Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention

Socialstyrelsens rekommendation om screening för livmoderhalscancer med cytologi och HPV-test 2015

Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården erbjuder cellprovtagning med analys för cytologi vart tredje år till kvinnor i åldern 23–29 år cellprovtagning med analys för HPV vart tredje år till kvinnor i åldern 30–49 år samt en kompletterande analys även för cytologi för kvinnor som är cirka 41 år cellprovtagning med analys för HPV vart sjunde år till kvinnor i åldern 50–64 år. Schematisk överblick över rekommenderad provtagning

Screeningprogrammet erbjuder även fortsättningsvis 12 provtagningstillfällen i normalfallet. Socialstyrelsen rekommenderar vätskebaserad teknik som möjliggör reflextest av samma prov för triagering. 3 screeningrundor med primärcytologi, 1 runda med dubbelanalys och 8 rundor med primär HPV-analys. Utglesad provtagning för kvinnor över 50 år till vart sjunde år. Sista provet erbjuds då kvinnan är 64 år eller äldre (till som längst 70 år).

Mål: minskad sjuklighet och förtida död orsakad av cervixcancer Programmet beräknas detektera ca 1 000 fler HSIL-fall per år. c:a 60 färre cancerfall /år c:a 30 färre dödsfall. En förutsättning är vätskebaserad teknik. HPV-test rekommenderas inte för kvinnor under 30 år. Inget vetenskapligt stöd för HPV-test under 30 Hög prevalens av HPV-infektioner I denna åldersgrupp. HPV- infektioner oftast självläkande och primär HPV-analys medför därför stor risk för överdiagnostik. Skyddseffekten av ett negativt HPV-test har en längre varaktighet jämfört med cytologisk analys.

Konstaterade kunskapsluckor acceptans av testmetoden (primär HPV-analys) hos målgruppen? acceptans av åtgärder vid olika fynd hos målgruppen? Socialstyrelsen bedömer att dessa kan överbryggas med god och tillgänglig information om HPV och HPV-analys för målgruppen god kunskap hos personal i hela vårdkedjan att själva provtagningsförfarandet inte ändras.

Ekonomiska konsekvenser Kostnadsbesparande ur ett samhällsperspektiv. Initialt ökade kostnader för hälso- och sjukvården: Kvinnosjukvården kommer att handlägga fler kolposkopier och behandlingar personalutbildning inom hela vårdkedjan genomförande av kommunikationsplan med insatser riktade mot befolkningen och insatser som ger möjlighet för kvinnor att få svar på sina frågor justering och utvecklande av IT-system. Foto: iStock

Organisatoriska konsekvenser Genomförandet kräver samverkan mellan sjukvårdenshuvudmännen. Nödvändig infrastruktur behöver vara på plats innan införandet av Socialstyrelsens rekommendationer om primär HPV-screening: IT-system som stödjer alla steg i vårdkedjan inrapportering till kvalitetsregister informationsinsats till befolkningen utbildningsinsats till personalen i vårdkedjan nationellt vårdprogram framtaget för det nya screeningprogrammet med riktlinjer för handläggningen av kvinnor med avvikande prover. Foto: iStock

Organisatoriska konsekvenser forts… Organisatoriska konsekvenser Ökad belastning på gynekologmottagningar för utredning och behandling. Påverkan på hälso- och sjukvårdens organisation av laboratorier och personal. Stor ökning av antalet HPV-analyser. Stor minskning av antalet prover med cytologianalys beräknas minska till ca 40 % av dagens volym. Logistik för inregistrering, val av analys utifrån kvinnans ålder, triagering, sammanhållet svar m.m. Behov av biobankning (även av HPV-negativa prover för att möjliggöra kvalitetskontroll).