Referenshantering REP002 V16A Aspenäs 28 september 2017

Mest trovärdig? TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Jag har valt att använda diskursanalys (t ex Winther Jörgensen & Phillips 2000) och framför allt inspirerats av den kritiska varianten (Fairclough 1995) för att kunna problematisera självklara strukturer och dekonstruera texten som en del av en större samhällelig kontext. Till min hjälp har jag delvis även tagit den postkoloniala teorin (bl a Said 1997; Hall 2002; Eriksson, Eriksson Baaz & Thörn 1999) som motvikt till mitt eget västerländska perspektiv. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Jag har valt att använda diskursanalys och framför allt inspirerats av den kritiska varianten för att kunna problematisera självklara strukturer och dekonstruera texten som en del av en större samhällelig kontext. Till min hjälp har jag delvis även tagit den postkoloniala teorin som motvikt till mitt eget västerländska perspektiv. Källa: Eilard, A. (2004). Genus oh etnicitet i en ”läsebok” i den mångetniska skolan. Pedagogisk Forskning i Sverige, 9(4), 241-262

En aspekt av vetenskapligt skrivande : skribentrollen Iakttagare Utgå från personliga värderingar och erfarenheter Vardagligt språk Forskare utredare kritiker relatera till andra källor referera värdera jämföra diskutera akademisk textstruktur (Hood, 2004, återgiven i Staaf, 2015)

Akademiskt skrivande – i korthet Precision Sträva efter det mest träffande ordet, uttryckssättet, begreppet Konsekvent användning av begreppen i texten Koncentration: Håll dig till saken Hög innehållspackning Organisation Tydlig huvudtanke Fungerande disposition Tydlig röd tråd Övrigt: Korrekt (innehåll och språk) Formalitet (var återhållsam med ”jag/man”) Relatera till andra källor Utför rätt språkhandlingar i texten Referenshantering Precision Koncentration Organisation Portalen: https://gul.gu.se/public/courseId/69711/coursePath/52 860/ecp/lang-sv/publicPage.do

Referenshantering KIB:S referensguide på webben LIBRIS Zotero

Referenser När? Ange alltid en referens när du uppger fakta som inte är allmänt vedertagna eller allmänt kända. Exempel på allmänt känt: Den svenska grundskolan är obligatorisk. Hur ofta? Läsaren ska alltid kunna skilja på dina och andras tankegångar – det får inte finnas utrymme för missförstånd. I ett stycke med många referenser kan det behövas referenser i nästan varje mening.

Exempel Att elever som går yrkesutbildning respektive högskoleförberedande utbildning möter undervisning som skiljer sig åt vad det gäller innehåll och tempo har bland annat uppmärksammats av Bernstein (2000) och Gamble (2006). Vidare menar Halliday (2000) att kritiskt tänkande såsom reflektion, (konsekvens) –analys och källkritik är mindre vanligt inom yrkesutbildning. I förlängningen menar Wheelahan (2007) att det låser ut yrkeselever från kunskaper som ger makt. Ur: Rosvall, P.- Å. (2012). Yrkesutbildning i förändring? Konsekvenser för undervisningen. I I. Henning-Loeb & H. Korp (Red.), Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram. Lund: Studentlitteratur. (sid. 60)

Referenser påverkar din text på flera plan Operationell kompetens (ex. parentesen på rätt ställe) Diskursiv kompetens (ex. hur du bygger upp kärnmeningar) Kritisk kompetens (ex. hur du analyserar källor och förhåller dig kritiskt)

Korrekt referensparentes (operationell kompetens) Informationen i texten ska vara så utförlig att läsaren utan problem kan hitta referensen i litteraturlistan. Grundregel: Efternamn och År (sida rekommenderas) Det finns två sätt att hänvisa i löpande text: Persson (2017) …vilket framhålls av Persson (2017). (Persson, 2017) … vilket är en central tanke när det gäller lärande (Persson, 2017) Med sidhänvisning: (Persson, 2017, s. 8)

Vanliga frågor Löpande text: Aldrig förnamn i referensen i löpande text enligt APA Kapitel i antologi – kapitelförfattaren anges både i löpande text och i referenslistan Andersson och Persson (2017) menar att… alt. (Andersson & Persson, 2017) Lagtext – lokala anvisningar: se Portalen Personlig kommunikation ex L. Svensson (personlig kommunikation, 11 januari 2017) Anges inte i referenslistan Hänvisning till föreläsning – inga anvisningar i APA men en rekommendation: Skriv L. Svensson (föreläsning, 11 januari 2017) ibid (ibidem “på samma ställe”) : används inte inom APA – skriv alltid ut referensen. Organisation kan stå som författare.

Vanliga frågor forts. Referenslistan: Referenslistan på samma språk som texten är skriven i Kursivering – den enda tillåtna textformateringen i referenslistan. Det som kursiveras är det man använder som sökord i bibliotekskatalogen Alltid & i referenslistan Aldrig förnamn enligt APA Samma författare, flera verk. Det äldsta verket först Länkar till internet: skriv ut länken till exakt rätt ställe – kontrollera att inte en ev. radbrytning lägger till ett bindestreck. Ange datum för nedladdningen om sidan kan förändras Vetenskapliga artiklar: använd DOI.

Det har betydelse var du placerar referensen (diskursiv kompetens) Här nedan följer några exempel på referenser i löpande text. Alla exempel är tagna från Vägar till ett akademiskt skriftspråk (Ask, 2007). Jakobs (2003) menar att den pragmatiska kontexten, skrivsituationen och personliga egenskaper hos skribenten avgör om en text endast reproducerar gammal kunskap eller producerar ny. Om citering i professionell akademisk text skriver Hyland (1999) och visar att skribenter inom humaniora och samhällsvetenskap är mer benägna att citera än naturvetare och ingenjörer. Det handlar om att skilja på fakta, andras åsikter och egna, och att kunna markera skillnaden mellan dessa tre (Myers, 2001).

Referatmarkörer skriver/anser/påpekar/redovisar/betonar/framhåller/hävdar/ Författaren menar att …(Persson, 2017) Persson (2017) skriver att…. Studien visar att … (Persson, 2017)

Att utveckla kritisk analytisk kompetens. Tänk dig en middagsbjudning… Du har organiserat en middag och bjudit in väl valda gäster med kompetens och erfarenhet inom ditt ämnesområde. De sitter nu runt bordet och du leder samtalet. Ni diskuterar ditt ämne och din text och de bidrar till ditt arbete med fakta, teorier och perspektiv. Du kritiserar inte forskarnas arbete eller resultat men du ställer kritiska frågor och problematiserar. Särskilt intressant är att diskutera likheter och skillnader mellan resultat och perspektiv. Det är ämnet som är i centrum – inte författarna/forskarna! Samtalet under middagsbjudningen är utgångspunkten i exempelvis din litteraturgenomgång

Akademisk integritet http://gul.gu.se/public/courseId/63493/langsv/publicPage.do?item=30547222 Denna kurs finns på de öppna sidorna i GUL och är därmed tillgänglig för alla. Kursen är inte poänggivande. Du kommer att lära dig vad akademisk integritet och plagiering är och varför och hur du kan undvika plagiering genom korrekt källhänvisning. Efter avslutad kurs kommer du att kunna använda material från andra källor transparent och källhänvisa korrekt.