Lågenergihus för attraktivt boende 09:00 Inledning 09:15 Därför bygger vi lågenergihus 09:40 Vad är lågenergihus? 11:00 Renovering och energieffektivisering av miljonprogrammet 11:30 Byggprocessen och hur komma igång 12:00 Lunch 12:45 Erfarenheter från ägande och förvaltning 13:45 Så här bygger vi nya lågenergihus 15:00 Så här går det till att energieffektivisera miljonprogrammet 15:50 Summering av dagen 16:00 Avslut Därför bygger vi lågenergihus (del 2) Vilka är målen för energieffektivisering i Sverige Hur ser dagens regler för byggandet ut och hur kommer de att påverkas av EU. Energikällornas betydelse i byggandet. Renovering och energieffektivisering tillsammans (del 4). Hur ser våra byggnader ut och vad kan man göra. Vad är lönsamhet? Vilka är de bästa åtgärderna i ett hus från miljonprogrammet? Så här bygger vi nya lågenergihus (del 7) Exempel på bygg och installationstekniska lösningar. Så här bygger man framtidens byggnader Så här går det till att energieffektivisera miljonprogrammet (del (8) Vad säger våra byggregler Så här kan man energirenovera med kvarboende.

FOKUSERADE OMRÅDEN 2013 Arbeta för att nära-nollenergibyggnader 2019 – 2021 utförs med betydligt bättre energiprestanda än de krav som gäller i dagens byggregler och att kraven anpassas till det som är tekniskt och ekonomiskt möjligt redan idag. Att säkerställa byggnaders långsiktiga energieffektivitet genom att ställa höga krav på klimatskalet. Påverka anpassningen av energieffektiviseringsdirektivet till svensk lagstiftning. Energieffektivisering vid renovering av miljonprogrammets byggnader. Bygg allianser med andra aktörer och kommunicera ett helhetsgrepp för renovering av det befintliga byggnadsbeståndet. Besök gärna www.swedisol.se

………………………………… Inneklimat Energieffektivisering Luftens år 2013 och hälsa 2013 Rekrytering och utbildning Energieffektivisering

www.nollhus.se Utveckla och förvalta FEBYs kriterier för passivhus Bildare: ATON Teknikkonsult AB Föreningen Sveriges Regionala Energikontor (FSEK) IVL Svenska Miljöinstitutet AB Lunds Universitet Lunds kommun Malmö Stad Passivhuscentrum Västerås Stad Göteborgs Energi Utveckla och förvalta FEBYs kriterier för passivhus Skapa nätverk Bevaka och påverka myndigheter för att främja utvecklingen Sprida information och kunskap

Lågenergihus för attraktivt boende Tack för den fina introduktionen! Känns det här som framtidens lågenergihus? Är det ett attraktivt boende? Måste det se ut så här? Tyvärr är detta verkligheten på vissa ställen i landet. Varför ser våra byggnader ut på det här sättet? Precis som ni säger så finns det olika orsaker till att det ser ut på det här sättet. Underhåll är en sådan faktor. Vi kan fundera på vem eller vilka som vill äga ett hus bara för att kasta bort det? Vill vi bara tjäna pengar på kort sikt eller har vi något annat mål? Skall vi bo bra? Vad är definitionen på att bo bra? Är det utsikt? Läge? Närmiljö? Inomhusmiljö? Inomhusklimatet kostar energi och energi kostar pengar och har traditionellt sett gett en stor negativ miljöpåverkan. Därför måste vi ta hand om våra befintliga byggnader och energieffektivisera dessa samt tänka på hur vi producerar nya energieffektiva byggnader. Har vi något val?

Varför måste vi bygga lågenergihus? Klimatförändring Energiförsörjning Nej! Varför inte? Någon? En stor fråga är den klimatförändring som har skett och den som troligtvis kommer att ske i framtiden om vi inte gör något. Det finns de som säger att det bara är snack men de flesta är övertygade om att vi måste göra något. En åtgärd kan vara att minska energiberoendet. Om vi inte gör något åt detta så kommer vår försörjningstrygghet att påverkas. Vi blir beroende av energi från andra delar av världen där vi tvingas betala oavsett vilket pris som sätts på energin. Detta påverkar den lokala budgeten med mindre pengar över till annat såsom skolor, sjukhus, äldreomsorg, pensioner osv. Om vi gör något för att minska energiberoendet så är det bra ur flera synvinklar. Dels för att känsligheten för energipriser minskar vilket är viktigt för den svenska tillverkningsindustrin men det är också viktigt med forskning om hur man energieffektiviserar där vi kan sälja våra kunskaper till andra länder. På så sätt stärker vi den svenska konkurrenskraften på världsmarknaden. Sveriges tillväxt och konkurrenskraft

Energianvändning per sektor inom EU VVS & Kyla 15% Så här ser energianvändningen ut inom EU fördelat på olika sektorer. Sverige har ungefär samma fördelning. Vad vi ser är att byggnader står för nästan 40% av den totala energianvändningen och HVAC, Heating Ventialtion and AirCondition står för 15% av totala energianvändningen. En förändring i byggnaderna med avseende på tätare, och mer välisolerade klimatskal och en effektivare ventilation gör att det är ganska enkelt att sänka den här energianvändningen. Ett annat alternativ kan ju vara att försämra inomhusmiljön. Transport 28% Byggnader 38% Industri 34%

EU-regler som berör byggsektorn Direktivet om byggnaders energiprestanda Energieffektiviseringsdirektivet Ekodesigndirektivet Energimärkningsdirektivet Vad säger då EU? Det finns olika direktiv som berör byggsektorn. EPBD eller Direktivet… som det heter på svenska är det som har påverkat oss mest i utformningen av våra svenska byggregler, BBR avseende energihushållning EED, energieffektivseringsdirektivet. Säger hur mycket vi skall spara / år. Ekodesign: Fläktar, pumpar och aggregat Detta gäller även AC-produkter Energimärkning: Små aggregat för konsument typ villaventilation. Frivilligt. Filter, Ventilationsaggregat,

Av regering och riksdag fastlagda mål I Sverige finns ett riksdagsbeslut som säger att vi small minska energianvändningen men inte bara det. Vi skall också gå över till enbart förnyelsebar energi. Allt detta behöver inte ske i ett steg utan riksdagen har sagt att vi skall göra det i etapper… Vi utgår från 1995 och sätter det som likare med 100% energianvändning- Då var vi beroende av fossila bränslen för uppvärmning/klimatisering. Till 2020 skall vi ha minskat energianvändningen för bostäder och lokaler med 20% jämfört mot 1995 års nivå. Vi skall också komma bort från fossilberoendet gällande energiproduktion för inomhusklimat. Ytterligare några år fram i tiden skall vi sänka energianvändningen till 50% av 1995 års nivå och jobba med enbart förnyelsebar energi för inomhusklimatet. Observera att detta gäller för det totala fastighetsbeståndet, alltså inte bara nyproduktion utan även befintligt skall energieffektiviseras så totalen blir 80% respektive 50%. Årtal Energianvändning i våra byggnader 1995 100% 2020 80% 2050 50%

Regler för byggnader Energihushållning Hälsa Byggnadens specifika energianvändning Installerad eleffekt Byggnadens klimatskal (U-värde) Effektiv elanvändning (SFP) Hälsa Inomhusklimat luft, ljus, temperatur, fukt Allmänna råd om ventilation (SOSFS 1999:25) Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:02) BBR har ett energihushållningskrav uppdelat på flera delar, räkna upp kraven. Det är inte speciellt svårt att uppfylla dessa krav om det inte vore för ytterligare ett krav, hälsokravet. Kravet som reglerar inomhusklimatet. Det är först när vi kombinerar alla dessa krav som det kostar energi. Om jag inte uppfyller hälsokraven så vet vi genom forskning att vi får större problem i framtiden. Jag tänker närmast på ökande vårdkostnader, förtidspension, lägre produktivitet.

Energihushållningskrav Uppdelning enligt Boverkets byggregler (BBR) Bostäder 130 95 120 Annat 110 75 100 Lokaler Som ni alla säkert redan känner till så är Sverige ett avlångt land och därför är idag energihushållningskraven uppdelade i 3 zoner. Förutom zoner finns även en uppdelning i byggnadstyp där uppdelningen är bostäder eller lokaler. Som om inte detta är nog finns ytterligare en uppdelning och då tittar vi på uppvärmningssätt där man har särskiljt Elvärme och Annat. Med Annat avses den typ av uppvärmning som inte är elbaserad eller om den installerade eleffekten för uppvärmning är längre än 10W/m². I praktiken kommer då även värmepump att räknas som elbaserad uppvärmning. När man sammaställer alla dessa olika delar så får vi lite olika energianvändningsvärden att projektera och bygga för. 90 55 80 Elvärme

Målsättning med BBR Byggnaders energiprestanda styrs enligt vår mening till allra största del av det regelverk som finns. Men påverkas också av olika intressenters vinstintressen. Vinstintresset skulle jag vilja påstå tar faktiskt överhand. BBR är ett minimi krav och det tillsammans med vinstintresset ger en helt annan bild av verkligheten än den målsättning som har varit. Vi förstår varför kommunerna sätter egna tuffare särkrav. Vilka är då kraven? Kraven finns i BBR och ser ut så här… Vi vill ge er en kortversion av de mest väsentliga kraven på byggnaders energiprestanda i BBR. Krav ställs på byggnadens användning av köpt energi. Det finns regler om maximalt installerad effekt för byggnadens behov av värme, kyla, ventilation och varmvatten. Det finns ett krav på byggnadens högsta tillåtna genomsnittliga U-värde (U-värde är ett mått på fönsters, dörrars och väggars förmåga att isolera från kyla. Det är bättre ju lägre U-värdet är. U-värdet säger hur mycket värme som passerar genom 1 kvadratmeter yta från den varma sidan till den kalla när det skiljer en grad mellan utomhus- och inomhustemperaturen. Kravet som finns i BBR är en summering av de olika byggnadsdelarnas U-värde) Kraven delas upp i tre klimatzoner, två byggnadskategorier och två uppvärmningssätt. Vi vill direkt påpeka att här vill vi ha en ändring. De delar som finns ska vara kvar men det måste införas krav på byggnadens klimatskärm som också är styrande samt U-m krav för olika byggnadskategorier. Varför vi är av den åsikten kommer vi in på sist i presentationen. Idag kommer vi att tala om nybyggnation och i första hand så kommer vi att tala om flerfamiljshus med annat uppvärmningssätt än el. Men resonemangen kan även tillämpas på andra byggnader och uppvärmningssätt. (Elvärme definieras som ett uppvärmningssätt med elektrisk energi, där den installerade eleffekten för uppvärmning är större än 10 W/m2 (Atemp). ) I diskussionerna har vissa hävdat att reglerna är minimikrav och att man tror att det allmänt byggs betydligt mycket bättre. Det är delvis sant för några entreprenörer har byggt bättre, några kommuner har ställt högre krav och några beställare har också ställt högre krav och det har gjort att man fått en mycket splittrad bild och detta till största del på grund av för lågt ställda krav i våra byggregler.   Det är inte bra om man ska ha förutsättningar för rationell produktion Vi vill också påstå att tron att det byggs bättre inte är sann utan att puckeln hamnar i bästa fall på minimikravet i BBR. Utfall enligt konsekvensanalys Boverket Enligt utförda energideklarationer under tiden såg utfallet ut på detta sätt för flerbostadshus uppvärmda på annat sätt än med el och byggda mellan 2007 och 2010. Det visar att föregående bilds målsättning att man bygger bättre än reglerna inte stämmer. Reglerna styr utförandet och den uppfattningen delas av många aktörer inom byggsektorn. Källa: Boverkets energideklarationsregister redovisad i konsekvensutredning från oktober 2010 sida 12 och 13.

Hur ser verkligheten ut ? BBR Flerbostadshus med annat uppvärmningssätt än elvärme enligt Boverkets energideklarationsregister från byggnader uppförda 2007-2010 ,äldre Källa: Boverkets energideklarationsregister

NNE-strategi för lågenergibyggnader BBR 2020 ? Alla byggnader NNE Kontrollstation 2018 Offentliga byggnader NNE Ny BBR ? Kontrollstation 2015 Det som gäller idag är ju inte säkert att det gäller i morgon. Enligt energimyndigheten antar en utveckling av energikraven enligt den här modellen. Längs ned har vi dagens krav… Nuvarande regler

Sverige jämfört med andra länder Svårt att jämföra Energikrav Verifiera Det är svårt att jämföra, Sverige ligger i mitten. Energikrav: vi vet att Danmark och Norge har tagit tuffare beslut. Norge har som framtida mål PASSIVHUSSTANDARD. Verifiera är bra. Men som vi tidigare har sätt så undrar man vilka är påföljderna om man inte når minimikravet. I en jämförelse med andra länder så ska man direkt säga att det är svårt att göra en helt rättvis jämförelse. De flesta länder mäter i primärenergianvändning medan Sverige använder köpt energi. Man definierar ytor på olika sätt och även vilken energi som ska ingå. När det gäller krav på energianvändning så kommer Sverige inte i topp och inte heller i botten. Norge har exempelvis ett mycket högt krav på återvinning från värmeväxlare och kravet på balanserad mekanisk ventilation är mycket hårdare. Danmark har inte så höga krav på återvinning men har desto högra krav på eleffektivitet. I Sverige har vi valt att gå en annan väg och det är att alla siffror skall verifieras. I dag krävs en sammanhängande mätperiod med energimätning av 12 månader inom 24 månader efter att renoveringen eller nybygget är slutbesiktigat där energianvändningen skall redovisas. En sådan här mätning innebär att alla discipliner i huset, isolering, täthet, ventilation, el osv… faktiskt måste bevisa att de fungerar tillsammans och ger den låga energianvändning som man påstår. ( Sverige har som enda land krav på uppmätta värden vilket är bra. Vi har i en jämförelse med våra nordiska grannar inget krav på de enskilda byggnadsdelarnas U-värden utan enbart ett krav på det genomsnittliga värdet som dessutom är alldeles för högt.   De källor vi har använt i första hand är Boverkets PM från 2012-01-16 ”Jämförelse mellan energiregler i de nordiska länderna och Tyskland” samt Danska Erhvervs- og Byggestyrelsens rapport ” Kartläggning av strategier för lågenergibyggnader i EU från februari 2011. Rapporterna finns tillgänglig på vår hemsida.) Källa: är Boverkets PM från 2012-01-16 ”Jämförelse mellan energiregler i de nordiska länderna och Tyskland” samt Danska Erhvervs- og Byggestyrelsens rapport ” Kartläggning av strategier för lågenergibyggnader i EU från februari 2011.

ENERGIKÄLLOR FJÄRRVÄRME Varför måste vi bygga lågenergihus? Effektiv energianvändning är framtidssäkert. Energikällor i Sveriges fjärrvärme enligt Energimyndigheten Vill med denna bild visa hur våra energikällor har till fjärrvärmeproduktion har förändrats från 1970 fram till i dag. Från helt fossila energikällor fram till en stor del förnybara. För produktion av elkraft finns också mycket stora förändringar med den skillnaden att vattenkraften funnits med över alla år. Det är troligt att våra uppvärmningssystem och energikällor även framöver kommer att förändras. Det är därför viktigt att de hus vi bygger klarar omställning till andra system och att husen byggs bra med högt ställda krav på energiprestanda. ENERGIKÄLLOR FJÄRRVÄRME Vilka är framtidens energikällor?

Därför ska vi bygga lågenergihus Minska CO2 och global uppvärmning Tillgången på energi Lågenergihus är framtidssäkra. Människors hälsa och komfort Lågenergihus är bra att bo i. Sveriges konkurrenskraft Bra med stark hemmamarknad. Miljonprogrammet Passa på att energieffektivisera. För Din egen skull i byggbranschen Du vill väl tillhöra vinnarna? Avslutningsvis Vi har inget val Om vi vill leva drägligt på denna jord Måste vi bygga energismarta hus De ska vara täta och välisolerad samtidigt vi vistas i 90% av vår tid inomhus och därfär behöver vi ventilera eller som vi hellre säger klimatisera. Då får vi ett bra inomhusklimat Dessa energismarta hus har låg energianvändning och är inte lika beroende av framtida förändringar av energikällor och energipriser. Sista punkten De som kan det här med energi säger ”vill vi nå målet 2050 så måste vi halvera energianvändningen i det befintliga beståndet” samtidigt vet vi också att stora delar av miljonprogrammet är eftersatt och behöver renoveras. Ett gyllene tillfälle att renovera och energieffektivisera miljonprogrammet. och vinnarna och…….