Balticclimate En mall för samhällsplanerare "Utmaningar och möjligheter inom Östersjöregionen för lokal och regional utveckling i samband med klimatförändringen" Balticclimate En mall för samhällsplanerare (utgå från den här PPT-mallen och anpassa den till dina egna behov) BalticClimate implementerades under åren 2009-2011 med målet att skapa insikt om klimatförändringen som en utmaning såväl som en möjlighet i relation till allmän och hållbar utveckling av länderna kring Östersjön, i ekonomiskt, miljömässigt och socialt avseende. Projektet har gjort det möjligt för kommuner liksom andra lokala och regionala intressenter att hantera frågan om klimatförändring genom samarbete och samordning på ett integrerat och hållbart sätt. BalticClimate har alltså gett kommuner och regioner ökad konkurrensförmåga för framtiden, och bevarat och förstärkt den befintliga känslan av en gemensam identitet i Östersjöregionen. PLATS FÖR EGEN LOGGA! Datum, författare, ämne/rubrik osv.

Struktur 1a. Vad menas med klimatförändring? 1b. Vad menas med klimatmodeller? 1c. Vad menas med klimatscenarier? 2. Klimatscenarier för speciella områden 3. Klimatförändringar 4. Vilka blir effekterna respektive åtgärderna inom din region? 5. Hur samhällsplaneraren kan agera 6. Övningsexempel Länk till toolkitet

Vad menas med klimatförändring? "(...) en förändring av klimatet som direkt eller indirekt beror på sådan mänsklig verksamhet som ändrar jordatmosfärens sammansättning, och som märks i tillägg till den naturliga variationen i klimatet, över motsvarande tidsperioder." (United Nations Framework Convention on Climate Change) Klimatförändring är en förändring av genomsnittstillståndet över decennier eller längre. Själva termen omfattar både förändringar av klimatet beroende på naturliga processer på jorden och förändringar som orsakats av mänsklig verksamhet. Källa: IPCC Fourth Assessment Report, Climate Change, 2007 Koncentrationen av CO2 i atmosfären under de senaste 10 000 åren (stora rutan) och sedan 1750 (lilla rutan).

Vad menas med klimatmodeller? Klimatmodeller används för att förutsäga det framtida klimatet och ta fram klimatscenarier. Sådana modeller är tredimensionella avbildningar av atmosfären, landmassorna, oceanerna, sjöarna och isen. Figur: Typisk indelning av Europa i en regional (till höger) respektive global (till vänster) klimatmodell. Klimatmodeller används för att förutsäga det framtida klimatet och ta fram klimatscenarier. Sådana modeller är tredimensionella avbildningar av atmosfären, landmassorna, oceanerna, sjöarna och isen. För globala klimatmodeller delas atmosfären in i ett rutnät, horisontellt längs jordytan och vertikalt rakt upp i luften. För varje punkt i detta rutnät beräknas hur olika meteorologiska, hydrologiska och klimatologiska parametrar förändras över tid. För globala modeller brukar varje kvadrat i rutnätet ha en sida på 100-300 km, och för regionala modeller tittar man på mindre områden, exempelvis Europa, då rutorna är kvadrater med sidan 25-50 km. Ju mindre området är, desto mindre rutor kan användas, utan att alltför mycket datorkapacitet krävs. Därigenom uppnås större detaljrikedom. Det som sker utanför det analyserade området i en regional klimatmodell styrs av parametrarna i den globala klimatmodellen, vilket innebär att hänsyn tas också till förändringar utanför den regionala modellens gränser. På lokal nivå skulle man i första hand utgå från regionalt nedskalad klimatinformation om sådan finns, eftersom den regionala modellen är mer detaljerad. Om det inte finns sådan information kan även information från globala klimatmodeller ge viss information om det framtida klimatet, även om uppgifterna är mindre exakta. Klicka www.toolkit.balticclimate.org/se/om-klimatforandring#6 för ytterligare information

Vad menas med klimatscenarier? Klimatscenarier ger information om hur klimatet skulle kunna utvecklas under en given tidsperiod framåt i tiden. De tas fram av statliga myndigheter som arbetar med väder- eller klimatfrågor, och/eller av forskningsinstitutioner, med hjälp av klimatmodeller. Beräkningarna bygger på antaganden om framtida förändringar i atmosfären. De resultat som presenteras efter beräkningar med hjälp av klimatmodeller kallas klimatscenarier. Klimatscenarier är inte väderprognoser. Väderprognoser berättar om sannolika lokala tillstånd under en kort tid framöver. Klimatscenarier avspeglar vädrets genomsnittstillstånd, det vi kallar klimatet, men de beskriver inte det faktiska väderläget på någon specifik plats vid någon specifik tidpunkt. När man jämför det framtida klimatet med dagens brukar man använda referensperioder, som kan vara exempelvis 20 eller 30 år. De framtida scenarierna jämförs ofta med genomsnittsvärdena för denna referensperiod. Ofta används perioden 1961-1991 som standardreferens. Klicka www.toolkit.balticclimate.org/se/om-klimatforandring#7 för ytterligare information

Ett exempel på ett klimatscenario för Östersjöregionen Den information som ges visar hur klimatet skulle kunna förändras under de närmaste 100 åren (medelvärdet för 2071-2100 jämfört med medelvärdet för 1961-1990) inom Östersjöregionen. Materialet bygger på analyser av klimatmodeller utgående från information om framtida förändringar av atmosfären. Klimatmodellerna omfattar sambanden mellan fysikaliska processer i hela systemet atmosfär-mark-vatten. Resultaten från analyserna av klimatmodellerna täcker tiden 1961-2100. Ändring av medeltemperaturen 2071-2100 i förhållande till motsvarande värde 1961-1990 [°C]. Vinter (vä upptill), vår (hö upptill), sommar (vä nedtill), höst (hö nedtill). Klicka www.toolkit.balticclimate.org/se/scenarier-for-klimatforandring för ytterligare information

Klimatscenarier för speciella områden För klimatmodeller delas atmosfären in i ett rutnät, horisontellt längs jordytan och vertikalt rakt upp i luften. För varje punkt i detta rutnät beräknas hur olika meteorologiska, hydrologiska och klimatologiska parametrar förändras över tid. Regionala klimatmodeller används för att ta fram regionala klimatscenarier. Regionala modeller täcker mindre delar av jordytan. Europa kan indelas i ett rutnät med sidan 25-50 km. Inom projektet BalticClimate har framtida klimatscenarier (som finns i Relaterade Filer, www.toolkit.balticclimate.org/se/samhallsplanerare/inventering/data-som-ar-relaterade-till-klimatforandring/framtida-klimat) tagits fram för målområden i Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Ryssland och Sverige. Använd informationen i dessa rapporter för att fastställa det framtida klimatet inom ert område. Klicka www.toolkit.balticclimate.org/se/samhallsplanerare/inventering/data-som-ar-relaterade-till-klimatforandring/framtida-klimat för ytterligare information

Klimatförändringar Parameter Påverkan Temperatur t.ex. torka, ökad avdunstning Nederbörd t.ex. fler översvämningar, kraftiga regn under vintern, minskad nederbörd / torka under sommaren i förening med oregelbundna kraftiga regn Snötäcke t.ex. sämre skördar på grund av stark kyla och dålig tillgång på vatten under våren Här visas tänkbara scenarier för effekter av klimatförändringen inom Östersjöregionen. Den är tänkt att utgöra underlag för framtida lokala analyser, i samband med bedömning av utmaningar och möjligheter inom ramverket för sårbarhetsanalys. Klicka www.toolkit.balticclimate.org/se/effekter-av-klimatforandringen för ytterligare information

Vilka blir effekterna respektive åtgärderna inom din region? Vilka blir effekterna på mänskliga och naturliga system? Möjlig effekt A … , effekt B … , och effekt C … i din region Vilka åtgärder vidtas som reaktion på klimatförändringen? Begränsning: Minska utsläppen av växthusgaser och förebygg kostsamma anpassningsåtgärder inom din region Anpassning: Åtgärder som reaktion på effekter av klimatförändringen i din region Vilka strategier finns för begränsning av och anpassning till utmaningar i samband med klimatförändringen? Strategi A ... inom er region Åtgärd A … , åtgärd B … och åtgärd C … i din region Nya situationer som uppstår vid klimatförändring, nya typer och nivåer av vädersituationer (t.ex. kraftiga regn, översvämningar, torka) som påverkar alla de sektorer som omfattas av BalticClimate (transporter, energi, bostäder och jordbruk). Dessa besvärliga vädersituationer ger upphov till nya utmaningar, särskilt för de målgrupper som BalticClimate Toolkit fokuserar på, beslutsfattare, samhällsplanerare och företagare, liksom för regionala och lokala myndigheter. Klicka www.toolkit.balticclimate.org/se/effekter-av-klimatforandringen/scenarier-for-effekter-av-klimatforandringen för ytterligare information

Hur samhällsplaneraren kan agera Steg 1: Gör en inventering (samla in lokala data om fysiska, sociala och klimatrelaterade förhållanden) Steg 2: Gör en sårbarhetsanalys för ditt områden (förbered processen, fastställ exponering, känslighet och åtgärder) Steg 3: Planera för klimatförändringen (fastställ områden för åtgärder och riktlinjer för processen) Steg 4: Implementera nya och modifiera befintliga planer, överenskommelser, strategier och kartläggningar De beslut som tas vid planering lägger grunden för planmiljöer under decennier framåt, vilket innebär att anpassningsaspekten är central. Anpassning till framtidens klimat, med risk för översvämningar, värmeböljor osv., bör vara en av utgångspunkterna i planeringsprocessen. Åtgärderna för att begränsa klimateffekterna kommer att kräva stora ansträngningar i framtiden, inom alla sektorer. Planering kan påverka andra aktiviteter i samhället, t.ex. hur energi produceras och förbrukas, och kan därmed direkt påverka utsläppen av växthusgaser. Genom planering av kompakta stadsmiljöer kan myndigheterna också minska behovet av resor, och därigenom reducera utsläppen av växthusgaser. Klicka www.toolkit.balticclimate.org/se/samhallsplanerare/introduktion för ytterligare information

BalticClimate Toolkit kan hjälpa planerarna se planeringsprocessens roll vid hanteringen av klimatförändringsfrågorna. Den utgår från inventeringen som ger nödvändiga data för bedömning av de lokala utmaningar och möjligheter som klimatförändringen medför. Därefter följer sårbarhetsanalysen för det lokala området och/eller den valda sektorn. Avsnittet planering och klimatförändringarna ger en detaljerad överblick över olika direkta och indirekta effekter av planering på klimatförändringen och det omvända, klimatförändringens effekter på planeringen. I avsnittet finns också exempel på föredömlig praxis som presenteras av deltagarna i projektet BalticClimate. Syftet med dessa exempel (som presenteras på engelska) är att påvisa hur klimatförändringen redan börjat beaktas inom Östersjöregionen.

Övningsexempel A) Kartläggning av intressenterna: Fastställande av nyckelintressenter inom ditt område Inkludering av dessa i sårbarhetsanalysen B) Genomgång av befintliga riktlinjer och vidtagna åtgärder: Upprättande av en förteckning över de mest relevanta riktlinjerna / policyinstrumenten / åtgärderna på nationell / regional / lokal nivå C) Utmaningar och möjligheter som genereras av klimatförändringen Rangordning av utmaningar / möjligheter som genereras av klimatförändringen i ditt område / din bransch / din sektor En analys av lokala utmaningar och möjligheter som uppstår vid en global klimatförändring omfattar många olika aspekter, frågor och aktörer. Det krävs därför lokala data till stöd för analyserna, och för att i slutänden underlätta en integrerad bedömning av dessa lokala utmaningar och möjligheter. De tre övningar som presenteras här ingår i inventeringen (steg 1), där man samlar in data som underlag för nästa steg, sårbarhetsanalysen (steg 2 i planeringscykel enligt beskrivningen på tidigare bild) för att kunna göra en integrerad bedömning. Klicka www.toolkit.balticclimate.org/se/samhallsplanerare/inventering för ytterligare information

Länk till toolkitet och olika exempel som kan integreras i din presentation: www.toolkit.balticclimate.org BalticClimate Toolkit är ett redskap för att överföra kunskap till olika aktörer och stärka deras handlingskraft, på lokal och regional nivå, aktörer som inte nödvändigtvis är klimatexperter, men som har en viktig roll i samband med att förbereda, finansiera och besluta om genomförandet av åtgärder som sammanhänger med klimatförändringen. Detta Toolkit riktar sig därför till tre viktiga grupper av aktörer: beslutsfattare, samhällsplanerare och företagare. Dessa aktörer bör ta tydlig ställning till och känna ansvar för att ta itu med effekterna av klimatförändringen. Detta Toolkit är avsett som ett stöd i navigationen genom en komplex och besvärlig process.