Smärtbehandlingsenheten Smärta Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU-Sjukvården Uddevalla Sjukhus

Definition Smärta enl IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse till följd av verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärta är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada.

Smärtsinnet är en del av Känselsinnet Oerhört komplicerat och engagerar stora delar av vårt nervsystem Evolutionen har format sinnet och människan har spår av : Maskarnas känselsinne Kräldjurens känselsinne Däggdjurens känselsinne

Descartes år 1664

Tre olika bansystem för känselsignaler (och smärta) från ryggmärgen och upp till hjärnan. De gör en hel del samma arbete.

Det viktigaste smärthämmande systemet går från Känslohjärnan och ner till ryggmärgen. Aktivitet i bansystemet hämmar de smärtöverförande cellerna i ryggmärgen och gör dem ”trögaktiverade”. Det krävs därmed många fler smärtsignaler i de perifiera nervtrådarna för att smärtsinnet skall aktiveras.

Man kan idag se in i hjärnan med magnetkamerans hjälp. Man kan se ökningar eller minskningar i aktivitet genom att ”se” hur syrgas åtgår till metabolism. Nervcellsaktivitet drar energi (= syrgas förbrukas.) Genom att göra psykologiska experiment medan MRI-undersökning pågår, så har man lärt sig mycket om hur hjärnan och smärtsystemet fungerar.

Grön – Aj! Var? Röd – Usch så rysligt obehagligt! Brun – Vad händer? Måste jag ta skydd? Blå –Smärtan beror på.. Lila – Detta skall jag alltid undvika!

Smärta ger upphov till ökad muskelspänning Reflexmässigt. Både agonist och antagonist!

Hjärna Ryggmärg

Emotionell upplevelse Lokalisering Emotionell upplevelse ”lidande” Kognitiv värdering ”Farligt-Inte farligt” Minnesfunktion Primär smärtcell

Nedåtgående smärthämmande system, ” DNIC”

Limbiska systemet ”känslohjärnan” I limbiska systemet finns nätverk av olika nervceller. Balansen av aktivitet av olika signalämnen ger upphov till våra känslor. Om Noradrenalin och serotonin dominerar, så signaleras dessa ämnen också i ryggmärgen. Särskilt noradrenalin har kraftigt smärtdämpande egenskaper

Balans-situation Avgör om systemet aktiveras Vävnadsskada Perifier nerv

beror på hur mycket vi rör oss Ytterligare aktörer Gliaceller med smärtdämpande effekt Antal och aktivitet beror på hur mycket vi rör oss

Inflammation förstärker kraftigt Vävnadsskada triggar signaler i den perifiera nerven. Kombination av signaler som signalerar tryck och direkt retning av fria nervändar signalerar smärta Inflammation förstärker kraftigt nervtrådarnas känslighet Smärta som orsakas av vävnadsskada kallas nociceptiv smärta. Nervsystemet är helt intakt

Neuropatisk smärta Beror på direkt skada på nervvävnad, som då signalerar smärta Ofta i kombination med nociceptiv smärta, ex bältros. I början finns mycket inflammation, men efter några veckor är det mer ren nervvärk

Smärtklassifikation Störd central smärtmodulering Psykogen smärta Neuropatisk smärta Nociceptiv smärta

Smärtbehandling efter typ av smärta Psykogen smärta Behandling: psykologbehandling, ångestlindrande medel Störd central smärtmodulering Beh:Noradrenalin-ökande antidepressiva medel Gabapentin o liknande Fysisk träning Multimodal rehabilitering Nociceptiv smärta Beh: paracetamol, NSAID, Morfinliknande medel, kortison Neuropatisk smärta Beh:SNRI(noradrenalinhöjande medel) Gabapentin Ryggmärgsstimulering Morfinliknande medel

Försök till sammanfattning av alla Hämmande och aktiverande ämnen som påverkar smärtsinnet, och vilka nivåer de agerar på.

Bra att veta Alla sinnesorgan adapterar sig. Ex vid stark lukt vänjer man sig efter en stund. Starkt ljus bländar i början men inte efter en stund. Man vänjer sig vid buller. Samma sak med känseln, men långsammare. Man blir väldigt känslig för beröring och får lättare ont om känseln varit avstängd en period. Ex Ingipsad i några veckor. Hantera patienten extra försiktigt vid avgipsning eller omgipsning för känselsinnet är överkänsligt

Bra att veta II Den nedåtgående smärthämmningen är ett snabbt ändrande system. Det är kraftfullt i sin effekt.

Bra att veta II Genom att hålla patienten väl informerad, känna sig välkommen, känna sig trygg. Få höra positiva besked, ex ”det här ser bra ut”, ”det här verkar läka fint”, ”det här skall bli bra”. Få se verktygen innan man använder dem, och att de inte är farliga, att man själv är lugn och inte stressad. Gärna i en miljö med ex svag avslappningsmusik i bakgrunden, Kanske lite detaljrika bilder på väggarna, (barn!) Detta kan göra mycket stor skillnad i smärtupplevelsen.