Inkludering eller exkludering?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vision – Värdegrund – Mål
Advertisements

TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Religionens återkomst och potential i ett mångkulturellt Sverige.
Extrema fall eller normalförtryck? Om våld i nära relationer som utmaning för forskning och praktik Maria Eriksson 25 april 2013
Kulturell och ideologisk jämförelse
Kultur för alla – gäller det mig
Föräldramöte 12 september 2011
Hot, våld och förtryck i heders namn
Redan di gamle grekerna… Om demokratins rötter, kännetecken och sårbarhet.
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Vad är identitet?.
Framtidsbilder från livet i Norrbotten Områden som Kraftsamlingarnas deltagare har pekat ut Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som.
Annika Ghafoori Kvalitetsdrivet 2013 En öppen högskola?
- samhällsfaktorer, faktorer i närmiljö, kultur, etnicitet, kön.
PP.
Amnesty International En människorättsorganisation.
Ta ställning och handla!
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Autoliv Leadership Development 1 Välkommen till: “Supporting Diversity at Autoliv” – en utbildningsmodul i Mångfald.
Lagar och överenskommelser
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
KulturpolitisK Konferens Öresund 2011 Yngve Petersson ordförande i Kulturnämnden, Region Skåne Regional kulturplan för Skåne.
Informationsmöte Furulidsskolan VÄLKOMNA! Furulidsskolan - med målet i sikte -
Inkludering – med plats för alla
Personliga färdigheter. Definition av personliga f ä rdigheter F ö rm å gan att reflektera ö ver interna begrepp s å som k ä nsla, kognition och den egna.
Religionskunskap A 50p.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Välkommen till Verksamhetstyrelsen i Sävast!
Förbättra villkoren för det civila samhället – ideella föreningar, stiftelser, trossamfund, nätverk och andra aktörer – som en central del i demokratin.
Integrations- och jämställdhetsdepartementet Dialog om värdegrund.
Samhällets ojämlikhet
1 Mångfald Hur leder man en arbetsgrupp som präglas av mångfald ?
Genus Manligt & kvinnligt.
Personalpolitisk inriktning
Politisk Geografi.
en start för det lagstadgade likabehandlingsarbetet
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Moral och Etik Moraliska frågor berör frågor om vad som är rätt och fel/orätt, ont och gott. Andra vanliga begrepp som använd är bör, plikt och rättvisa.
4 årtal Från lydnadskultur till ansvarskultur
Definitioner Kränkning paraplybegrepp där mobbning, trakasserier, diskriminering och övrig kränkande behandling ingår. Kränkning är när man blir illa behandlad.
Stadens vision Staden för de som vill något – den mest attraktiva staden. Den skapande Pulserande Gemensamma Globala Balanserade ……STADEN Kulturnämndens.
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Engelbrektskolans fritidshem Blå, Gul, Grön, Grå & Röd avdelning Årskurs F- 6.
ETNICITET SOM STRUKTUR Kap 6. RAS-BEGREPPET Människor kategoriserar – en av kategorierna har historiskt sett varit Ras – att dela in människan i olika.
Idrottslyftet – mer och fler Utformning av kommande arbete.
En flerspråkig kyrka - policy och mål Uppsala Svante Ewalds.
1 KIF:s AFF Black Knights Värderingar
Vardagsrasism Inklusive etnocentrism. Etnocentrism betyder att man bedömer främmande kulturer med sin egen måttstock och att man placerar de egna kulturella.
Leder etnisk mångfald till kontakt eller konflikt? Andrej Kokkonen.
Livsåskådning Wilhelm Kardemark doktorand. Livsåskådningsvetenskap Vad studerar man inom den vetenskapen? Vad folk tror på Samtida religiösa uttryck Hur.
Oscar Pripp Uppsala universitet.  Att reflektera över sitt sätt att tänka och agera  Att lära sig om hur vi brukar uttolka varandra  Att lära sig hur.
Välkomna till styrd helpdesk
HBTQ-certifiering inom
HANDIKAPPFÖRENINGARNA SÖRMLAND
Kulturkrockar och kulturella skillnader
V I S I O N Bättre, Starkare och Roligare Sigtuna IF Fotboll
Henrik Edgren - Prefekt
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Studeranderätt och diskriminering
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Etnologi och folkloristik – en introduktion I
Lars Trägårdh 3 oktober 2016 Vadan & Varthän Vi:s framtidsbåt 2016
Hur skapar man ett bra samhälle med hjälp av civilsamhället?
Framtidens fritid och civilsamhälle
Presentationens avskrift:

Inkludering eller exkludering? Betydelsen av kultur, religion och andra faktorer Oscar Pripp Uppsala universitet

En kurdisk kulturförening Musik och dans Öppen förskola Kulturevenemang Politiskt och religiöst obunden Vad betyder det att utöva kurdisk dans, musik och annan kultur i en förening? Organisationers sätt att arbeta för bättre arbetsmiljö, skolor som arbetar med antimobbing, bättre betyg, ökad produktivitet, osv… så står de idag inför utmaningar. Det gäller även organisationer som vill ägna sig åt rekrytering med mångfladen inför ögonen, man vill ha fler medlemmar, nya sorters anställda bredda rekryteringen, osv. Efter just att det ska finnas mångfald, så brukar jag ta upp den näst viktigaste aspekten. När jag ser hur olika slags mobiliseringsprojekt fungerat genom åren så finns vissa gemensamma faktorer. En sådan är att känna till grunderna för vad som får människor att känna tillit, att prestera, känna sig kallade. Särskilt om man talar om grupper och kategorier som är marginaliserade, alltså inte så vanliga i organisationerna, så finns det en utmaning i att arbeta på andra sätt än vad man vant sig vid... Oscar Pripp Uppsala universitet

Oscar Pripp Uppsala universitet Ex intervjuer med dansledare Varför gick man med? Oscar Pripp Uppsala universitet

Oscar Pripp Uppsala universitet

Oscar Pripp Uppsala universitet Hur var det att komma in i dansen och i föreningen? Oscar Pripp Uppsala universitet

Vad betyder kultur, som musik och dans, för medlemmarna? Triadisk identifikation: kurdiska diasporan Kurdistan vardags- och yrkesliv i Sverige https://www.youtube.com/watch?v=bBM9hRho5YM Oscar Pripp Uppsala universitet

Oscar Pripp Uppsala universitet Starkt engagemang i kulturella eller religiösa frågor och föreningssammanhang - ofta parat med annat samhällsengagemang - ofta välintegrerade Oscar Pripp Uppsala universitet

Oscar Pripp Uppsala universitet Att vara delar av civilsamhället Att kämpa för inkludering i en svensk gemenskap Engagerar människor att verka för ett gott samhälle Verkar för att vara inkluderade och framförallt erkända som fullvärdiga svenskar Medborgarskapstanke före etnicitet eller religion Oscar Pripp Uppsala universitet

Oscar Pripp Uppsala universitet Populism Föreställning om ett ”utvalt” moraliskt högre stående folk Omvärlden som yttre hot Ett folk ofta i etnisk mening: blodsband Svenskheten som etnisk svensk och inte svensk befolkning Oscar Pripp Uppsala universitet

Två grundstenar för en fungerande mångfald Oscar Pripp Uppsala universitet

Olika kompetenser och sociala tillhörigheter Historien om pojken och papperslappen, avsikten med föredraget, självreflexion, vad händer när vi fokuserar oss själva? Vad är det för sammanhang som ställer till det för oss? Som skymmer sikten, påverkar vårt tänkande? Hur kan vi ifrågasätta oss själva? NOGGER BLACK Berätta kort Intressant att det idag blivit fler kränkta av att de kallas för rasister än kränkning över människor som blir blir utsatta Någon som ifrågasätter vårt perspektiv av oss själva, vår egen självbild, Återvända till frågan Oscar Pripp Uppsala universitet

Oscar Pripp Uppsala universitet Erkännande Med erkännande kommer tillit Med erkännande kommer engagemang Med erkännande minskar kränkningar Med erkännande fungerar krav och obekväma beslut Oscar Pripp Uppsala universitet

Oscar Pripp Uppsala universitet Erkännande Tolerans Respekt Erkännande Organisationers sätt att arbeta för bättre arbetsmiljö, skolor som arbetar med antimobbing, bättre betyg, ökad produktivitet, osv… så står de idag inför utmaningar. Det gäller även organisationer som vill ägna sig åt rekrytering med mångfladen inför ögonen, man vill ha fler medlemmar, nya sorters anställda bredda rekryteringen, osv. Efter just att det ska finnas mångfald, så brukar jag ta upp den näst viktigaste aspekten. När jag ser hur olika slags mobiliseringsprojekt fungerat genom åren så finns vissa gemensamma faktorer. En sådan är att känna till grunderna för vad som får människor att känna tillit, att prestera, känna sig kallade. Särskilt om man talar om grupper och kategorier som är marginaliserade, alltså inte så vanliga i organisationerna, så finns det en utmaning i att arbeta på andra sätt än vad man vant sig vid... Oscar Pripp Uppsala universitet

Att verka för inkludering Normativ Normkritisk Normkreativ Oscar Pripp Uppsala universitet

Oscar Pripp Uppsala universitet Att vara normativ Stå upp för rättvisa, människors lika värde, gynna kreativitet och engagemang för att ta del = METANORMER Oscar Pripp Uppsala universitet

Metanorm: ex. Rättvisa En individ ska ha rätt att ta beslut över sitt eget liv En individ ska inte hindras av andra att använda och utveckla sina förmågor, kompetenser och intressen Fritt efter Iris Marion Young Oscar Pripp Uppsala universitet

Metanorm: ex Rätten för religiös och kulturell särart (konvivialitet) Rätt att utöva och uttrycka kulturell eller religiös tillhörighet så länge det inte förtrycker eller marginaliserar andra. Skyldighet att vara illojal mot den egna tillhörigheten om den förtrycker, exkluderar orättvist, osv., eller om den definierar sig som särskilt utvald på andras bekostnad, sk populism Organisationers sätt att arbeta för bättre arbetsmiljö, skolor som arbetar med antimobbing, bättre betyg, ökad produktivitet, osv… så står de idag inför utmaningar. Det gäller även organisationer som vill ägna sig åt rekrytering med mångfladen inför ögonen, man vill ha fler medlemmar, nya sorters anställda bredda rekryteringen, osv. Efter just att det ska finnas mångfald, så brukar jag ta upp den näst viktigaste aspekten. När jag ser hur olika slags mobiliseringsprojekt fungerat genom åren så finns vissa gemensamma faktorer. En sådan är att känna till grunderna för vad som får människor att känna tillit, att prestera, känna sig kallade. Särskilt om man talar om grupper och kategorier som är marginaliserade, alltså inte så vanliga i organisationerna, så finns det en utmaning i att arbeta på andra sätt än vad man vant sig vid... Oscar Pripp Uppsala universitet