Illustration av Stina Wirsén

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
SLÖINGESKOLAN 19 oktober 2010.
Advertisements

Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Kommunbiblioteket Självklarhet eller första val?.
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Hälsosamma Sverige. Arbetsgruppen •Filippa Reinfeldt, Ordförande •Saila Quicklund •Inger René •Carl-Johan Sonesson •Jenny Petersson •Rasmus Törnblom •Johan.
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Molndal.se Kultur och Fritid - Bibliotek Synliggör biblioteket - i teori och praktik Anette Eliasson
UPPDRAGET kompetensutveckling av lärare en multimediadator till deltagande lärare e-postadresser till alla lärare och elever förbättra tillgängligheten.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Utmaningar i en digital tid
19 november 2014 Varför SIP ? 19 november
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Läslyftet det senaste nuläget.
Vägar till en jämlik hälsa
Vägen mot handlingsprogrammet… Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet, SOU 2010:11 Litteraturutredningen, SOU 2012:65.
Tidiga insatser för barn i förskolan
Vi blir Region Jönköpings län
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Det öppna Skåne 2030 Skånes regionala utvecklingsstrategi
Äppelhyllevardag Folkbibliotekens arbete med tillgängliga medier för barn MTM:s rapporter nr 3 Av Lisa Börjesson.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Överenskommelse om samordning kring barn
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Välkommen till temagrupp Skapa och utveckla kulturella mötesplatser! Det här vill vi utveckla tillsammans! 2 maj 2012 Första året.
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Fullföljda studier – den enskilt viktigaste faktorn för att våra barn och unga ska få ett gott liv.
Hur arbetar Barnhälsovården
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Förordningstext Speciallärarexamen
Roligt att så många är här.
Finansiell samordning
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Framtidens familjecentral
Förstudie om gemensam insatsmarknad i Nacka. Bakgrund och syftet med förstudien Nacka kommun och Arbetsförmedlingen Nacka Värmdö har under flera år har.
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
Fråga Delegationen Webbinarium 3 november Dagens program Inledning Samarbete Mål Budget Frågestund.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Medborgarpanel om bibliotek I Botkyrka Om bibliotek och läsning Projekt Ny biblioteksplan i Botkyrka Anna-Stina Takala, KoF.
Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Steg 2 Datum:
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Strategisk kapacitet i den attraktiva regionen 31 maj 2016 Jacob Witzell Doktorand, avd. för Urbana och regionala studier.
Vad gör Kulturrådet inom läsfrämjande och vad har det här med biblioteken att göra?
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Material och metodstöd När projekt LOS avslutas kommer MSB:s linjeverksamhet att fortsätta.
- En metod från Landstinget i Kalmar län
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Hur arbetar vi vidare i Östergötland utifrån Östgötakommissionens och Nationella kommissionens rekommendationer? Margareta Kristenson Professor i socialmedicin.
Ett treårigt utvecklingsprojekt
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Föräldramöte Tomtebogård
Riksförbundet Attention
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Det här är Folkbildningen i Västmanland
Nuvab Näringslivsprogram
Avtal familjecentrerat arbetssätt familjecentraler
- En metod från Landstinget i Kalmar län
Vad innebär regionbildningen?
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Sociala investeringsmedel, spår 2
Projektplaner maj 2018 för förstudie tidiga insatser på skolans arena vid, eller risk för, psykisk ohälsa.
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Presentationens avskrift:

Illustration av Stina Wirsén Detta bildspel är skapat av och tillhör Region Halland. Använd det gärna för att informera om Språkstart Halland. Använd inte bildspelet i några andra sammanhang, varken hela eller delar av det.

För en positiv språkutveckling en positiv attityd till läsning i hemmet föräldrarnas engagemang regelbunden högläsning tillgång till böcker, tidningar och etc i hemmet. Ur Dags att höja ribban! Kerstin Rydsjö Dags att höja ribban! Samverkan för små barns språkutveckling av Kerstin Rydsjö. En skrift som går att beställa från Region Halland eller skriva ut som pdf. (Klicka på Dags att höja ribban! för att visa vart.) Kerstin har fokuserat på två frågor: Varför är det viktigt att satsa på små barns språkutveckling? samt Varför är det viktigt att samarbeta kring små barns språkutveckling?

Familjen viktigast I en omfattande EU-studie framgår att inget program som utformas för att stödja små barns språkutveckling kan bli framgångsrikt om inte familjen inkluderas! Ur Dags att höja ribban! Kerstin Rydsjö EU-studien, från 2011, är gjord av Institute of Education i London och är en genomgång av aktuell forskning.

Ord, ord, ord Vid tre års ålder har ett barn ca 1000 år i sitt ordförråd. Vid skolstarten har barnet 7000 eller 17000 ord. Skillnaden beror på om barnet blivit läst för eller inte. 80 % av ditt ordförråd kommer från det som du läser eller får läst för dig. Ingvar Lundberg (1934-2012), professor i psykologi samt forskare inom läs- och skrivutveckling och dyslexi och Mats Myrberg, professor i specialpedagogik

Om vi inte ger våra barn ord En av tre elever tar inte examen från gymnasiet. Det motsvarar cirka 35 000 unga människor. Varje år. Från 2016 till och med 2029 blir det 500 000. De ungdomar som inte fullföljer sina studier riskerar att hamna i utanförskap. Enligt Skolvärlden (2014) kostar skolavhopp samhället 260 miljarder kr/årskull. Ur kampanjen Hur många ska med? av Lärarnas Riksförbund De ungdomar som tar/skulle tagit studenten 2016 började skolan 2004. Alla nedladdningar som är med i LR:s grafik till kampanjen är genomförda april 2017. En lösning enligt LR är att sätta in insatser tidigt. Idag sätts mest dokumenterat, enligt Skolverket, stöd in i årskurs 9. Det är framför allt föräldrarnas utbildning och migrationsbakgrund som ligger bakom att elever inte fullföljer sina studier. En annan studie på högskoleprovsresultat (Ord på prov av Anna W Gustafsson och David Håkansson) visar att yngre får allt sämre ordförråd bla pga allt mindre läsande i tex dagstidningar.

Språkstart Halland Satsningen riktar sig till föräldrar med små barn och innebär att familjerna ska nås med inspiration och information kring små barns språkutveckling.

Språknätverksgrupper – resurser i samverkan för en god språkutveckling Plattform för erfarenhetsutbyte som förankrar, informerar och marknadsför. Kan bestå av bibliotekarie, BVC-sköterska, logoped, förskollärare, språkutvecklare, folkhälsopedagog/strateg. I Halmstads och Varbergs kommun finns redan språknätverksgrupp. En del i Språkstart Halland-satsningen är att uppmuntra att sådana skapas. Gruppen kan även ha med någon från Socialförvaltningen.

Språkstart Halland - upplägg Bibliotekspersonal gör hembesök vid 6 månaders ålder och delar ut språkpaket och information, på flera språk, om språkutveckling. Hembesöket upprepas innan barnet är två år. När barnet fyller 3 år kan barnet bli inbjudet tillsammans med sin familj till biblioteket. Referensgruppen diskuterar hur upplägget ska se ut. Vid 3 års ålder kan inbjudan till biblioteksbesöket göras i samarbete med förskolan. Hur det blir beror på vilka förutsättningar det finns i respektive kommun.

Därför bibliotekspersonal Är experter på litteratur och läsfrämjande. Är inga myndighetspersoner, ska inte föra journal eller rapportera till någon.

Därför Halland Alfons öppnar dörren – om invandrarbarn och språk. (2001-2003) Med språket framför sig – om att ge våra barn ett rikt och levande språk. (2005-2007) Språk-kedjan – en obruten kedja för alla barns tal- och språkutveckling. (2007-2010) Samverkan BVC – bibliotek för små barns språkutveckling (2011-2016) Språkstart Halland (2015-) ett pilotprojekt i Halmstad för att stimulera asylsökande barn och familjers introduktion i svenska språket.

Därför nu Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020, kompletterad version 2015 Fördjupat perspektiv på social hållbarhet med fokus på integration samt god och jämlik hälsa. Mål: Hög attraktivitet Halland, en region som erbjuder attraktiva och socialt hållbara mötesplatser, boende- och livsmiljöer Kultur för ett socialt hållbart samhälle Mål: Fler i arbete Halland erbjuder alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar En god start i livet Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 kompletteras årligen på beslut av regionstyrelsen och regionstyrelsens tillväxtutskott. Tillväxtstrategin ger god ledning och styrning i det regionala tillväxtarbetet som inkluderar olika aktörer. Strategin innehåller tre mål, strategiska val och 29 prioriteringar. Två är med på bilden, den tredje är Stark konkurrenskraft. Punkterna under målen är strategiska val samt prioriteringar. Språkutveckling är en del i prioriteringen Kultur för ett socialt hållbart samhälle. Detta för att kunna bygga ett jämlikare och mer demokratiskt samhälle. Under prioriteringen En god start i livet står bla annat att ”Att investera i barns utveckling är en viktig väg till social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa.” ”De första åren i ett barns liv har en stor påverkan på framtida hälsoutveckling. Tidiga och samordnade insatser från samhället kompenserar och utjämnar konsekvenserna av olika förutsättningar.”

Historiskt beslut Regionfullmäktige - Mål och budget för 2017 och ekonomisk plan 2018-2019: ”För driftnämnden kultur och skola finns medel avsatta … för att, tillsammans med Hallands kommuner, driva och samordna små barns språkutveckling.” Beslutet finns att läsa i Mål & budget 2017, fastställt av Regionfullmäktige 23 november 2016.

Detta händer Samarbete kring Språkstart erbjuds Hallands kommuner. Kommunerna tar beslut om deltagande inklusive budget. 20 juni tog fullmäktige i Hylte beslut om att gå med i satsningen. Därmed är arbetet igång med att konkret utforma hur arbetet ska gå vidare i Hylte kommun.

Detta händer – forts. En referensgrupp arbetar med att ta fram material och metoder. Marknadsföring och kommunikation sker via Facebook, Instagram, nyhetsbrev, informationsfolder. Forskningsinsats förbereds - uppföljning av språkutveckling.

Referensgruppen Består av individer med olika kompetens, kunskaper och erfarenheter av små barns språkutveckling. Allas kompetenser, kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara och på så vis kvalitetssäkra Språkstart Halland. Flera i gruppen har även personliga erfarenheter av små barn (föräldrar, mor-föräldrar). Språkpaket kan innehålla annat än böcker. Informationsmaterial ska göras på flera olika språk. Det ska finnas informationsmaterial till olika målgrupper tex olika professioner, föräldrar, allmänhet. Referensgruppen ska ta fram metoder för hur materialet i språkpaketen ska användas. Referensgruppen ska även ta fram fortbildning innehållande information, kunskap och inspiration.

Referensgruppen Anna-Karin Albertsson – bibliotekschef, Varbergs kommun Gerd, Almquist Tangen – barnhälsovårdsutvecklare, Region Halland Maria Ehde Andersson – processledare Språkstart Halland Erica Eklöf – språk-, läs och skrivutvecklare & specialpedagog, Halmstad kommun Josefina Kroon – logoped, Hallands sjukhus Lise-Lotte Olaisen – bibliotekarie, bibliotekarie, verksamhetssamordnare barn & unga, Falkenbergs kommun Karolina Reinhold – social hållbarhetsstrateg, Region Halland Cinna Svensson – processamordnare Språkstart Halland

Kontakt Maria Ehde Andersson, tel. 035 17 98 63 maria.ehde-andersson@regionhalland.se Cinna Svensson, tel. 073 405 91 85 cinna.svensson@regionhalland.se Gerd Almquist Tangen, tel. 070 200 59 02 gerd.almquist-tangen@regionhalland.se Eva Nyhammar, tel. 035 17 98 89 eva.nyhammar@regionhalland.se Maria Ehrenberg, tel. 035 17 98 61 maria.ehrenberg@regionhalland.se Maria EA är processledare med ansvar för innehållet i Språkstart Halland. Cinna är processsamordnare med ansvar för det praktiska, Gerd är medicinsk expert, Eva är förvaltningschef för Kultur och Skola, Maria E är avdelningschef för regionbibliotek. Eva och Maria E har det strategiska ansvaret.

Detta bildspel är skapat av och tillhör Region Halland Detta bildspel är skapat av och tillhör Region Halland. Använd det gärna för att informera om Språkstart Halland. Använd inte bildspelet i några andra sammanhang, varken hela eller delar av det.