MRB.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Åsa Melhus Klinisk mikrobiologi Akademiska sjukhuset, Uppsala
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Årsmöte undersköterskor hud
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Hur hantera resistenta bakterier i Primärvården?
Att bota infektioner - även i framtiden
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
MRSA, VRE, ESBL Mekanismer, orsaker, konsekvenser, åtgärder
Eva Melander Klinisk mikrobiologi, Malmö
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Vårdrelaterade infektioner
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Utbrott av Klebsiella pneumoniae ESBL i Uppsala.
Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?
Multiresistenta bakterier i vården
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Multiresistenta bakterier
Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistenta bakterier
Resistensbestämning av Enterobacteriaceae för cephalosporiner
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
ESBL Hur är läget? Vad görs?
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Krav på inrättningar/verksamheter särskilda boenden
MRSA i samhället Gr 4 Anna Malm AV Jenny Gabrielsson AV
MRSA inom barnomsorg Grupp3 Ann Söderström Eva Lannerö
Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens
Behandling vid impetigo
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Barn och antibiotika i Sverige
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Antibiotikaresistens
Sökning gjord
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Sjukdomar och besvär.
Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg.
MRB, CD, Calici och influensa
Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag
Smittskydd vårdhygien
MRB-statistik för Eventuella frågor eller kommentarer:
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Bli en antibiotikasmart vårdcentral!
Mats Ericsson Smittskyddsläkare Region Uppsala
Andreas Lägermo, Strama-koordinator
Antibiotikaresistens, ett växande hot
Clostridium Difficile
Presentationens avskrift:

MRB

MultiResistenta Bakterier ESBL ESBLcarba tarmbakterier VRE MRSA

ESBL Extended Spectrum BetaLactamases -Grupp av enzymer hos gramnegativa tarmbakterier -Bryter ner betalaktamring i betalaktamantibiotika (cefalosporiner, penicilliner) -Plasmidburet – kan spridas mellan bakteriestammar -Vanligast e.coli, klebsiella pneumoniae, även andra -Dessa bakterier också ofta resistenta mot andra antibiotikagrupper

ESBL – varför ökning? Utlandsresor, än vanligare utanför Sverige Antibiotikaanvändning – ffa: -cefalosporiner -kinoloner Födoämnen? Kycklingtarmflora? (analogt med kraftigt ökat antal campylobacterfall)

ESBL – vad göra? Antibiotikabehandla endast om indikation (ej ABU) Undvik kinoloner och cefalosporiner om möjligt Följa kolonisationsodlingar då? (dvs urin och/eller faeces)

ESBL – inget att göra? Tarmbärarskap: Går inte att eradikera Negativ faecesodling (även upprepat) utesluter inte att det finns kvar ESBL någonstans i tarmen Prevalens påvisat bärarskap i befolkning: 5%? I själva verket mycket mer? - > Snart normalflora??

”Blöjstudien” Studie av ESBL-bärarskap hos förskolebarn i Uppsala 2010 och 2016 Bärarskapsfrekvens 2010 = 2.9% Bärarskapsfrekvens 2016 = 20.1%

ESBL - åtgärder Vårdhygieniskt: Se mer till riskfaktorer för spridning* än om bevisat ESBL-bärarskap finns. Iaktta basala hygienrutiner. Betrakta all avföring som MRB-innehållande? Behandlingsmässigt: Ta hänsyn till ESBL-antibiogram särskilt vid allvarlig infektion, ex sepsis. Undvika onödig antibiotika, ffa cefalosporiner och kinoloner *ffa diarre, katetrar, urin- eller faecesinkontinens

ESBLcarba – SKRÄCKEN! Även resistens mot (nästan) sista linjens ab: karbapenemer (meronem, tienam) Handfull fall i Norrbotten Samtliga sjukshussmittade utomlands

VRE VancomycinResistenta Enterokocker - E.faecium eller E.faecalis - Grampositiva tarmbakterier - Plasmidburna resistensgener (Van A, Van B), förändrad peptidoglykansyntes

VRE - Norrbotten 13 fall under 2016 Samtliga e.faecium 5(!) olika stammar 8 fall kopplade till varandra (spridning) 2 andra fall kopplade (spridning) 3 helt unika stammar

VRE – vad göra? HYGIEN Tarmbärarskap Går inte att eradikera Går inte att avskriva E.faecium inte särskilt virulent bakterie, inga kända VRE-infektioner i Norrbotten (än) HYGIEN

MRSA MethicillinResistent Staf Aureus - Grampositiv bakterie Bärarskap på hud, näsa, svalg Inte sällan känslig för alla andra staf-preparat än betalaktamer Ovanligt med svårare infektioner (än..)

MRSA – vad göra? Går att eradikera i utvalda fall (ffa sjukvårdspersonal) Spontan kvittens vanlig (90% på ett år?) Bärarskapstid i snitt 5.9 månader (ny avhandling från Lund, Anna-Karin Lindgren) Negativ screening x 3 någorlunda pålitlig

MRSA - eradikering Vid näsbärarskap: Bactroban Nasal Descutan-tvätt Om annan lokal också systemiska antibiotika: Vanligast: Rimactan+Dalacin i 2 veckor

MRSA - eradikering Sjukvårdspersonal Kan erbjudas till: Inför kirurgi Gravida Personal och barn i barnsomsorg Sociala skäl Pt med recidiverande infektioner Flera fall i väldefinierad kohort

MRB-teamet infektionsmottagningen 0.5(-3) infektionsläkare mottagningssköterska smittskyddssköterska

Vad gör MRB-teamet? Följer bärarskap (ej ESBL) Släcker smittaknappen alt håller den tänd Eradikerar MRSA Kallar sällan till mottagningsbesök (undantag MRSA-fall där remiss indikerar att eradikering kan vara aktuell)

Vad gör behandlande läkare? Behandlar och följer upp ev MRB-infektion (v b med stöd av infektionskliniken) Smittskyddsanmäler (ej ESBL) Tänder smittaknapp i VAS Informerar pt – informationsblad! Smittspårar (ej ESBL) Skriver remiss till MRB-teamet, lbinfm, för uppföljning bärarskap (ej ESBL)

Remiss till MRB-teamet: innehåll Ska innehålla Mycket kortfattad sjukdomshistorik (frisk/multisjuk, stor/liten sjukvårdskonsumtion, ev katetrar, ev hudsjukdom, inkontinenser ex) Kortfattad aktuell redogörelse (varför provtagning, ev aktuell infektion, ev epidemiologi – utlandsresor, fall i omgivning o dyl) Ev riskyrke (för MRSA) Får gärna innehålla Vad som är gjort eller är på väg att göras (ex behandlat infektion, smittskyddsanmält, informerat, smittspårat) Ev önskemål om MRSA-eradikering