Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Satsdelar.
Advertisements

Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
Huvudsatser och bisatser
Samordnande konjunktioner- bindeord
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Ordföljd.
Återberättande text Berättar om något som har hänt.
Allt innehåll innanför ramen Vi har jobbat med cirkelmodellen i ÅK:2.
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!
Satsschema - Hur använder man det?.
Pingvinresan  Klass 1a har gjort en bok om pingviner.  De såg delar av dokumentärfilmen Pingvinresan.  De fick tillverka egna pingviner, som sedan fotograferades.
Satsadverbial Du måste alltid tänka på satsadverbialen när du läser, lyssnar, skriver och talar! Satsadverbial är viktiga eftersom de ändrar meningens.
Pretérito perfecto En dåtidsform. I SVENSKAN = P ERFEKT, H AR GJORT … T.ex. Jag har ätit Du har gått Han har sovit Vi har sett Ni har pratat De har simmat.
Konjunktioner Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Satsschemeövningar övningsexempel med lösningar. Ett tomt schema Funda- ment Finit verbSubjektSats- adverbial Infinit verb Objekt predikativ Adverbial.
Marika Granat, Brålanda skola, Brålanda –
Detta är miljömåltider
Viktiga begrepp i historia
Studieteknik - tips och ideer
Träna svenska A och B Häfte 5 Siffror och verb.
Språkriktighet.
Studie- och yrkesvägledare Finns på skolan: Måndag – Fredag
Huvudsats och huvudsats
Träna svenska A och B Häfte 7 Klockan Familjen Alm s dag.
Satsdelar.
Något görs eller blir gjort Motsatsen till en aktiv mening…
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Förhållningsregler Järfälla hC Team 07.
Sats och mening En fullständig sats består alltid av två delar: subjekt och predikat. Ex. Fåglarna flyger. s p = fullständig sats Saknas subjekt eller.
Uttal Vokaler dikter.
Skriva meningar i huvudsats
Ordföljd huvudsats.
Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –
Mat och dryck Brukar du laga mat hemma?
Satsdelar Så här hittar du dem!.
Pronomen Subjekt och objekt
Huvudregel: Inte störa – inte förstöra!
Vecka 39 Tisdag den 26:e september 2017 Dagens namnsdag Einar Enar.
Vecka 37 Tisdag den 12:e september 2017 Dagens namnsdag Åsa Åslög.
Perfekt Particip är ett av flera tempus för att beskriva en händelse som ligger bakåt i tiden motsvarar svenskans ”har gjort – ätit – sovit –
Uttal Vokaler dikter.
Pronomen Subjekt och objekt
”Vi träffades i början på gymnasiet och det visade sig att vi hade
Ha kul ihop man måste få något gott på avslutningen
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Basic Swedish 1 Lektion 6, den 27 februari Välkomna
Vem är Kristina Johansson och vad gör hon då?
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Pronomen Subjekt och objekt
Verb Ett verb talar om vad någon gör eller vad som händer.
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Ordföljd huvudsats.
Din säkerhet på sjukhus
Ge tips och råd Inled med att kommentera personens situation eller planer. Använd gärna något av hjälpverben t ex kan, skulle kunna, borde. När du ger.
Nominativ Ackusativ Dativ
Verb I denna PowerPoint kommer ni få veta lite om  verb I olika former och hur de används I den svenska grammatiken. 
Johan gustafsson, kommunikationschef c more
Pronomen Subjekt och objekt
Vad är målet? Hur kommer vi dit? På vilket sätt?
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Tipspromenad.
Det här händer under vecka 46 Bra datum att ha koll på:
Berättar om något som har hänt
Om Tro.
Religion Livsåskådning.
Ledtråd Frusen smet.
Presentationens avskrift:

Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund – www.lektion.se ORDFÖLJD Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund – www.lektion.se

S V O När man skriver påståenden (meningar med punkt) gäller regeln subjekt verb objekt: Subjekt Verb Objekt Han äter mat. Johannes köper en bok. Khalid gillar Maria. Hästen äter gräs. Det är en stol. Jag älskar dig.

Ordföljd - frågor Frågor börjar alltid med verb eller frågeord. Finns det frågeord kommer verbet efter frågeordet. Frågeord Verb Subjekt Objekt Vad heter du? Hur mår du? Dricker du kaffe? Hämtar ni barnen? Hur länge äter personalen lunch?

Ordföljd – ”inte” Ordet ”inte” kommer efter subjekt och verb. I påstående gäller fortfarande S V O (subjekt – verb – inte – objekt), i frågor kommer frågeord och verb först. Exempel: Påstående: Jag heter inte Stefan. Fråga: Heter jag inte Stefan? Påstående: Massoud gillar inte grönsaker. Fråga: Gillar Massoud inte grönsaker? Fråga med frågeord: Vad gillar Massoud inte?

Påståenden + inte Jag heter inte Khalid. Jag älskar inte dig. S v Jag älskar inte dig. S v O Vi har inte lektion nu. S V O Du åker inte buss. S V O De pratar inte engelska. S v o Det regnar inte idag. Jag jobbar inte i Göteborg.

Frågor + inte Tränar du inte fotboll? Äter du inte kött? V S O Äter du inte kött? v s o Åker du inte buss till skolan? v s o Sover du inte ordentligt på nätterna? v s Är vi inte lediga imorgon? v s Vem gillar du inte? FO v s

Ordföljd - hjälpverb Hjälpverb betyder verb som hjälper ett annat verb. Till exempel… Måste Vi måste studera svenska. Vill Jag vill äta lunch. Ska Barnen ska gå till skolan. Har Jenny har jobbat som lärare i tio år.

Ordföljd - hjälpverb I påståenden sitter hjälpverbet ihop med huvudverbet: Jag måste äta mat nu. De har sovit hela natten. Alla har simmat. Ingen har läst på läxan. I frågor kommer subjektet mellan hjälpverbet och huvudverbet: Har du köpt godis? Ska vi åka till Göteborg? Måste vi ha lektion nu? Vill du ha en kram? Varför kan du prata spanska? Hur länge har du gått på Nösnäs?

Uppgift! Gör färdigt s. 19-20 i häftet om ordföljd. Kom ihåg: Påstående – först subjekt, sen hjälpverb och huvudverb Fråga – subjektet kommer mellan hjälpverb och huvudverb. Om det finns frågeord kommer det före hjälpverbet.

Ordföljd hjälpverb + inte I påståenden: Subjekt – hjälpverb – inte – huvudverb. Exempel: Jag har inte gjort läxan. Hon har inte ätit frukost. Läraren ska inte göra läxan. Katter kan inte prata. I frågor: Hjälpverb – subjekt – inte – huvudverb eller... Frågeord – hjälpverb – subjekt – inte – huvudverb Har du inte gjort läxan? Varför har du inte gjort läxan? Ska vi inte äta lunch nu? Varför ska vi inte äta lunch nu?

Uppgift! Gör sidan 21-22 i häftet om ordföljd.