För bra för att vara sant

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Forskningsanknytning i den högre utbildningen BAKGRUNDSUPPGIFTER.
Advertisements

Etanol från cellulosa Vetenskaplig utvärdering Februari 2011 Vincent Eijsink Jack Saddler Liisa Viikari Roland Wimmerstedt.
Staten och det civila samhällets organisationer
Universities in the ”eye of the hurricane” Interaction – Globalisation – Humboldt – Resources – Innovation.
Hur har vi det med beredskapen idag? Utbildning och forskning som modern försvarspolitik •Militära försvaret läggs ned. •Det nya försvaret: utbildning.
Konkurrera med kvalitet – studieavgifter för utländska studenter Albin Gaunt God morgon Tack för att vi fått komma hit.
Regler och lösningar för uppdragsutbildning
Den nya högskoleutbildningen Aija Sadurskis Högskoleverket.
- nyckeln till framgång mellan skola & näringsliv
MOOCs – en utmaning för högskolan
 En jämförande studie av högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning Agneta Bladh  Ratio-seminarium 18 november /11/2013.
SATSA PÅ ENTREPRENADJOBB! - där finns pengar att tjäna!
Ledarskap för utveckling - en utmaning
Annika Ghafoori Kvalitetsdrivet 2013 En öppen högskola?
Fri utbildning på elituniversitet för alla – en realitet, en möjlighet och ett hot Vägledardagen 5 mars 2014 Karin Apelgren Studentavdelningen, Uppsala.
Genomströmning i Sveriges ingenjörsutbildningar - studentperspektivet Skill Emma Eriksson & Lena Miranda.
Vilken av följande kategorier tillhör du? 1.Lärare/forskare 2.Administratör 3.Student 4.Extern gäst.
Högskola med eller utan forskningsanknytning
Regeringens proposition 2009/10:149 En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor (Autonomipropositionen) Lars Rydberg.
Forsknings- och utbildningsstrategier 2009–2012 Förändring för kvalitet och förnyelse.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Utvärdering av Boråsmodellen Syfte: undersöka hur modellen fungerat utifrån intentionerna ur bibliotekets och utbildningarnas perspektiv Rektor beslutade.
NUAK 2014: Vem utbildar vi för?
Kompetensförsörjning och kompetenssäkring Forum för inköp Anders Kron Johan Lundvall.
Högskolesektorn idag och i framtiden. 40 lärosäten är medlemmar (16 universitet och 24 högskolor) Sveriges universitets- och högskoleförbund The Association.
© Kairos Future ABF U T U R E S T R A T E G Y A C T I O N Sambandsanalys 2. Norrlands bef minskar 4. Ökad ekonomisering 5. Ökad mängd int anslagsgiv 8.
Sveriges förenade studentkårer SFS Robin Moberg Vice ordförande SFS SFS 10 september 2009.
Assistanskommittén – bred översyn av personlig assistans för vissa personer med funktionshinder.
Lund Tekniska Högskola 2012 Forskning Forskarutbildning Grundutbildning.
Yhmyndigheten.se Lanseringskonferens valideringsinfo.se.
Sv Kvalitetsdrivet 2013 Högre kvalitet i högre utbildning eller breddad rekrytering? Eller både och? Aleksandra Sjöstrand.
Anställningsbarhet - användbarhet Hur gick det för studenterna – objektivt, subjektivt. Etableringsgrad: Vad kan utbildningen påverka? Konjunkturer,
Värden och värdekonflikter i offentlig förvaltning.
1 Kommentar till: Promemoria med förslag till ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor, m.m. U2010/222/UH av Professor Peter Lohmander.
KTP Dalarna Framtidens sätt att rekrytera de
Ministry of Education and Research Framtiden för Europas forskning, det svenska ordförandeskapet prioriteringar Presentation av Olof Sandberg Utbildningsdepartementet.
Privatisering eller offentligt ägande? Privatisering tar sin utgångspunkt i New Public Management (NPM), och är (var) en reaktion på svårigheten att finansiera.
© Kairos Future ABF U T U R E S T R A T E G Y A C T I O N Säkra trender; Omvärlden Säkra trender –Immateriella tillgångars betydelse och värde ökar (+)
Eva Lindgren och Annette Wisén Myndigheten för yrkeshögskolan
VÄLKOMNA! Lars Haikola Rektor Blekinge Tekniska Högskola.
Nytt kvalitetsutvärderingssystem KI utbildningskonferens Lars Haikola.
Umeå universitet och flyktingfrågan pågående aktiviteter Internationellt Scholars at Risk (SAR) Är ett internationellt nätverk av universitet och högskolor.
ET 100% FJERNUNDERVISNINGS-BASERETSTUDIECENTER © Jerry Engström Campus Västervik.
1 Okt Förordning om årsredovisning och budgetunderlag – 3 kap 1 § Myndigheten ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till.
Riksrevisionen Effektivitetsrevision - Oförbrukade forskningsbidrag HfR Tammsvik november 2010 Nina Gustafsson Åberg
Sv Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? 16 maj 2016 Aleksandra Sjöstrand.
Utgångspunkter för RUT 2 Globaliseringen Sverige på den internationella utbildnings- och forskningsmarknaden Kunskapssamhället Utbildningens och forskningens.
Transparenslagens tillämplighet på högskolesektorn HfR:s konferens på Tammsvik den 16 november 2007.
Riksrevisionens årliga revision HfR 7-8 maj
Styrning ur ett verksamhetsperspektiv. Styrning handlar om att få andra att göra det man själv vill Styrning är beroende av om det finns tillgång till.
Välkommen som student på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Dekan informerar.
Kvalitetssäkring av högre utbildning – en framtida försäkring
HeLP Förväntningar på ledarskap inom akademin
2015 | UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN SEDAN 1666
Science shops – metod för gemensamt kunskapande mellan akademin och det civila samhället Vi presenterar oss.
Akademiska värden - inledning till samtal
Verksamhetsplan FSV 2016.
Kvalitet i högskolan Linda Simonsen September 2016
Akademiska värden HeLP 7 1 oktober 2015.
Universitet och högskolors framtida roll – samspel med UKÄ
Göteborgs universitet Året 2016
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Samverkan kring tre regeringsuppdrag
Vägval för livslångt lärande
Styr- och resursutredningen - STRUTEN
Standardisering i energibranschen Förutsätter ett innovativt företag att grundläggande standardisering är på plats då omvärlden digitaliseras med ökat.

CSN:s informationsutbyte med Ladok
Strategin Statens roll i utbildningssystemet – slutrapport
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
Presentationens avskrift:

För bra för att vara sant För bra för att vara sant? Hur hanterar vi MOOCs i svensk högre utbildning? Lunds universitet 130827 Lars Haikola Lars Haikola

Varför? En framtidsfråga – UK-ämbetet får möta den förr eller senare MOOCs är ett intressant verktyg för att utveckla högre utbildning UK-ämbetet har inget uppdrag avseende MOOCs Statsmakternas intresse för MOOCs är nymornat Lars Haikola

Diposition State of the Art i svensk HE – sex utmaningar o trender Hur möter MOOCs dessa utmaningar o trender? Fokus på juridiska aspekter kvalitetsfrågor MOOCs i ett utbildningsideologiskt sammanhang. Lars Haikola

Vad utmärker MOOCs? Online courses No formal entry requirement    Online courses No formal entry requirement No participation limit Free of charge Do not earn credits EUA Occassional Papers. MOOCs - Massive Open Online Courses, Michael Gaebel, Jan 2013 Lars Haikola

Varför MOOCs? Varför ska ett lärosäte satsa resurser på MOOCs?   3-e uppgiften, samverkan, kontakt mot samhället, företag i regionen, internationellt Rekrytering: breddad rekrytering o ökad rekrytering Bildning – en form av avancerad studiecirkel Marknadsföring  Utveckling av HE Finansiella skäl? Lars Haikola

Sex utmaningar o trender i svensk högre utbildning State of the Art Massuniversitet kontra Humboldt Finansiering Styrning och organisation Output i fokus HE som marknad Studenterna Lars Haikola

Utmaningar o trender I, Massuniversitet kontra Humboldt Många utmaningar utgör försenade reaktioner på massuniversitetets uppkomst Det klassiska universitetet, format av ett humboldtideal, har aldrig funnit former för en modern massutbildning Detta berör idag frågor som Breddad rekrytering/wider access – social mobilitet - LLL Kvalitet – akademisk standard Diversifiering av utbildning o lärosäten Forskningsanknytning Den akademiska professionen Högskolans finansiering Statusförsämring Lars Haikola

Ia Forskningsanknytning, fakta Var fjärde lärare saknar forskarutbildning IVAs undersökning 2011: 8 % av all undervisning bedrivs av ”aktiva och meriterade forskare” (lärare som forskar minst 50 % av sin arbetstid)! (men doktorander var ej inräknade)

Ia Forskningsanknytning, slutsats Högskolelagens krav på forskningsanknytning upprätthålles ej! Resurserna räcker ej till humboldtiansk forskningsanknytning av alla utbildningar vid alla lärosäten Lösning? Bör forskningsanknytning diversifieras – bedrivas på olika sätt på olika utbildningar? Finns det utbildning i högskolan som bör bedrivas i annan organisationsform, t ex yrkeshögskolan? 1 kap § 2 staten ska som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, 1 kap 3 § verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning

Idag ansträngs Högskolan o utbildningssystemet till det yttersta Ett paradigmskifte är nödvändigt – mål o medel måste ifrågasättas Är MOOCs lösningen? Lars Haikola

Utmaningar o trender II, Finansiering Högre utbildning förblir en massutbildning, Offentliga resurser kommer inte att tillföras för att motsvara de behov högre utbildning tidigare arbetat med (möjligen marginellt) Alltså - fler ska utbildas för mindre pengar Svensk HE har 85 % offentlig finansiering Diversifierad finansiering krävs! Från public good mot private good! Lars Haikola

Uppenbar relevans MOOC - finansiering MOOCs är avgiftsfri för stud – men en kostnad för lärosätena Vem finansierar MOOCs - There are no free lunches! Att utveckla MOOCs är en resursintensiv verksamhet Med spridning på många kan ”styckkostnaden” ändå bli låg Lars Haikola

Hur mycket MOOCs finns? 2.6 % av HEIs 2012 (i EUR?) ger MOOCs ytterligare 9,4 % planerar att ge MOOCs Vid varje lärosäte är MOOCs en begränsad andel av det totala kursutbudet ”Explosion” av MOOCs? EUA Occassional Papers. MOOCs - Massive Open Online Courses, Michael Gaebel, Jan 2013 Lars Haikola

Finns det en “affärsidé” med MOOCs? Förtärkning av eliten? Kommersiell databas genom MOOCs? Men ändå – till del kan MOOC vara ett svar på den finansiella utmaningen i HE Lars Haikola

Utmaningar o trender III, Styrning och organisation Högskolor är stora o viktiga arbetsplatser – kräver professionellt ledarskap Alltfler uppgifter - risk för “Ein Mädchen für Alles” Forskning kräver allt större, dyrare o gränsöverskridande organisation Krav på samarbeten o fusioner Outsourcing av management (fastigheter, IT, administration, etc) Lars Haikola

Utmaningar o trender IV, Output i fokus Ökade krav på utvärdering, redovisning o kontroll Ökade krav på ”nytta”, effektivitet och ”value for money” Resultatorienterade finansieringssystem Svårighet att vårda ”universitetets själ” Lars Haikola

Kvalitet Hur kvalitet ska upprätthållas i HE ett generellt problem – i MOOCs akut   Examination är en del av universitetet idé o en del av utbildningen – examination garanterar kvalitet MOOCs karakteriseras av icke - examination Förändras idag? Lars Haikola

Examen är ett viktigt varumärke för HEIs MOOCs tvingar fram en fokusering på utbildningens resultat Dvs – den utvärderingsmodell som Sverige infört är ”ideologiskt konsistent” med utvecklingen av MOOCs Lars Haikola

Examen Universitetens o högskolornas varumärke o sista monopol Idag finns vissa tecken på minskad trovärdighet (Mats Alvessons m fl) Dock – universitet o högskola har anmärkningsvärt bra klarat balansen stark utbyggnad - fortsatt hög trovärdighet Examina har hög status. Att HEIs skulle ge upp examina för att enbart (mass)utbilda utan slutkontroll är ej sannolikt Svenskt kvaitetsäkringssystem fokuserar examina – framsynt Lars Haikola

Basen i svenskt utbildningssystem är kursen Därför - huvudsaklig kvalitetssäkring av MOOCs måste ligga på lärosätena Kan MOOCs sättas samman till en examen? Om ja: lärosätena måste göra resultatkontroll Om nej: studenter o arbetsmarknad avgör om examen blir obsolet – ett hot mot universitet o högskola! Lars Haikola

Utmaningar o trender V, HE som marknad HE är en konkurrensutsatt marknad – privata o statliga aktörer ska konkurrera, och samarbeta Ny konkurrens genom alternativa utbildningsanordnare erbjuder efterfrågad yrkesutbildning (fr a teknik, ekonomi) Lars Haikola

Marknadsdraget i högre utbildning stärks av MOOCs Ogillas av det akademiska samhället, ESIB o studentorganisationer  Samtidigt motverkas det av avgiftsfriheten o öppenhetsidealet. Lars Haikola

Utmaningar o trender VI, Studenterna Fler studenter och mer heterogena studentgrupper Studenternas krav ökar med ökat inslag av ”private good” Demografin – minskande studentkullar? ”Lönar det sig att studera?” Lars Haikola

HF 1 kap 4 § Med student avses i denna förordning den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning, … Lars Haikola

MOOCs har ingen antagning – därför MOOCs har inga ”studenter” ”Studenter” har väl reglerade rättigheter o skyldigheter – som MOOCsare saknar Men – istället gäller den vanliga relationen myndighet – medborgare. MOOCaren har rättigheter som medborgare All form av ”intygsgivning”, certifiering”, ”examination” blir en form av myndighetsbeslut Lars Haikola

Slutsats Högre utbildning har länge stått inför stora utmaningar kring massutbildning o finansiering o kvalitetskontroll MOOCs kan vara en lösning på delar av dessa utmaningar   Om MOOCs ska vara Lösningen – the solution – då måste mål o medel för HE omdefinieras I universitets o högskolans idé ingår kvalitetssäkring - examination o examen. Kvalitetssäkring en är den stora utmaningen för MOOCs Framtiden för MOOCs i är inte beroende av enbart hur lärosätena agerar, utan även hur studenter agerar o hur arbetsmarknaden tar emot stud enter med MOOCs Lars Haikola

Tack för uppmärksamheten! Lars Haikola