Moment 1 Moment 2 Delkurs 1 PM på monografi (en av de 3 i kurslitteraturlistan + övr. kurslitteratur Delkurs 2 Recension av egen vald antropologisk monografi Kandidatuppsats

Under moment 1… FÖRELÄSNINGAR - inspirerade av litteraturen, men utgår från lärarnas forskning och erfarenhet SEMINARIER – här diskuterar vi litteraturen. Diskussionen baseras på era reaction papers Dessutom gästföreläsningar + disputation

Under moment 2… Skrivarverkstäder med olika teman Kontakt med handledare Ventilering Självständigt arbete!

Litteratur under moment 1 Wikan, Unni. 2013. Resonance: beyond the words. Chicago: Chicago University Press Jackson, Michael. 2103. Lifeworlds: essays in existential anthropology. Chicago: Chicago University Press. Finnström, Sverker, 2008. Living with bad surroundings: War, history, and everyday moments in northern Uganda. Durham: Duke University Press. Höjdestrand, Tova. 2009. Needed by nobody: Homelessness and humanness in post-socialist Russia. Ithaca: Cornell University Press. West, Paige. 2006. Conservation is our government now: The politics of ecology in Papua New Guinea. Durham: Duke University Press. Price, David H. 2011. Weaponizing anthropology: social science in service of the militarized state. Petrolia: CounterPunch ..samt en eget vald antropologisk monografi + artiklar som relaterar till ert uppsatsskrivande

Notera alltså att uppsatsfunderingarna ska komma igång på direkten Notera alltså att uppsatsfunderingarna ska komma igång på direkten! 12-rading redan den 29/1!

Schemat… …kan komma att uppdateras något

Håll koll på SP! Vi kommer lägga in mer material/dokument, ex. skrivtips, betygskriterier, ppts, etc.

C-kursen är.. Mödosam Allmänantropologiskt intressant Självständighetskrävande Rolig!

Tänk på att: C-uppsatsen är er första riktiga forskningsuppgift Ta hjälp av de runt omkring er Vi ”kunskapar” tillsammans Vi ansvarar tillsammans för att skapa en intressant dialog på föreläsningar och seminarier

C-kursen VT 2015 Föreläsning 1 Engagerad antropologi Kulturarv i teori och praktik

Min forskning: urfolksfrågor, frågor som rör det samiska samhället Etnicitet, etnisk mobilisering Lokalt inflytande/urfolks inflytande på kultur- och naturarvsförvaltning Världsarv “Traditionell kunskap” “Laponia”-området, Nya Zeeland, Australien

Konsultarbete Sammarbete med länsstyrelserna genom ”Kalejdoskåp-projektet” Att skapa en ny byggnadsminnesstrategiplan

Forskning om kultur- naturarv Bl a intervjuer på UNESCO-nivå På nationell nivå inom ramarna för värdsarv Hur ”gör man” kultur- och naturarv? Hur tolkas kultur- och naturarvsdiskursen på lokal nivå och varför? Urfolks kultur- och naturarv. Hur resonerar man kring samförvaltningsfrågor?

Kulturarv – vad är det?

Forskning kring kulturarv Politiska och ekonomiska processer Identitetspolitik Rättighetsfrågor Historicitet – minnets antropologi, konsumtion av det förgångna Hur förstås ”kulturarv” i olika kontexter? Hur praktiseras det i olika sammanhang? Underliggande ideologiska motiv? Koppling till institutioner och ”governmentality” Kulturarv och konfliktsituationer Kulturarv som ett ”glokalt” fenomen

Kulturarv som en del av ”the European mentality”och som en del av ”governmentality”- diskussionen On collecting : an investigation into collecting in the European tradition / Susan M. Pearce 1995 The uses of heritage / Laurajane Smith 2006

Historisk bakgrund till kulturarvsbevarandet Det nationalistiska tidevarvet Att skapa föreställda gemenskaper Museer Turism (the Tourist gaze) ”Heritage commodification” Järnvägen Nationalparker

Kulturarv som representation av något förgånget… Ju äldre desto bättre (?) Varför är det så?

Kulturarv som ”collective memory” Säger mer om nuet än om dåtiden…

Kulturarv och lokalpatriotism Kulturarv som resurs (re)konstruktion av lokala identiteter

Den institutionella sfären Verksamhetsidé Vi ökar kunskapen och insikten om kulturarvets betydelse för människors livsmiljö genom att: ha överblick över tillståndet i kulturmiljön och kulturarvsarbetet utveckla och hantera styrmedel, metoder och system samverka och föra dialog samla in och tillgängliggöra kulturarvsinformation Vår vision: Tänka i tid Till grund för vår verksamhet ligger vår vision om att Tänka i tid. För att uppnå visionen har Riksantikvarieämbetet formulerat en strategi med ett antal fokusområden, läs mer i strategidokumentet som finns länkat längst ner på sidan. Visionen Tänka i tid står för att samhällsaktörerna har insikt om kulturarvets värde och tar det tillvara i arbetet för ett hållbart samhälle Det innebär att hänsyn till kulturarvet präglar samhällsutvecklingen och bidrar till långsiktiga beslut om utformningen av framtidens samhälle. Målet är ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas för att vara angeläget och tillgängligt för alla.

Hembygdsförbundet och SD…

Bidrog till kursändring (?) Behov att distansera sig från ”nationalistiska krafter” Hur ”avnationaliserar man kulturarvsdiskursen” och för in ”nya” berättelser? Kalejdoskop

Paradigmskifte i kulturarvspolitiken på sent 1900-tal Från Sveriges hembygdsförbunds hemsida: ”Hembygdsrörelsen är en del av det levande samhället. Den skapar broar mellan det förgångna, nutiden och framtiden. Hembygdsrörelsen har ett humanistiskt och demokratiskt synsätt. Den är öppen för alla, oavsett bakgrund. Den respekterar kulturarvets skiftande former i tid och rum. Hembygdsarbetet skapar gemenskap, trygghet och identitet. Intresset för kulturarvet är drivkraften i engagemanget för hembygden. Här möts alla generationer.”

Länsstyrelsernas projekt ”kalejdoskop” Projektet Kalejdoskop – sätt att se på kulturarv har genomförts gemensamt av landets länsstyrelser. Syftet har varit att förändra länsstyrelsernas verksamhet och bidra till att fler människor blir berörda och delaktiga i kulturmiljöarbetet. Projektet har till stor del handlat om hur kulturarv skapas, förändras och används samt hur länsstyrelsen kan bidra till att fler människor inkluderas i dessa processer.

Och ”problematiken” kring det samiska kulturarvet… Om man lägger resurser på att lyfta fram det samiska kulturarvet, bidrar man då inte till att underblåsa en samisk nationalism – och är det inte det nationalistiska man vill undvika? Är det skillnad på det samiska ”nationsbygget” och den nationalism som växte fram i 1800-talets Europa? Så här har det diskuterats inom vissa Länsstyrelser. Vad tycker du?

Ta med er följande: Kulturarv som representation Kulturarv och ”kollektivt minne” Kulturarven som meningsskapare Kulturarven resonerar (det finns resonans) med våra föreställningar (i tid och rum/om tid och rum)

Kulturarvsdiskursen – kopplad till olika ekonomiska och politiska processer Kulturarvsfrågan – allt mer inflytelserik både nationellt och internationellt som ”fenomen” Allt mer forskning kring kulturarvens tillblivelse, sociala och kulturella konstruktivitet, och koppling till (etno)politiska processer och identitetsprocesser Forskning kring kulturarv uppmärksammar behovet av historicitet och ”samlande”, samt dess konsekvenser

Det antropologiska kulturbegreppet och SD ”Ingen annan lyfter fram den antropologiska dimensionen i kulturen. Det handlar om vår identitet som folk. Vi drar ner anslag till samtidskultur och lägger mer pengar på kulturarvet, säger Aron Emilsson” från DN 14/12.

Detta fick antropologer att reagera starkt Detta fick antropologer att reagera starkt! Själva ser vi vårt antropologiska perspektiv och vårt användande av kulturbegreppet som helt motsatt SDs politik.

Svar från Christina Garsten mfl. http://www.svt.se/opinion/sverigedemokraterna-misstolkar-begreppet-kultur Vad kan då SD:s Emilsson mena när han talar om ”de antropologiska dimensionerna” i kulturen? ”Det handlar om vår identitet som folk”, säger han. Uttalandet speglar en djup missuppfattning om vad antropologi som akademiskt ämne inrymmer och förmedlar. Social- eller kulturantropologi, den antropologi som lärs ut vid universitet och högskolor idag, är läran om människan som kultur-och samhällsvarelse, om vårt samspel med andra människor och om hur kulturella gemenskaper formas och förändras. Att en representant för SD oemotsagt för fram en förlegad, essentialistisk och felaktig uppfattning om kunskapen om människan är allvarligt.

…och jag då…? Engagerad antropologi – på vilket sätt? Att hitta sin position Wikan: att våga ta ställning! Men för oss antropologer är ju allting alltid komplicerat, kontextuellt och allt är sociala konstruktioner Att våga generalisera Vad tycker ni?