Metafysik, ontologi och vetenskap under den nyare tiden VERKLIGHETEN 2 Metafysik, ontologi och vetenskap under den nyare tiden Jämför sidorna http://www.spaceandmotion.com och http://sciencedirect.com. Hurdan bild av kunskap och vetenskap ger de? _____________________________________________________________________ Gör en lista på vetenskaper du känner till. Hurdan vetenskap är filosofi? Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Några berömda tänkare Galileo Galilei (1564-1642) beskrev naturfenomen i stället för att finna orsakerna till dem (Aristoteles) och var aktiv på många områden René Descartes (1596-1650) förenade algebra med geometri Sir Isaac Newton (1642-1727) lade grunden till den moderna fysiken genom att fokusera på rum, tid och materia Gottfried Wilhelm (von) Leibniz (1646-1716) utvecklade differential- och integralkalkylen samtidigt som Newton alla ovannämnda måste kritisera äldre och utveckla nya verklighetsuppfattningar; Descartes och Leibniz är även kända som filosofer Newton väcker Gerholm & Magnussons högaktning. De kallar honom ett geni . Newton tog sitt rumsbegrepp från Euklides och Descartes. Vi kan föreställa oss det ”absoluta rummet”, där tingen är ordnade enligt tid och placering. Newtons nydanande tanke angående materia var att göra en distinktion mellan begreppen ”vikt” och ”tyngd”. Där förenar han Keplers astronomi med Galileis dynamik. Viktens egenskap är att kroppar gör motstånd mot rörelseförändringar. Tyngden leder till att alla materiella kroppar attraherar varandra. Newton kunde arbeta fram en formel för tyngdkraften och formulera tre grundläggande lagar: En kropp som inte påverkas av några yttre krafter rör sig med konstant hastighet längs en rät linje. Den kraft varmed en kropp gör motstånd mot accelerationen, är proportionell mot vikten och mot accelerationens storlek. Mot varje kraft svarar en lika stor och motsatt riktad kraft. Vilka förutsättningar måste det finnas för att ett ”geni” uppstår? _____________________________________________________________________ Vilka alla (nuvarande) vetenskaper behövdes det för Newtons teorier? Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Rationalism eller empirism? man når säker kunskap genom att tänka och slutleda logiskt deduktion kontinentalfilosofi Descartes Spinoza Leibniz man når säker kunskap genom att observera naturen och samla mätdata induktion engelska filosofer Locke Bacon Hume Vilkendera metod ger mer tillförlitlig kunskap enligt dig; rationalism eller empirism? _____________________________________________________________________ Finns det något annat man kan säga? Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Deduktion och induktion deduktion är en veten-skaplig metod där man utgår från en regel eller en generalisering för att se om specialfallet stämmer Människor är dödliga. Sokrates är människa. Sokrates är dödlig. Induktion är en veten-skaplig metod där man utgår från möjligast många observationer för att se om stämmer Svan 1 är vit. Svan 2 är vit. (osv) Alla svanar är vita. Deduktion eller induktion? Pekka tycker om thaimat. För stora föremål ryms inte i ett litet kärl. Lotta tycker om thaimat. Denhär skon klämmer. Anttu tycker om thaimat. _________________________________ Jag tycker om thaimat. ___________________ Denhär skon är för liten för mig och jag Alla tycker om thaimat så vi ska äta det. måste ta ett par som är större. _______________________________ _________________________________ Vilka vetenskaper använder sig av deduktion induktion? Hur kan deduktion eller induktion gå fel? _____________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________________________________________________ Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Rationalister 1/3 Descartes (1596-1650) ville få säker kunskap. Han gjorde ett tankeexperiment och uteslöt allting som kunde vilseleda honom, såsom kroppen och sinnena. Han uteslöt också det som fanns omkring honom. Hans metodiska tvivel ledde honom till upptäckten: ”Cogito, ergo sum.” Jag tänker, alltså finns jag till. Detta tänkande kunde han inte tvivla på. Som religiös människa antog Descartes att Gud stod bakom detta tänkande. Gud var god och ville inte bedra människorna, alltså måste även allt annat existera. Descartes var dualist, men var han också solipsist? Utför Descartes’ tankeexperiment. Stämmer det han kom fram till? __________________________________________________________________________________________________________________________________________ Metodiskt tvivel räknas bland filosofiska arbetsmetoder. Kan det leda fel? _____________________________________________________________________ Vad betyder begreppen dualism:______________________________________________________________ solipsism:_____________________________________________________________ Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Rationalister 2/3 Benedict (Baruch) Spinoza (1632-1677) ville förena tro och vetande. Han var dualist som Descartes, men skiljde inte på kropp och själ, utan tyckte att de var två sidor av samma sak, eller att kroppen har en själslig sida och tvärtom. Enligt Spinoza har inte människan någon särställning i skapelsen; allt som Gud låter ske, sker inte för människans skull. Spinozas Gud är den innersta kraften i världsalltet; allt sker med nödvändighet. Spinoza var determinist, men var han kristen? Märk att metafysikens fokus under 1600-talet lyttas från att förklara varats beskaffenhet till att också förklara människans väsen. Ta reda på följande begrepp: materialism___________________________________________________________ _____________________________________________________________________ idealism ______________________________________________________________ monism___________________________________________________________________________________________________________________________________ kausalitet_____________________________________________________________ kausal förklaring (orsaksförklaring) ________________________________________ teleologisk förklaring (ändamålsförklaring) __________________________________ determinism __________________________________________________________ indeterminism _________________________________________________________ Dessa begrepp är centrala och 1600-talets metafysik tog ställning till dem på olika sätt. Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

☯__________________________________________________________________ Rationalister 3/3 Leibniz (1646-1716) försökte undvika Descartes’ problem med hur kropp och själ är förbundna: ”De ting vi iakttar runt omkring oss är sammansatta av delar. De minsta av dessa delar måste vara enkla, dvs. odelbara. Det som är enkelt kan inte vara utsträckt, ty då skulle man kunna dela det. Eftersom det inte har utsträckning, kan det inte vara av materiell natur. De enkla tingen i universum måste därför vara av andlig natur. Han kallar dem för monader.” (Gerholm & Magnusson, 203-204.) För Leibniz var tillvaron en obruten ström av förnimmelser inom själsmonaden. Monaderna kan inte påverka varandra (eftersom de inte existerar rumsligt), men Gud har skapat det så att allas monader kan samverka så att vi t.ex. ser samma sak (läran om den förutbestämda harmonin). Descartes antog att de fullständigt olika substanserna kropp och själ hade en gemensam föreningspunkt i tallkottskörteln. Han lyckades dock aldrig visa hur kropp och själ var sammanbundna. Lyckades Leibniz lösa Descartes’ problem? ___________________________________________________________________________ Vad säger den moderna psykologin om hur kropp och själ påverkar varandra? Berätta om denna utomeuropeiska dualistiska människosyn: ☯__________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________ Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Empirister 1/3 John Locke (1632-1704) var den som först använde orden ”primära” och ”sekundära egenskaper”. Locke undersöker hur vår kunskap uppkommer genom att iaktta processer i medvetandet. Vår kunskap kommer enligt honom av erfarenheten, dvs. från de sinnesintryck vi får från yttervärlden, och från vårt eget själsliv. I livets början är vårt medvetande en ”tom tavla”, där erfarenheterna ristar sina spår. Var tidigare har du stött på begreppen ”primära” och ”sekundära kvaliteter”? __________________________________________________________________________________________________________________________________________ Descartes tyckte att människan före födseln är utrustad med vissa medfödda idéer, vilka leder till att kunskap uppstår. Mot detta ställer Locke tanken om människan som en ”tom tavla” (tabula rasa). För Locke uppstår kunskap bara genom erfarenhet. Vilken uppfattning verkar rimligare? _____________________________________________________________________ Både Descartes och Locke delar tanken om människan som en speciell varelse som är något förmer andra i tillvaron, men de utgår från olika människosyner. Hurdana? Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Empirister 2/3 Francis Bacon (1561-1626) betonade induktionens viktighet som vetenskaplig metod. Naturen är för Bacon som en öppen bok som man ska läsa i utan förutfattade meningar: de som beror på önsketänkande de som beror på vår miljö de som beror på ordens makt de som beror på blind lydnad under auktoriteter Bacon förespråkade att kunskapen om naturlagarna skulle leda till praktiska tillämpningar och hade en stark tilltro till vetenskapens möjligheter att lösa problem i framtiden. Först under 1800-talet blev vetenskapen inriktad på att skapa praktisk nytta. Redan Aristoteles utarbetade några kriterier för vetenskaplig systematik: Sanningskravet (grundsatserna i vetenskapen måste vara sanna) Evidenskravet (grundsatserna måste vara självklart riktiga) Prioritetskravet (grundsatserna måste komma före teoremet och vara de enklast tänkbara utgångspunkterna för vår kunskap) Obevisbarhetskravet (grundsatserna ska inte kunna härledas ur några andra självklart sanna satser) Homogenitetskravet (om grundsatserna inom en vetenskap handlar om vissa saker, kan andra saker inte behandlas inom ramen för denna vetenskap) Sök fram vad ”Occams rakkniv” och ”Humes giljotin” är för vetenskapliga principer och jämför med Aristoteles’ kriterier. _____________________________________________________________________ Enligt Aristoteles måste varje fullständig vetenskaplig förklaring innehålla svaret på fyra frågor: 1) av vad (materialet), 2) till vad (formen), genom vad (agerande orsaken) och 4) för vad (ändamålet). Hitta på ett exempel och undersök om detta stämmer. Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Empirister 3/3 David Hume (1711-1776) var ateist. För honom existerade det endast två slags sanningar; ’relationer mellan idéer’ och ’sanna satser som uttrycker något faktum’ (Gerholm & Magnusson, 232.) De förstnämnda kan man undersöka med rationellt tänkande medan de sistnämnda endast kan undersökas genom naturstudier. Det finns alltid ett osäkerhetsmoment om man tillämpar empiriska metoder. Enligt Hume sker händelser tidsmässigt efter varandra, men vi kan inte upptäcka något samband mellan dem. Håller du med om vad Hume säger om två slags sanningar? Varför? _____________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________________________________________________ Vad leder tanken att händelser inte har något samband till för problem? Hume skulle ha velat rensa världen från en hel del osanning: ’När vi övertygade om dessa principer går igenom bibliotek, vilken förödelse måste vi inte åstadkomma! När vi tar i vår hand en bok vilken som helst, t.ex. i teologi eller skolastisk metafysik, låt oss fråga: ”Innehåller den något abstrakt resonemang om kvantitet eller tal? Nej. ”Innehåller den något experimentellt resonemang om faktiska förhållanden och existens?” Nej. ”Kasta den då i lågorna, ty den kan inte innehålla någonting annat än sofistik och villfarelse.”* (Gerholm & Magnusson, 231.) Är detta ett bra sätt att gå tillväga? Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

ANTIrealism som Verklighetsuppfattning Biskopen George Berkeley (1685-1753) myntade uttrycket ”att finnas är att förnimmas”. Både Berkeley och Hume vände sig mot en materialistisk verklighetsuppfattning. Enligt Berkeley är varseblivningen en upplevelse, som kräver ett upplevande subjekt. Uppfattningen att verkligheten bara finns till då någon förnimmer den kallas antirealism. Gör ett antirealistiskt tankeexperiment. Tänk att du går ut ur rummet. Vad händer med alla möbler etc.? _____________________________________________________________________ Hur skulle Berkeley svara på den gamla filosofiska knåpfrågan ”Om ett träd faller i skogen och ingen hör det, kommer det då något ljud?” Om vi ser på ett föremål, var är föremålet då; utanför oss eller innanför oss? Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013

Kants syntes Immanuel Kant (1724-1804) var otillfredsställd både med en strängt rationalistisk och en strängt empiristisk verklighetsuppfattning. Han ville lösa tvisten mellan de två riktningarna och införde en syntes: vi erfar den fysiska verkligheten (kunskap aposteriori) utrustade med kategorier som vi får kunskap om genom rationellt tänkande (t.ex. kategorierna tid och rum, kunskap apriori). Dessvärre kan vi aldrig vara helt säkra om att vi uppfattar verkligheten precis som den är beskaffad; vi kan inte få kunskap om ”tinget i sig” (Das Ding an sich). Varför måste Kant räkna med att vi aldrig kan få fullständigt tillförlitlig kunskap om ”tinget i sig”? _____________________________________________________________________ Vad innebär detta med tanke på vetenskaperna? Var tvisten mellan empirister och rationalister onödig och ledde ingenstans? Carita Lagerspetz 2013 Carita Lagerspetz 2013