SAMÖ 2016 – en sammanfattning www. msb. se/samo2016

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Förbättringsområde Ökad tillgänglighet för personer med behov av att ta sitt blodtryck.
Advertisements

Finansiärer Länsstyrelsen i Södermanland Landstinget Sörmland Kulturrådet Landstinget Stockholm Östsam Integration inom kultursektorn under 11 år. Projektägare.
Våldsbejakande extremism - en beskrivning av Nacka kommuns strategi Jan Landström Säkerhetssamordnare i Nacka kommun Jan Landström.
Utvecklingsprocess för centrala myndigheter Träff 3 – 4-5 November 2015.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
TPI workshop. Team Pro Inventory Inledning Syfte Att få en tydligare bild av och diskutera hur väl teamet/arbetsgruppen samarbetar och interagerar. Mål.
Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson.
Hur ser den nationella riskbilden ut idag och i framtiden
Fossilbränslefritt Kronoberg
Revidering av riktlinjer gällande särskilt boende för äldre
Avdelningen för vård och omsorg
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Pedagogernas roll. Hur du kan utveckla MIK-arbetet på din skola?
Uppdrag, roller och ansvar
Barnets bästa i främsta rummet
Taltidning till fler 16 mars 2017 Götabiblioteken.
Krisberedskap – för social hållbarhet
Välkomna till tvärsektoriellt miljömålsmöte 21 okt 2015
En plattform för samhällsekonomisk analys
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.
Om denna presentation: Version
Integrerad infrastruktur-/ samhällsplanering som bidrar till attraktivitet, tillväxt och hållbarhet Christer Karlsson.
Föreslagna ändringar från Naturvårdsverket i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen Peder Seidegård Länsarkitekt.
Process för verksamhetsplan - Miljösamverkan
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Ansvar inom regeringskansliet
Stadens krisberedskap
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 03: Aktörsgemensamma former #grundSoL Detta är en av fyra.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL Detta.
Arbetsformer XX vattenråd.
Miljömålen i samhällsplaneringen
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Johan M. Sanne Lisa Schmidt
Implementering av peer learning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
IT verksamhetens satsning utifrån IKT.
Johanna Sandahl Delegationens arbete, regeringens planer och
Version #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 06: Stöd till inriktnings- och samordningsfunktion.
Miljömålen består av tre slags mål
Samverkansområden Samverkansområde Transporter (SOTP) Presentation vid Mötesplats Transporter Umeå feb 2013 Anders Backman. Trafikverket Ordförande.
Samverkan hälsingland
GRÖN INFRASTUKTUR – nu och framåt
SAMÖ 2016 – en sammanfattning www. msb. se/samo2016
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Åtgärdsvalsstudie - Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö SL Riggert Anderson.
Systematiskt kvalitetsarbete
Utredningen om ekologisk kompensation
Nästa steg regionkalmar.se.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Hållbar utveckling måste vara
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen/ DELTA
Systematiskt förbättringsverktyg för samverkan
Test av användbarhet Nationella vård- och insatsprogram (VIP) inom psykisk hälsa April 2019.
Lokal ISF SAMVERKAN OCH LEDNING Tränings- och diskussionsfrågor.
Utveckling och samordning av virkesmätningen
Guide för genomförande av grundutbildning Barnkonventionen
Test av användbarhet Nationella vård- och insatsprogram (VIP) inom psykisk hälsa April 2019.
Test av användbarhet Nationella vård- och insatsprogram (VIP) inom psykisk hälsa April 2019.
HÅLLBARA LIVSSTILAR - Hur du lyckas med insats & utvärdering
Framtagande av Regional utvecklingsstrategi Uppsala län
Test av användbarhet Nationella vård- och insatsprogram (VIP) inom psykisk hälsa April 2019.
Lokal ISF Att åstadkomma inriktning och samordning
Kontinuitetshantering
Struktur i modellen, 5 steg
Presentationens avskrift:

SAMÖ 2016 – en sammanfattning www. msb. se/samo2016 samo2016@msb SAMÖ 2016 – en sammanfattning www.msb.se/samo2016 samo2016@msb.se #samo2016 En kort presentation om SAMÖ 2016.

Vad är SAMÖ 2016? En samverkansövning som ska pröva och beskriva den gemensamma nationella förmågan att hantera samhällsstörningar. SAMÖ 2016 ska bidra till att utveckla samhällets krisberedskap genom att pröva och utveckla de övande aktörernas förmåga till ledning, samverkan och kommunikation. Genom SAMÖ 2016 kan vi se vad som fungerar och vad som behöver utvecklas i krisberedskapssystemet och hos aktörerna. SAMÖ står för samverkansövning och är ett övningskoncept, utvecklat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). SAMÖ genomförs vart fjärde år för att pröva och beskriva den nationella förmågan att hantera samhällsstörningar. Ansvariga för SAMÖ 2016 är MSB och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Genom SAMÖ 2016 prövas och utvecklas de övande aktörernas förmåga till ledning, samverkan och kommunikation. Det handlar om övergripande strategiska förmågor som är tillämpliga i all krishantering. Vi ska pröva dessa förmågor för att ”testa om det fungerar som det är tänkt”. Om det är något som inte fungerar behöver det utvecklas. Övningen handlar inte om att pröva som i prov.

Övergripande mål Under SAMÖ 2016 visar de övande aktörerna förmåga till ledning, samverkan och kommunikation vid hantering av samhällsstörningar, vilket sker genom att de åstadkommer aktörsgemensam inriktning och samordning för att värna samhällets skyddsvärden.

Fem aktörsgemensamma mål Samlade lägesbilder De övande aktörerna lämnar lägesrapporter som resulterar i sammanställning till samlade lägesbilder som används för att åstadkomma aktörsgemensamma inriktningar för fortsatt hantering. Kommunikation De övande aktörerna samordnar sin information för att kunna vara tydliga och relevanta i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Resurser och uthållighet De övande aktörerna åstadkommer uthållig och i övrigt ändamålsenlig resursanvändning. Geografiskt områdesansvar De övande aktörerna visar, genom att agera i enlighet med de olika roller som det geografiska områdesansvaret innebär, att de samverkar för att uppnå samordning. Informationsdelning De övande aktörerna delar information som kan vara av aktörsgemensamt intresse genom att göra information tillgänglig för andra och genom att ta emot och efterfråga information. Det övergripande målet har brutits ned i fem aktörsgemensamma mål. Det vill säga fem mål som gäller för alla som är med och övar i SAMÖ 2016. Utifrån de aktörsgemensamma målen kan varje aktör ta fram egna mål.

Vad händer under SAMÖ 2016? Höga flöden och förhöjda havsvattennivåer leder till omfattande översvämningar i Västra Götalands och Värmlands län. Störningar i transport- och försörjningssystem samt annan samhällsviktig verksamhet. Intressekonflikter, till exempel mellan avtappnings- och dämningsbehov. Scenariot kan beskrivas som de händelser aktörerna ska hantera under övningen. För att vi ska kunna öva de förmågor som beskrivs i målen krävs ett scenario som skapar tryck i hela krisberedskapssystemet, från lokal och regional till nationell nivå. Hanteringen av händelsen ska kräva samverkan och samordning mellan kommuner, länsstyrelser, landsting/regioner, centrala myndigheter och bolag/branschorganisationer. Alla aktörer är lika viktiga! Scenariot för SAMÖ 2016 handlar om att höga flöden och förhöjda havsvattennivåer orsakar omfattande översvämningar i Västra Götalands och Värmlands län. Exempel på störningar som kan uppstå är att vägar, järnvägar och färjetrafik stängs av eller får begränsad framkomlighet. Detta leder i sin tur till problem med att försörja såväl Västra Götaland och Värmland som övriga delar av Sverige med livsmedel, drivmedel och andra viktiga varor. Översvämningarna kan också få påverkan på vård- och omsorgssektorn (sjukvård, äldreomsorg, skola, förskola m.m.) och på dricksvattenförsörjning, el, telefoni och datakommunikation. Olika behov ställs mot varandra och det kan uppstå intressekonflikter, till exempel mellan avtappnings- och dämningsbehov.

Vilka deltar i SAMÖ 2016? Scenariot för SAMÖ 2016 är förlagt till Västra Götalands och Värmlands län. Totalt har närmare 100 aktörer beslutat att delta i SAMÖ 2016. (fullständig förteckning finns på Fronter i mapp ”Ambitionsdokument” bl.a.)

Genomförande av övningen Format: Simuleringsövning med motspel Övningsstart: 9 november 2016 Övningsslut: 10 november 2016 Övningen genomförs i realtid utan avbrott! Plats: De övande arbetar från aktörernas ordinarie lokaler Motspelet sitter i Försvarsmaktens ledningsstridsskola i Enköping Utifrån övningsdirektiven för SAMÖ 2016 och de övande aktörernas ambitioner med övningen har övningsledningen bestämt att SAMÖ 2016 ska genomföras som en simuleringsövning med motspel. I en simuleringsövning simuleras en omvärld som de övande aktörerna ska förhålla sig till. Utifrån scenariot för övningen (se tidigare bild) får de övande reagera på händelser som spelas in och agera utifrån dessa. Övningsformatet ska i så stor utsträckning som möjligt likna verkligheten vid samhällsstörningar. Övningen ska genomföras som om det hade varit en verklig händelse. Det är viktigt att hålla sig till den information som ges och inte byta ut eller utesluta något. För att de övande ska få något att reagera på behövs ett motspel. I motspelet finns så kallade givare som förser de övande med inspel. Motspelet agerar alltså omvärld för de övande och spelar de roller som de övande kan behöva komma i kontakt med utanför de aktörer som övar. Till exempel myndigheter som inte finns med bland de övande aktörerna, allmänhet och journalister. Det innebär att det under övningen dels tas kontakter mellan de övande aktörerna, dels mellan motspelet och de övande aktörerna. Vi skulle kunna likna en simuleringsövning med att de övande befinner sig inne i en ostkupa där de är utestängda från den ”verkliga” omvärlden och kan fokusera helt på den simulerade omvärld som utgör verkligheten under övningen. Övningen genomförs i realtid utan tidshopp eller avbrott. Det betyder att övningen pågår dygnet runt mellan den 9 och 10 november. De övande aktörerna sitter i sina ordinarie lokaler. Det kommer inte att vara några moment som genomförs i fält. Mospelet befinner sig i Försvarsmaktens ledningsstridsskola i Enköping.

Planeringen av SAMÖ 2016 utgår från MSB:s övningsvägledning Planeringen av SAMÖ 2016 utgår från MSB:s övningsvägledning. Fyra planeringskonferenser genomförs mellan startmötet och övningen. Vårt gemensamma arbete började på startmötet i Skövde den 14 april 2015. Planeringsfasen för genomförande och utvärdering pågår fram till slutet av september 2016. Genomförandefasen pågår under oktober och november. Själva övningen genomförs den 9-10 november 2016. Efter övningen följer den viktiga utvärderingsfasen där erfarenheterna från övningen ska tas om hand och utvecklingsområden identifieras. Utvärderingsfasen pågår fram till sommaren 2017. Det kan förekomma förövningar (F) tiden före övningen. Vid en förövning testar man något särskilt moment eller funktion, till exempel samband. Erfarenhetshantering För att en övning ska ge effekt är det centralt att övningen är en del av ett större sammanhang. Det huvudsakliga syftet med en övning är att ge återkoppling till dem som har övat och till krisberedskapssystemet som helhet. Det gäller att säkerställa att de erfarenheter som övningen har gett verkligen tas tillvara. Erfarenheter och utvecklingsområden måste sedan omsättas i konkreta åtgärder för att öka förmågan hos berörda aktörer, enskilt och tillsammans med andra aktörer. Pilarna I illustrationen av övningsplaneringsprocessen används två pilar för att visa det som pågår i projektledningen och den process som pågår hos de övande aktörerna. De två processerna är nära sammankopplade, men har delvis olika arbetsuppgifter. Inför planeringskonferenserna sker arbete och kommunikation mellan övningsledningen och övande aktörer. Det kan till exempel handla om övningens mål, eller scenariot.

Lokal övningsledare Förbereder och leder den egna organisationens deltagande i SAMÖ 2016 Medverkar i planering, genomförande och utvärdering Behöver resurser och mandat Har god kunskap om den egna organisationen Den som förbereder och leder den egna organisationens deltagande i SAMÖ 2016 kallas för lokal övningsledare (LÖL). LÖL har en nyckelroll i arbetet med SAMÖ 2016 – det är denna person som är länken mellan övningsledningen och den egna organisationen. Den lokala övningsledaren: Säkerställer att den egna organisationen har en god förberedelse inför SAMÖ 2016. Medverkar i planering, genomförande och utvärdering av SAMÖ 2016 för sin organisations räkning. Behöver ha resurser och mandat för att kunna genomföra de förberedelser som behöver göras inför övningen. LÖL behöver få tillräckligt med tid för sitt uppdrag. Har god kunskap om den egna organisationen. Biträdande lokal övningsledare: I alla organisationer behövs det en biträdande lokal övningsledare som LÖL:en kan diskutera och bolla idéer med. I stora organisationer kan det behövas en övningsplaneringsorganisation med flera biträdande lokala övningsledare.

Lokal utvärderare Varje övande aktör utser en eller flera lokala utvärderare (LU) Ansvarar för att utvärdera egna mål och bidrar till att utvärdera de aktörsgemensamma målen Utvärderingen är en mycket viktig del av SAMÖ 2016. Det är genom att ta tillvara på erfarenheter och lärdomar från SAMÖ 2016 som vi kan utveckla krisberedskapen. Därför är det viktigt att hitta utvärderare med rätt kompetens. Varje övande aktör ska ha en lokal utvärderare (LU) som är kontaktytan mellan övningsledningen och den egna organisationen i frågor som rör utvärdering. I stora organisationer kan det behövas flera lokala utvärderare/observatörer för att genomföra utvärderingen. Den lokala utvärderaren: Är en person med god kännedom om den verksamhet som ska utvärderas. Har uppgiften att utvärdera den egna aktörens mål och ska även bidra med material för utvärdering av de aktörsgemensamma målen.

Till sist SAMÖ 2016 är en unik möjlighet att vara med och öva och utveckla samhällets krisberedskap. SAMÖ 2016 ska vara en lärandeprocess, från planering till genomförande och utvärdering av övningen. Genom aktivt deltagande i SAMÖ 2016 kan aktörerna löpande utveckla och stärka sin förmåga, kunskap och erfarenhet. En övning av SAMÖ:s omfattning kräver struktur i planeringsprocessen. Ta ett steg i taget, ta stegen i rätt ordning – gena inte i kurvorna! SAMÖ 2016 är en unik möjlighet att vara med och öva och utveckla samhällets krisberedskap. SAMÖ 2016 ska vara en lärandeprocess, från planering till genomförande och utvärdering av övningen. Genom aktivt deltagande i SAMÖ 2016 kan aktörerna utveckla och stärka sin förmåga, kunskap och erfarenhet löpande under hela arbetet med övningen. Planeringen av SAMÖ 2016 sker i projektform och följer, i tillämpliga delar, MSB:s övningsvägledning. Övande aktörer ska, via sina lokala övningsledare och lokala utvärderare, bidra aktivt under hela planeringsprocessen och leverera i tid. En övning av SAMÖ:s omfattning kräver struktur i planeringsprocessen. Därför är det viktigt att de övande aktörerna följer processen. Ta ett steg i taget, ta stegen i rätt ordning – gena inte i kurvorna!

Följ arbetet med SAMÖ 2016 www.msb.se/2016 Twitter @samo2016 #samo2016 Film från planeringskonferens 1 Film från planeringskonferens 2 Följ oss på webben, www.msb.se/samo2016 och på Twitter @samo2016