Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Föräldramöte Tid: – Syfte: Att göra föräldrar delaktiga i skolans likabehandlingsplan Mål: Att stärka samarbetet mellan hem och skola.
Advertisements

Likabehandlingsplanen för Korsavadsskolan.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Vi har en plan! Som grund för planen ligger aktuell lagstiftning där vi särskilt tittat på Skollagen (2010:800) i synnerhet 6 kap. och Diskrimineringslagen.
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Välkomna!.
Källor: Lag SFS 2006:67 Skolverkets råd och anvisningar
Likabehandlingspolicy för Slottegymnasiet
De Sju Diskrimineringsgrunderna
TORSVIKSMODELLEN Arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Anna Jonsson Barnsjuksköterska Regional samordnare för Första linjen och En väg in Region Skåne Marie Golsäter Barnsjuksköterska.
Sexuella kränkningar och respekt Hur påverkar vi utvecklingen i rätt riktning? En powerpoint av S2m.
Föräldrarmöte Flickor 06/07 Fotboll VÄLKOMNA!
Föräldramöte P/FXX. Vårt fantastiska lag ! Kalle Pelle Lisa NN.
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID.
Sid 1 Månad 20xx Information om stöd till ungdomar med funktionsnedsättning Information om stöd till ungdomar med funktionsnedsättning Mathias Holmlund.
Diskrimineringslagen i praktiken Om grunder & antidiskrimineringsarbete Anna Karlsson
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering Carolina Stiwenius Diskrimineringsombudsmannen,
För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna eller man, ung.
Likabehandlingsplanen - Skolans plan för att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling.
Hur tänker du kring detta? 1 Du läser något på sociala medier som upprör dig. Du kommenterar och delar inlägget och flera av dina vänner gör samma.
Vi har olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter…
Sociala medier och mötesplatser på internet
Berättande text Du ska skriva en berättande text. Den här texten skriver du inte till någon speciell person. Du behöver då inte tänka på att skriva hej.
Uppsats – ”Etik och livsfrågor”
Det spelar roll vad du gör och säger
VÄLKOMMEN TILL 6A.
Fair play Samhällskunskap åk 4.
DSK F-00 till London , information -18 sep, 2012
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
Vi ger oss själva och andra arbetsro
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
Alla människor är lika mycket värda!
Det här händer under vecka 36 Bra datum att ha koll på:
Likheten förenar Möt Maria Johansson som uppmanar oss att se vad som förenar människor, trots våra olika upplevelser och erfarenheter.
VÄGEN TILL MÅLGÅNG"   MålGång är en programförklaring som ska verka som stöd för våra aktiva, ledare och föräldrar och hela GSK/MIFs gemensamma fotbollsverksamhet.
Lektion 2:1 Våldets uttryck Våldet tar sig olika uttryck
Granska läromedel.
Välkomna! INNEHÅLL Skolan berättar om vilka utmaningar de har haft under terminen. Socialtjänstens förebyggarteam presenterar vilka problem de upplever.
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Trakasserier och sexuella trakasserier mellan barn
Religion.
Ett schyst arbetsliv med mångfald och likabehandling
Barnskyddsdokumentation
Kumla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Din lön och din utveckling
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
LIKABEHANDLING.
Rättigheter och skyldigheter
Vem är Kristina Johansson och vad gör hon då?
Likabehandlingsplanen
Plan för lika rättigheter och möjligheter 2015
Klassmöte Språkval i åk 6
Mångfald Verksamhetsåret En ökad satsning
SEXUELLA TRAKASSERIER
Hur kan vi följa psykisk hälsa bland barn och unga i Jönköpings län?
Barnkonventionen.
Övning Tid: 40 minuter Lagen och rättvisan.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Detta är en förenklad version av vår likabehandlingsplan.
Välkomna! Föräldramöte åk 7.
Föräldra- och elevmöte
Bodens ungdomsmottagning
Mänskliga rättigheter - gäller även barn?
Mänskliga rättigheter -
Barnkonventionen och barnrättslagen
Särbehandling.
LikabehandlingsplAnen
Hjälp, vad skall jag göra…
Presentationens avskrift:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Varför? Alla skolor måste arbeta för elevers lika rättigheter och möjligheter. Måste också arbeta förebyggande mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.

Diskriminering att kränka, vara dum mot, någon på grund av: Kön Etnisk tillhörighet Religion Sexuell läggning Funktionsnedsättning Könsidentitet Ålder Kön/Pojke/Flicka: Du är ju bra på fotboll trots att du är tjej Etnisk tillhörighet: land/folkgrupp/hudfärg Religion: troende/icke troende/religion Sexuell läggning: hetero/homo/bi/asexuell Funktionsnedsättning: fysiska handikapp/funktionsvariationer allt syns inte Könsidentitet: pojke/flicka/trans Ålder: ung/gammal

Trakasserier En handling som kränker Koppling till någon av diskrimineringsgrunderna Exempel: Att kalla någon ”bög”, vare sig personen är det eller inte, bara för att man vill säga något dumt.

mobbning Kränkande behandling Längre tid Fysiskt eller psykiskt Exempel: Det finns ett gäng som ofta hoppar långrep på rasterna. Varje gång en speciell klasskompis frågar om hen får vara med säger gänget nej, men andra får vara med. (Utfrysning) Varje gång en klasskamrat börjar prata börjar de andra titta på varandra och himla med ögonen. Psykiskt isolerad eller utfryst, hot, kränkningar, kan vara trakasseri, kränkning eller diskriminering

diskriminering Ett uppträdande som kränker någons värdighet. Har samband med nedan diskrimineringsgrunder. Exempel: Ett gäng pojkar spelar basket. En flicka frågar om hon får vara med. Pojkarna säger alltid att hon inte får vara med för att hon är tjej.

Annan kränkande behandling Saknar koppling till diskrimineringsgrunderna. Fysiska Verbala Psykosociala Texter och bilder Film Fysiska: slag, knuffar Verbala: hot, svordomar, öknamn Psykosociala: utfrysning, blickar, alla går när man kommer Texter och bilder: sms, sociala medier, skrivna meddelanden

björknässkolan Trygghetsteamet Elevråd Klassråd Utvärderingar och uppföljningar Friends Förväntansdokument

Om du blir utsatt Du måste berätta för dina föräldrar eller någon vuxen du har förtroende för hemma eller i skolan eller syskon eller kamrat för att få hjälp.

Om en kamrat blir utsatt Berätta för någon vuxen på skolan eller hemma Följ med kamraten till någon vuxen och berätta hur det är Reagera på orättvisor som kamraten blir utsatt för och berätta före en vuxen Ta upp det med kompisstödjarna

Vad händer Om du utsätter någon? Direkt tillsägelse Allvarssamtal – samtal med de inblandade/medling. Inled samtalen enskilt, vid behov har ni sedan samtal med de inblandade ihop. Föräldrar informeras Enskilt samtal – uppföljning med berörda parter Möte med elev och föräldrar Anmälan till Trygghetsteamet om trakasserierna eller kränkningarna inte upphör Anmälan till skolledningen som kan besluta om avstängning alternativt polisanmälan beroende på kränkningens art och omfattning.