Ideologierna uppkomst Konservatism, liberalism, socialism
Ideologiernas komplexitet Värderingar: människosyn/samhällssyn Normativa/deskriptiva Förankringen i olika samhällsklasser Ömsesidig påverkan
Konservatismen: Burke Organisk samhällssyn Traditionen och förnuftet Gradvis förändring (Whig) Franska revolutionen som exempel (Reflections on the Revolution in France)
Burke Burkes försvar av den amerikanska revolutionen Burkes kritik av kolonialismen Politisk representation och autonomi
Konservatismen: Hegel Nationerna och historiens utveckling Staten och individen Motsättningar, erkännande, utveckling; statens roll
Hegel Det borgerliga samhället och medborgaren Ståndsbegreppet Korporatism Frihet: negativ/positiv, frihet från/frihet att. - individen är ”inordnad i totaliteten” (SEL); ”Staten är den konkreta frihetens verklighet . . . det individuella övergår i det allmänna . . . och det allmänna är slutmålet.” (Hegel)
Liberalismen: J.S. Mill Frihet - politisk - ekonomisk Kopplingen till utilitarismen—nyttokalkylen - Mills tillägg
J.S. Mill Yttrandefrihet, tryckfrihet, etc. har betydelse för rationaliteten Den fria debatten och sanningen Motargumentets vikt Socialliberalism—det sociala problemet
Liberalismen: Spencer Manchester liberalismen - ekonomisk frihet—konkurrens—”laissez-faire” Den biologiska utvecklingen: ”sociala organismer”
Socialismen Upplysningens påverkan: att förändra samhället - reformism—förnuftet Revolutionär inriktning under 1800-talet Normer och ideal
Socialismen: utopisterna Saint-Simon - teknologi - produktivitet Fourier - lust—omväxling - kvinnosynen - falangstärer Owen - reformer: New Lanark - fackföreningar
Socialismen: Marx/Engels Källorna: - engelsk nationalekonomi - utopisk socialism - tysk idealistisk filosofi Materialistisk historieuppfattning
Socialismen: Marx/Engels Produktivkrafterna Produktionsförhållandena Bruksvärde/bytesvärde Värdeteorin - mervärde - vinst Klassmedvetande—kapitalets koncentration—ökad klassmotsättning—revolution—det klasslösa samhället