Örat och Hörseln.

En presentation över ämnet: "Örat och Hörseln."— Presentationens avskrift:

1 Örat och Hörseln

2 Så här fungerar våra öron
Ytteröra Öronmusslan: Ljudvågor fångas upp av öronmusslan och leds in i hörselgången. Mellanöra Trumhinnan: vibrerar i takt med svängningarna. Hörselbenen: hammaren, städet och stigbygeln förstärker trumhinnans svängningar och trycker på det ovala fönstret i snäckan. Ben leder ljud bättre än luft. Inneröra Snäckan: i snäckan finns en vätska som får hörselsinnesceller att röra sig och på så sätt bilda nervimpulser. Höga toner aktiverar sinnescellerna vid snäckans bas, medan låga toner gör att sinnescellerna i snäckans topp reagerar. I snäckans topp är sinneshåren längre och därför mer känsliga för rörelse. Hörselnerv: Nervimpulserna med ljudsignaler förs via hörselnerven till hjärnan. När signalen nått hörselcentrum uppfattar vi ljud.

3 Örats anatomi

4

5

6 Örontrumpeten. Kanal mellan svaljet och mellanörat.
Utjämnar tryckskillnader Lock för örat uppstår när det är ett större lufttryck i mellanörat än i ytterörat. Då spänns trumhinnan ut och blir mindre rörlig  vi hör sämre. Åtgärdas med tryckutjämning.

7 Balansorganet Tre båggångar som är placerade i tre mot varandra vinkelräta plan. När man böjer eller vrider på huvudet kommer vätskan i båggångarna i gungning. Vätskeströmningen leder till att håren böjs. Då aktiveras sinnescellerna. Informationen från sinnescellerna leds vidare som nervimpulser genom balansnerven till centra i hjärnan. Först då blir man medveten om kroppens rörelser och ställning. Lillhjärnan får också information om balansen och samordnar denna med information från synsinnet och muskelsinnet.

8

9 Djurens hörselorgan Insekter Fiskar
Hår eller borst på kroppen vibrerar av ljud, då retas sinnescellerna vid hårens bas Tympanalorgan – finns bla på antenner och framben. Försedda med ett membran som vibrerar av ljud. Innanför finns sinnescellerna som reagerar på detta. Fiskar Har inget ytteröra, hörselgång, mellanöra, snäcka. Ljud fortplantas via kraniets ben till hinnsäckar.

10 Fåglar och reptiler Saknar ytteröron Hörselgången mynnar på sidan av huvudet 1 hörselben Rak snäckgång Däggdjur Ytteröron Fångar in ljudet Kan rikta in sina öron mot ljudkällan – urskilja riktningen Avge överskottsvärme

11

12

13 /Tryck Känselkroppar i huden
Man känner beröring, tryck, värme och kyla med hjälp av speciella receptorer som kallas känselkroppar. Varje känselkropp tar bara emot information om en slags känselupplevelse, till exempel kyla. Känselkropparna ligger i den del av huden som kallas läderhuden. De finns också i leder, muskler och senor. Smärta registreras av så kallade fria nervändar i läderhuden och i inre organ. Känselkropparna är inte jämnt fördelade över kroppen utan varierar mycket. Känsliga ställen, till exempel ögats hornhinna eller fingertopparna, har många receptorer medan de ligger glest på ryggen. Beröring och tryck i samma nervbana Beröring är det känselintryck som man upplever om någon till exempel stryker en över armen eller smeker kinden. Tryck är en lite hårdare känsla som ibland kan upplevas obehaglig. Information om beröring och tryck leds till hjärnan med hjälp av samma nervbana. Nervbanan korsar över till andra sidan i ryggmärgen. Därför når information från höger kroppshalva vänster hjärnhalva. Olika känselkroppar för värme och kyla Värme och kyla registreras av olika känselkroppar eller nervfibrer, men informationen till hjärnan leds ändå av en gemensam nervbana. Även denna nervbana korsar över till andra sidan i ryggmärgen.

14