Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt

En presentation över ämnet: "Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt"— Presentationens avskrift:

1 Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt
KAPITEL 1 Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt Rörelseapparatens fem delar Skelett Leder Muskler och senor Nervsystem Syretransportapparat

2 Skelettets funktioner
Skydd av inre organ Stöd Hävstång för muskler Mineraldepå

3 Ben består av Benhinna Kompakt ben Spongiöst ben

4 Osteoporos = benskörhet
Folksjukdom – mer än fall/år Medianpatienten är en kvinna runt 80 år Kan medicineras Kost och fysisk aktivitet är nyckelord Bjud mormor/farmor på bra mat och köp en liten hund till henne i julklapp!

5 Leder gör rörelser möjliga Skyddas av form ledband
muskler – som är viktigast Den pumpeffekt som uppstår vid fysisk aktivitet ger ledbrosket dess tillväxt. 95 % av ledbroskets ämnes- omsättning är beroende av fysisk aktivitet.

6 Artros Folksjukdom – stor ärftlig faktor
Artros betyder ”nerslitna/förstörda leder” Blir bättre av motion Gör ont – träna ändå Lagom mycket belastande träning är bra

7 Korsband Stabiliserar knäleden när sidoledbanden inte verkar.
Kan skadas eller gå av i bollsporter/skidor när inte de andra skydden räcker.

8 Tre typer av muskler Tvärstrimmig muskulatur – skelettmuskulatur som vi styr med viljan. Hjärtmuskulatur. Ser tvärstrimmig ut men kan inte påverkas genom vilja. Glatt muskulatur – runt tarmar, blodkärl, i ögat etc.

9 Tvärstrimmig muskulatur
Sammandragande delar – fibrer – cell – tråd. Bindväv omger och löper genom muskeln. Senor är av denna typ. Muskel  muskelloge/fack  fiberbuntar  fiber  myofibrill  sarkomer.

10 Fibrer Typ 1 är uthålliga men kan inte utveckla lika mycket kraft som Typ 2. Används vid t ex ”på jobbet” och vid motionsarbeten. Typ 2 är snabba och kan utveckla mycket mer kraft men under ett kortare ögonblick. Avgörande i idrottssammanhang och vid fara. Kraft Tid Tid Kraft

11 Anatomisk karta över nervsystemet
CNS Centrala nervsystemet – hjärnan och ryggmärgen PNS Perifera nervsystemet – alla nervbanor till och från CNS. PNS kan delas upp i sensoriska och motoriska nervsystem. Motoriska Sensoriska Nervsystemet PNS CNS Hjärna Ryggmärg

12 Motoriska och sensoriska nervsystem
Nervcell Nervtråd – axon Myelinskida Ändförgreningar med synapser i ändarna Motoriska och sensoriska nervsystem Motoriska NS myeliniseras  snabb elektrontrafik, upp till 120 m/s. Sensoriska, icke myeliniserade NS  långsam elektrontrafik, 1–10 m/s. Kroppens motorik utvecklas mest före puberteten. I hjärnan färdigställs myeliniseringen i 22–23 år ålder. Innan dess är vävnaden känslig för påverkan. Myelin består av fett som påverkas av lösningsmedel som t ex xylen, trikloretylen – och alkohol!

13 Funktionell karta över nervsystemet
Delas upp i ”självstyrande”– autonoma NS och ”viljestyrda” – somatiska NS Autonoma NS delas upp i Sympaticus, ”gasa”, och Parasympaticus, ”bromsa”. Nervsystemet Autonoma Somatiska Sympaticus Parasympaticus

14 Sympaticus och Parasympaticus
Ett säkerhetssystem som säger när vi ska ”gasa” och när vi ska ”bromsa”. Sympaticus Aktivitetshormoner: adrenalin, noradrenalin, cortisol Puls Svettning Muskelspänning Andhämtning Blodflöde till muskler Salivutsöndring Blodflöde till extremiteter och ansikte Parasympaticus Muskelspänning Puls Salivutsöndring Blodflöde till matsmältningssystemen