Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ideologiernas framväxt
Advertisements

Politiska ideologier Socialism Ekologism.
Marxism ”Historien om alla hittillsvarande samhällen är en historia om klasskamp.” Det kommunistiska manifestet Ekonomi, materialism. Människan.
Styrelseskick.
Liberalism Konservatism
Politiska ideologier i Sverige
Kallas också ”Den dansande kongressen”
Döda idéer eller livsnerv?
Från bonddräng till yuppie Del 2 – 1920 till 1990
Aktör / Struktur.
Politiska ideologier.
Den industriella revolutionen
Ideologierna.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Liberalism Individens frihet! Alla är olika. Marknadsekonomi.
Ideologier.
Historiebruk.
Hur bör samhället organiseras
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
FRANSKA REVOLUTIONEN
Det handlar också om hur människor ska vara mot varandra.
Politik och ideologi.
De politiska ideologierna
Handel i världen - varför då?
Demokrati, politik och val.
Partierna i riksdagen.
En gemensam tanke om hur man vill förändra och göra samhället bättre.
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
Ideologier Att jämföra.
Demokrati och diktatur
De politiska ideologierna
Olika sätt att tänka om samhället och världen…
De politiska partierna
Välfärd och Ideologier
PPP Den moderna vetenskapsteorins berättelse om sin förhistoria.
Sveriges politiska system Parti och ideologi
Demokrati och diktatur
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Konservatism Den som är konservativ vill konservera/ bevara, tänk på konservburk. Hen vill inte förändra/ förnya, tycker att ”det var bättre förr” och.
Liberalismens kännetecken:
Ideologier.
Politiska ideologier Ideologi kallas en uppsättning tankar, idéer och föreställningar om vad som är viktigt i världen och i livet. Det handlar också om.
Politiska ideologier Analys Utopi Strategi Innehåller tre delar
Religion?.
Ideologier.
Hur såg deras perfekta stat ut?
Ideologin om Individens frihet
Liberalism.
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
 Prata om två former av demokrati.  Prata om vad ett parti har för uppgift och hur de jobbar.  Diskutera begreppet lycka och uttrycket ”största möjliga.
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
+ Etiska begrepp. + Etik och moral I valet om vad som är rätt eller fel visar vi vår moral Rätten till abort Dödsstraff Donera sina organ Ska man förlåta.
Politiska system Demokrati & diktatur.
Framväxten av ideologier Kommunism, socialism, liberalism och konservatism.
Ideologierna uppkomst
Olika sätt att tänka om människor, samhället och världen…
Ideologier Utopi Analys Samhällssyn Värderingar Människosyn
Olika teorier om yttrandefrihet
1900-talets politiska ideologier
Ideologier.
En samling idéer om hur ett bra samhälle bör styras
En introduktion till politisk filosofi
Ideologier.
Ideologin om Individens frihet
En samling idéer om hur ett bra samhälle bör styras
Valet 2018.
Religion.
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
POLITIK FORMINNEHÅLL Hur?Vad? STATSSKICKIDEOLOGI demokrati diktatur enhetsstat förbundsstat monarki republik regering valsystem konstitution parlament.
Presentationens avskrift:

Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och hur man ser på människan, samhället och historien. Lite förenklat skulle man kunna säga att politik är en blandning av ett etiskt system och en idé om hur man tror att samhället fungerar och hur man vill att det ska utvecklas.

Politiska ideologier De tre stora politiska ideologierna som växer fram efter den franska revolutionen 1789 är: Konservatism Liberalism Socialism Under 1900-talet växer en rad delvis nya ideologier fram: fascism (nazism) och ekologism.

Konservatism Några huvuddrag i konservatismen är att man är kritisk till den franska revolutionen och alla andra större samhällsförändringar. Att man vill bevara traditioner och strukturer – även om de kan uppfattas som gamla och otidsenliga. Att man ser samhället som en organism som ska växa långsamt. Det finns sedan 1800-talet olika typer av konservatism. I första hand en mer klassisk konservartism som i stort sett bejakar den framväxande kapitalismen. Och så en socialkonservativ riktning som anser att både staten och de människor med makt och pengar ha ett visst ansvar för de som inte har makt och pengar. Man accepterar alltså ofta ekonomiska förändringar i liberal riktning i den stora världen, men i den lilla världen håller man fast vid så kallade traditionella värden.

Liberalism Några huvuddrag i liberalismen är att man i stort bejakar den franska revolutionen och dess idéer om jämlikhet, frihet och broderskap. Traditioner har inget egenvärde, utan var och en ska själv få välja hur man vill leva sitt liv – förutsatt att det inte skadar någon annan. (Hur man ska bestämma när något skadar någon annan är ett av liberalismens dilemman). Samhället består bara av enskilda individer som ska förverkliga sig själva. De får gärna sluta sig samman, men man är ofta misstänksam mot större grupper. Marknadsekonomi och kapitalism ska vara det ekonomiska systemet. Det finns sedan 1800-talet en rad olika typer av liberalism. En vanlig indelning är den mellan klassisk liberalism (Manchesterliberalism och idag Nyliberalism) och socialliberalism. Den förstnämnda bejakar i stort en ’fri marknad’, utan ingrepp från stat eller samhälle. Man menar att de eventuella brister som finns rättar till sig med tiden. Socialliberalismen menar däremot att marknadskapitalismen har vissa brister och att stat och samhälle bör försöka avhjälpa dem med exempelvis lika möjligheter till utbildning och mat.

Socialism Några huvuddrag i socialismen är att man i stort bejakar den franska revolutionen och dess idéer om jämlikhet, frihet och broderskap. Traditioner har inget egenvärde, utan var och en ska själv få välja hur man vill leva sitt liv – förutsatt att det inte skadar någon annan. Samhället består av individer, men för att individerna ska kunna förverkliga sig själva krävs både trygghet och frihet. Man menar att människan frigör sig från förtryck och förverkligar sig genom att gå samman i större eller mindre grupper. Man är därför ofta positivt inställda till föreningar och den moderna välfärdsstaten. Man menar att marknadsekonomin och kapitalismen är odemokratiskt och helt eller delvis förvandlar människan till ett ting eller en vara – och man söker därför ett annat och mer demokratiskt ekonomiskt system.

Socialism Det finns en rad olika typer av socialism. En vanlig indelning är den mellan kommunism, socialism och socialdemokrati. De flesta utgår från Marx historiematerialistiska teorier, men drar olika slutsatser. Kommunismen håller fast vid tankarna på att den materiella basen styr våra medvetande och utformar samhället. Medan socialism och socialdemokrati menar att människan står mer fri i förhållande till den ekonomiska basen. Det betyder att de kan tänka sig en kapitalistisk ekonomi om det tjänar samhället och vanliga människor.