Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Detta omfattar statistiken Lantbruksregistret (LBR) utgör ram för urvalet. En viktig del i LBR är arealer av olika grödor som hämtas från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (ARARAT, tidigare kallat IAKS). I ARARAT saknas dock uppgifter om djurhållningen. Genom att komplettera företagsuppgifter i ARARAT med aktuella djuruppgifter från de årliga djurinventeringarna (stick-provsundersökningar för svin) och centrala nötkreatursregistret, CDB, (uppgifter för samtliga förtag med nöt) kan ett lantbruksregister skapas för varje år. Eftersom urvalet stratifieras efter driftsinriktning och urvalssannolikheten är relaterad till standardarbetstimmar måste dessa uppgifter påföras LBR vid fram-ställning av urvalsramen. Uppgifterna i lantbruksregistret vid urvalstillfället avser emellertid förhållandena året före undersökningsåret varför en viss över- respektive undertäckning föreligger i förhållande till undersökningspopulationen. För svin kan uppgifterna vara ännu äldre, i vissa fall från senaste året med lantbruksräkning då samtliga företag lämnar uppgifter. Från och med undersökningsåret 2007 höjdes gränsen för att ingå i urvalet från 2 till 5 hektar med avsikt att ha samma arealgräns som för skördestatistiken. Undersökningspopulationen består nu av de jordbruksföretag som ingår i lant-bruksregistret med mer än 400 standardarbetstimmar/år och minst 5 hektar odling på åkermark eller stor djurhållning. Målpopulationen är dock fortfarande densamma, d.v.s. alla företag med minst 2 hektar åkermark, och alla värden räknas upp för att täcka hela målpopulationen. Gss

Vad odlar vi var? Källa: Åkerarealens användning 2015 2,6 M ha åker i Sverige totalt Tabellerna visar de två arealmässigt största grödorna och den tredje är avbrottsgröda som oljeväxter eller baljväxter. Den tredje raden är ofta inte så stor. Längst ned visas den totala åkerarealen för produktionsområdet. Slättbygderna i södra och norra Götaland domineras av höstvete medan i Svealands slättbygder är det mest vall. I skogsbygderna liksom i Norrland dominerar vallen i alla områden. Över landet är ca 40% av arealen slåtter- och betesvall så det är den enskilt största grödan. Källa: Åkerarealens användning 2015

Gödslingsintensitet alla grödor Kg N/ha Visa att det är medelgödsling av all gödslad areal för eko/konventionell areal. Vad tänker ni om detta? Högre givor vanliga för gårdar >50ha åker och arealer som gödslas med både handels- och stallgödsel. Högre givor i Skåne vilket också är naturligt eftersom skördarna ofta är högre där jämfört med norrut! Man kan anta på lerjordar läcker ca 1-2 kg N/ 10 kg avvikelse från optimum och 2-4 kg N/ 10 kg på lättare jordar. Om överdoseringen är ca 30 kg N/ha leder detta till ett ökat läckage av 6 kg N/ha ca. Överoptimala givor ökar risken för läckage kraftigt, även Greppanyhet. Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, SCB

Gödslingsintensitet för de tre vanligaste grödorna Kg N/ha Vad säger ni om givorna och era erfarenheter? Delar vi upp statistiken på grödor istället kan vi se att det mesta kornet får 80-110 kg N/ha medan höstvetet till största del ligger mellan 140-170 kg N/ha, vilket är helt ok, men ca 20 % över 170 kg N/ha vilket är ganska mycket beroende på skörd. Överskotten har minskat men får alla valuta för insatserna? Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, SCB

Fosfor och gödslingsintensitet Jag har inte någon nyare statistik än från 2008-2009 tyvärr. Tittar vi på fosfor ser vi att de grödor som är mest gödslade är majs, potatis, sockerbetor men även slåttervall. En stor del av arealen får över 40 kg fosfor när stallgödsel och handelsgödsel räknas ihop, vilket är mycket högt. Det kanske är befogat i några fall men inte i många. Ca 5% av arealen får mer än 60 kg fosfor/ha. Gödselgivor över 40 kg P/ha var vanligare för gårdar >100 ha. Något vanligare med höga givor på ekogårdar och även på djurgårdar vilket beror på gödselmedlen och stallgödseln. På rena växtodlingsgårdar är det vanligast att lägga ca 5-13 kg P per ha, vilket knappt motsvarar bortförseln om man tittar per ha. 6 ton höstvete för bort ca 19 kg P. Ökad läckagerisk vid höga fosforgivor men andra saker som alvens bindningskapacitet av fosfor, lutning, dränering spelar också roll. Ändring jämfört med denna undersökning: P och K-givorna har minskat något, medan kväve är oförändrat. Källa : Djodic & Kyllmar, Användning av gödselmedel på åkermark, rapport 2011:22

Vanligaste gödselslaget? Vilka djurslag saknas? Flytgödselhantering vanligast I tabell 10 redovisas hanteringssätt för stallgödsel från de olika djurslagen mjölkkor, övriga nötkreatur, suggor/galtar och slaktsvin omräknat till andelar av totala antalet djurenheter. I denna bild visas inte hästar, kycklingar, höns och får. Hästar ca 367 000 st som inte är med i statistiken annat än på jordbruksfastigheter. Bilden visar bara företag med över 400 standardarbetstimmar per år, och >5 ha. Hästarna står för ca 2M ton stallgödsel av totalt 20M ton. Inte heller är fjäderfä med beroende på att de ibland är separata företag som inte är jordbruksfastigheter, ca 66% av fjäderfäna saknas. [Andel av antal djurenheter] Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, SCB

Gödseltyp utifrån djurslag Vanligaste gödseltypen för de olika djurslagen? Mjölkkor, suggor, slaktsvin flyt Övriga nöt flyt/djupströ Hästar djupströ % Bilden visar djurslag och dominerande gödselslag för det djurslaget. Ännu mera flytgödsel än tidigare! Flytgödselhantering vanligast I tabell 10 redovisas hanteringssätt för stallgödsel från de olika djurslagen mjölkkor, övriga nötkreatur, suggor/galtar och slaktsvin omräknat till andelar av totala antalet djurenheter. För mjölkorna tillämpas flytgödselhantering i 84 procent av fallen, se tablå 5 och tabell 10.2, vilket innebär att andelen har fortsatt att öka. Även för övriga nötkreatur visar resultatet för 2013 en ökning av flytgödselhanteringen jämfört med 2011, se tabell 10.2. För slaktsvinen har flytgödselhantering dominerat länge. År 1999 hade 61 pro-cent flytgödselhantering med täckning och för 2013 är motsvarande uppgift 96 procent. Även när det gäller suggor är nu flytgödselhanteringen mer omfattande med 74 procent. 2012-2013: Vårspridning av stallgödsel vanligast 37 procent av den odlade arealen gödslades med stallgödsel på våren eller sommaren. Flytgödselhantering fortsätter att öka i omfattning och förekommer nu för 84 procent av mjölkkorna. Vanligaste sättet att sprida flytgödsel är med släpslang. För 81 procent av mjölkkorna kan stallgödseln lagras mer än 8 måna-der. För slaktsvin är motsvarande andel 98 procent. 60 procent av mjölkkorna har en betesperiod på mellan 4 och 6 månader. [Andel av antal djurenheter, antal de under djurslaget] Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1402, SCB

LAGSTIFTNING har styrt Lagringskapacitet LAGSTIFTNING har styrt NÖT: ca 85% kan lagra flytgödseln minst 8 mån Ca 60% för mjölk och 75% för kött kan lagra urinen minst 8 mån GRIS: 98% kan lagra gödseln minst 8 mån, och 90% mer än 10 mån Foto: Mårten Svensson Antal grisgårdar har minskat tidigare och nu läggs många mjölkgårdar ner. Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1402

Spridningsteknik för flytgödsel % Vanligaste spridningstekniken för flytgödsel i södra Sverige (Götalands södra slättbygder) respektive Svealands slättbygder. Vad kan skilja de två områdena åt? GSS släpslang, SS släpslang och viss del myllning, bredspridning också vanligt. Gradient från södra till norra Sverige. Flytgödselspridning med släpslang fortsätter att öka Det vanligaste sättet att sprida urin är fortfarande med hjälp av bredspridning, men för flytgödsel är släpslangspridning vanligare som spridningsmetod. Bred-spridning användes på 57 procent av arealen som gödslats med urin. Motsva-rande andel för flytgödsel var 33 procent, se tabell 8. En möjlighet att minska ammoniakförlusterna från stallgödsel är att utnyttja miljövänliga spridnings-metoder, som släpslangsramp. Över en 10-årsperiod har flytgödselspridning med släpslang ökat från 35 procent till 63 procent 2013. För urin går motsvarande jämförelse från 22 till 36 procent under samma period. Bredspridning är vanligast vid spridning i slåtter- och betesvallar, havre, blandsäd och i grönfo-derväxter, se tabell 8. Spridning med släpslangsutrustning är vanligast i grödorna höstvete och sockerbetor. Spridning med myllningsaggregat är inte lika vanligt, även om det förekommer i t.ex. spannmålsgrödor och majs. Spridning av stallgödsel i växande gröda allt vanligare Betydande förluster av ammoniak kan uppstå i samband med spridning av stall-gödsel. Snabb myllning av stallgödsel kan bidra till minskade ammoniakförlus-ter. Nedbrukningen är angelägen av flera skäl. Dels är den ammoniakavgång till luft som sker i samband med spridningen ett miljöproblem, dels går brukaren miste om betydande kvantiteter kvävegödsel. Av fastgödseln spreds 42 procent på arealer med växande grödor, se tabell 7. För flytgödsel blir spridning i väx-ande grödor allt vanligare, 77 procent av den gödslade arealen gödslades i väx-ande gröda. För urin var motsvarande siffra 90 procent. Jämfört med 2011 ökar andelen av arealen där omedelbar myllning tillämpas vid spridning av fastgödsel. 24 procent av fastgödseln myllades omedelbart 2013, jämfört med 20 procent år 2011, se tablå 4 och tabell 7. [procent av areal] Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1402

Spridningsteknik utifrån gröda % Vad kan man göra bättre här? Ekonomi och gröda hand i hand? Billigt kväve ger lågt incitament för att spara kväve medan höga kvävepriser ökar incitamenten. Lagstiftning styr också till stor del. Vi lämnar statistiken och går över till balanser på gårdar utifrån djurtäthet. [Andel av areal för resp. gröda] Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1402

Vilka problem har vi i odlingen? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt med så små insatser som möjligt. Överskott ger ofta problem Kväveläckage Fosforläckage Klimatgaser Kväveläckage- hantering av stallgödsel, överoptimal giva, jordbearbetning Fosforläckage- erosion, dränering, gödsling, jordart Klimatgaser- kväveöverskott ger lustgas från mark, stallgödsel, klimatmärkning av gödsel, utfodring tex Bördighet

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväve-utnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllning Anpassa till markkartan, fördelning till grannar/andra Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Flera verktyg finns för att kunna anpassa givan efter förfrukt, skörd och årsmån. Nollruta kvävegödsling höstvete

Åtgärder kväve och fosfor Flera Kvävegödslar efter grödans behov Markkarterar regelbundet Fosforgödslar utifrån markkarta, gröda och skördenivå Använd CropSAT - gödsla efter satellitbilder Nollrutor – få ett mått på markens mineralisering, läs i Säsongsnytt Kvävesimulatorn- optimera kvävegivan utifrån skörd och priskvot Stallgödselkalkylen- beräkna effekt av stallgödsel vid olika spridningstidpunkter och teknik Sammanställningen gäller 1300 gårdar som har gjort miljömålsavstämning till nov 2012. Lite gamla siffror men ganska relevanta än så länge. För 842 gårdar har det varit aktuellt med fånggröda och då har ca 50 börjat odla fånggröda sedan de gick med i greppa. Det är möjligt att nysöka minskat kväveläckage igen. Ett bra sätt att minska kväveläckaget på lätta jordar. Drygt 90% av de 1133 som använder handelsgödsel kvävegödslar efter grödans behov vilket är väldigt högt. Berätta också om hjälpmedel som kan användas, i rutan.

Växtodlingsgårdar och kvävebalans Realistiskt med +/- 10 till 15 kg N/ha +41 kg/ha -23 kg/ha Sammanställning av 2257 gårdar som har gjort två växtnäringsbalanser och resultatet är från den senaste. Tittar vi i databasen över växtnäringsbalanser ser vi att överskott och underskott för olika gårdar skiljer sig och det är också väntat. Över-/underskott 10-15 kg N/ha jämfört med medel ok, högst N-eff innebär de 20% med högst eff och vice versa med lägst. Vi kan se i databasen att de växtodlingsgårdar med högst kväveeffektivitet ligger drygt 20 kg under medel och de med lägst kväveeffektivitet ligger ca 40 kg över. På en växtodlingsgård kan det vara ganska mycket, det är som att ha tillfört kväve till en skörd som skulle vara 2 ton högre. Detta varierar så klart med årsmån och olika grödor. Vad beror skillnaden på? Nästa bild uppdelning av kväve in på gårdarna.

Växtodlingsgårdar Kväve in Skillnaden mellan högst kväveeffektivitet och lägst kväveeffektivitet utgörs av tillförseln av handelsgödsel och hur mycket foder som förs in. En liten del foder förs in och till växtodlingsgårdar räknas även gårdar med upp till 0,2 de. I denna räkning är alla gårdar som har gjort minst en växtnäringsbalans med och det är resultatet från den senaste som visas här. Även N-nedfallet skiljer sig men det kan man inte direkt påverka annat än genom djurhållning och var i landet gården ligger. Det handlar om kväveimport från andra länder också.

Mjölkgårdar och kvävebalans Realistiskt med +/- 15 till 30 kg N/ha +54 kg/ha -30 kg/ha 2122 mjölkgårdar är sammanställda som har minst två balanser. Bäst eff anger 20% högst N-eff i förhållande till jämförelsevärdet, sämst vice versa. Stora skillnader i inposten, ut ungefär samma. Samma resonemang som för växtodlingsgårdarna. På en gård med stallgödsel är ofta överskotten betydligt högre pga ammoniakförlusterna försvinner innan de kommer grödan till godo. Samma resonemang som för växtodlingsgårdarna, mera foder och mineralgödsel in på de med lägre effektivitet Svårt att uppskatta klöverhalten i vallen och den är betydande för kvävefixeringen. Kvävefixeringen är högre på de gårdar som har lägre kväveeffektivitet.

Mjölkgårdar Kväve in Svårt att uppskatta klöverhalten i vallen och den är betydande för kvävefixeringen. De gårdar med lägre effektivitet har också högre införsel av foder och mineralgödsel.

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Vi kan också ändra växtföljd på gården och välja grödor som kräver mindre kväve, tex fodervete istället för brödvete. Det är viktigt att det går hand i hand med ekonomin och så är det inte alltid. SCB- Odlingsåtgärder i jordbruket 2014MI30SM1502: Främst vårkorn, höstvete och höstraps som förfrukt till höstspannmål.

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväve-utnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Anpassa givan efter årsmån och förväntad skörd har vi redan tittat på. Utfodring kommer Carin Clason prata om senare. Spridningen av stallgödseln styrs till stor del mha lagstiftning men även rådgivning. Möjligt att få investeringsstöd för att öka lagringskapacitet jämfört med lagkrav och även teknik som förbättrar utnyttjandet av kväve. Investeringsstöd: Investeringsstöd till precisionsgödsling 3. Investeringar för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak Här kan du få stöd om du investerar i teknik för spridning och nedmyllning av stallgödsel nybyggnad av extra lagringskapacitet utöver lagkrav rötresthantering för jordbruksföretagets egna behov om-, ny- och tillbyggnad av andra anläggningar som minskar utsläppen av växthusgaser och ammoniak, dock inte för att klara lagkrav på gödsellagring, biogasanläggning eller transportmedel.

Åtgärder stallgödsel Flera Sprider mindre flytgödsel på hösten till höstsäd Tar hänsyn till direkt stallgödseleffekt Tar hänsyn till långsiktig kväveeffekt Myllar gödseln snabbare Tar mera hänsyn till vädret vid stallgödselspridningen Sammanfattning om hur det ser ut på Greppa-gårdarna? Miljömålssammanställning, oktober 2012 visar att många tar stor hänsyn till direkt stallgödseleffekt, flera än före de gick med i greppa. De tar också större hänsyn till väder vid stallgödselspridning, hänsyn till långsiktig kväveeffekt och sprider mindre flytgödsel på hösten. Statistiken visar att färre sprider stallgödsel på hösten, flera kan lagra gödseln längre och att allt mer gödsel lagras som flytgödsel = möjligheter att styra kvävet bättre än i fast-/ djupströgödsel. Detta stämmer också med statistik från SCB. Foto: Mårten Svensson

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväve-utnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Vi kan också minska bearbetningen under hösten för att få mindre mineralisering när marken inte är bevuxen. Foto: Janne Andersson

Åtgärder kväve- och fosforutlakning Flera bearbetar på våren istället för hösten Bearbetar sen höst istället för tidig höst Bryter vallen senare Detta tyder även SCB-s statistik på, flera vårbearbetar än tidigare, ca 40% Foto: Mårten Svensson

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväve-utnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda och våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Fånggrödor var med på första bilden och för 842 gårdar har det varit aktuellt med fånggröda och då har ca 50 börjat odla fånggröda sedan de gick med i greppa. Det är möjligt att söka minskat kväveläckage och skyddszoner from 2016. Ett bra sätt att minska kväveläckaget på lätta jordar. From 2016 miljöinvesteringar till tex tvåstegsdiken eller reglerbar dränering.

Åtgärder kväve- och fosfor Flera har anlagt skyddszoner fånggrödor våtmarker SCB: fånggröda bara 12% av arealen 2014. Då fanns stöden kvar. Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1402

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväve-utnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, fosfordamm, våtmarker och skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Strukturkalkning har ökat, kan vara aktuellt på lerjordar. SCB säger att 3% av arealen kalkades under 2014, har ökat markant sedan dess.

Upprepade växtnäringsbalanser Förändring av överskott av kväve och fosfor i växtnäringsbalanser på gårdar i Skåne där växtnäringsbalanser beräknats vid 8 tillfällen. Rådgivningen ger effekt, ju flera desto mindre överskott!