OM Vetenskapliga källor Lars Våge Mittuniversitetets bibliotek 2016-02-29

VAD BEHÖVER MAN KÄNNA TILL OCH KUNNA? Att allt finns inte i Google Att allt är inte gratis och lättillgängligt i digital form Att man måste träna sig i att söka och veta var man ska söka Att känna till vilka publikationsformer som finns Att kunna värdera olika källor Att kunna ange källorna korrekt Att kunna läsa och förstå referenser

OLIKA TYPER av källor Informationens ursprung – primärkällan En vetenskaplig artikel om en ny hjärtmedicin (peer reviewing) Sekundärkällan – återger informationen. En dagstidningsartikel som skriver om den nya hjärtmedicinen (källa – pressmeddelande?). Tredjepartskällan – återger informationen från sekundärkällan. Ett inlägg på Facebook handlar om artikeln man läst i dagstidningen. Viktigt att hitta tillbaka till primärkällan Bibliotek, arkiv och museer sparar på primärkällor. Vad händer när källorna blir elektroniska?

Källkritik på nätet - förutsättningar Oavsett typ av källa produceras många källor idag elektroniskt. Källtyperna har ökat och därmed möjligheten att vinkla information Finns inte samma kvalitetskontroll av en utgivare Fler typer av skribenter och därmed fler syften med informationen. Anonymiteten Informationen förändras snabbt och sprids snabbt Felaktig information försvinner inte och det är lättare att förvanska material Mängden information som vi har tillgång till har ökat

Många Frågor bör MAN ställa Vem står bakom? Öppenhet? Finns rätt kompetens? Varför finns informationen? Intresse? Målsättning? Hur uttrycker man sig? Vilket språkbruk används? När kom informationen till och hur länge har den funnits? Hur välkänd är källan? Vart länkar man och vilka länkar till källan? Relationen till andra webbsidor. Om de finns i Wikipedia – är de aktiva i skrivande?

Var medveten om Filterbubblan Informationen på nätet levereras nästan alltid i viss mån skräddarsydd för dig Personaliserad reklam Personaliserade nyheter Geografisk anpassning Sociala kontakter Vi vill tro att vi väljer själva den information vi vill se på nätet men det finns allt oftare ett förval

HUR FUNGERAR VETENSKAPLIG PUBLICERING Vetenskap är ett objektivt sökande som inte är baserat i den enskilda individens uppfattningar och åsikter Vetenskapliga resultat ska ofta kunna upprepas och kontrolleras av andra forskare men inte inom alla vetenskapsgrenar Man skiljer på primär och sekundär publicering Populärvetenskap är en tolkning av vetenskapen för en bredare publik I populärvetenskap finns inte kravet på utförlighet, kollegial bedömning eller angivande av källor

PRIMÄR OCH SEKUNDÄR PUBLICERING Primärpublicering är när ett nytt vetenskapligt resultat publiceras för första gången Teoretiska grunder, analyser och experiment måste beskrivas mycket noga inom vetenskaper där resultatet ska kunna upprepas/verifieras Sekundärpublicering baserar sig på primärpublicering för att sammanställa, analysera och kommentera kunskap kring ett ämne I sekundärpublicering måste referenser finnas till primärkällorna så att dessa går att kolla upp

PRIMÄR PUBLICERING Inom olika vetenskaper används olika publikationsformer Inom naturvetenskap och teknik sker det huvudsakligen i form av artiklar i vetenskapliga tidskrifter Det kan också vara i form av artiklar som publiceras i anslutning till vetenskapliga konferenser Vetenskaplig kvalitet bedöms av forskare inom samma område (s.k. peer-reviewing – helst double-blind) Finast är att publicera i prestigefulla tidskrifter som Nature o. Science

SEKUNDÄR PUBLICERING Vanligast i form av tryckta böcker som: Olika typer av facklitteratur Litteratur riktad mot studenter som t.ex. kursböcker Artiklar i facktidskrifter som inte uppfyller kraven på peer-reviewing Forskningsöversikter i vetenskapliga tidskrifter Artiklar i uppslagsverk som t.ex. Nationalencyklopedin Även artiklarna i Wikipedia kan i viss mån räknas hit men de saknar ofta referenser till primära källor

AVHANDLINGAR OCH FORSKNINGSRAPPORTER Avhandlingar skrivs av forskarstuderande för att bli godkända för doktors- eller licentiatsgrad De flesta svenska avhandlingar publiceras gratis tillgängligt på nätet Forskningsrapporter är en slags avrapportering av en forskare eller forskargrupps pågående arbete eller om avslutade projekt Forskningsrapporter publiceras utan extern bedömning Även icke-akademiska organisationer som t.ex. statliga myndigheter kan publicera forskningsrapporter

PUBLICERINGSCYKELN 1.En forskningsidé föds och en forskningsansökan görs. 4. Forskningsresultaten hamnar i kursböcker Översiktsartiklar skrivs av andra forskare. Studenter läser dessa när de ska skriva egna uppsatser. Ca 6 år Publiceringscykeln 2. Preliminära resultat diskuteras mellan forskare vid konferenser. Föredrag publiceras i konferenstryck. 3. Färdiga forskningsresultat publiceras i artiklar, avhandlingar och rapporter. Ca 3 år

TEKNISKA STANDARD Viktigt inom ingenjörsvärlden är s.k. tekniska standard De baseras ofta på vetenskaplig forskning och praktiskt testande av processer och produkter I allmänhet är ett tekniskt standard ett formellt dokument som finns tillgängligt i en databas eller i tryckt form och oftast inte gratis Svenska och internationella standard finns i e-nav och IEEE Xplore Det finns också privata standard inom organisationer och företag och ibland talar man om en standard som i själva verket är mer en överenskommelse än en etablerad praxis (de facto standard)

TEKNISKA Patent Patent tas bl.a. på tekniska uppfinningar och har stor konkurrensmässig betydelse Ett patent ger ensamrätt till kommersiellt användande av uppfinningen under en begränsad tid inom ett land/jurisdiktion Det kan ta flera år innan en patentansökan har behandlats Patentansökningar och antagna patent finns ofta tillgängliga att läsa gratis på nätet Det gäller bl.a. amerikanska, europeiska patent och svenska patent

VAR KAN MAN SÖKA VETENSKAPLIGA KÄLLOR? Bibliotekets söksystem PRIMO innehåller vetenskapliga tidskriftsartiklar, våra tryckta böcker, och våra e-böcker Google Scholar innehåller länkar till vetenskapliga artiklar DIVA innehåller avhandlingar och forskningsrapporter Genom LIBRIS kan man hitta myndigheters och andra organisationers forskningsrapporter Specialiserade tekniska litteraturdatabaser: INSPEC/Engineering Village, IEEE Xplore och ACM Digital Library

VAD FÖR KÄLLOR KAN MAN ANVÄNDA? Inom universitetsvärlden accepteras Wikipedia-artiklar vanligtvis inte som källor (men de kan ge tips om vetenskapliga källor) Tips kan man också få i litteraturförteckningar och referenslistor Primärpublicering i form av originalartiklar är de bästa källorna men kan vara svåra att förstå utan specialkunskap Översiktsartiklar i vetenskapliga tidskrifter ger ofta en bra introduktion som är mer lättfattlig Facklitteratur i form av tryckta böcker eller e-böcker Tekniska standard och patent

Databaser för naturvetenskap Och TEKNik Det finns många specialiserade litteraturdatabaser inom naturvetenskap och teknik Engineering Village med INSPEC-databasen är den största bibliografiska databasen med index från 1969 och framåt för t.ex. fysik och elektronik IEEE Xplore är en mycket omfattande fulltext-databas med mestadels artiklar ur tidskrifter och konferenstryck från IEEE och IEE ACM Digital Library är den viktigaste fulltext-databasen för datavetenskap

DatabaseR FÖR EKONOMIska ämnen Några relevanta databaser för ekonomiämnena är: Business Source Premier – fulltext-databas för företagsekonomi Entrepreneurial Studies Sorurce – fulltext-databas för entreprenörskap och småskaligt företagande ECONLIT – bibliographisk databas för nationalekonomi Affärsdata – svensk företagsinformation (kommer att byta gränssnitt)

Citeringsdatabaser Att bli citerad är extremt viktigt inom den akademiska världen I citeringsdatabaser kan du se vilka artiklar som citerat en annan artikel och vilka artiklar som har mest citeringar för dina sökord Den ursprungliga citeringsdatabasen är Web of Science Scopus är en nyare likartad databas som har ett mer lätthanterligt gränssnitt och fler indexerade källor Citeringsdatabaser används ofta på gott och ont i forskningsutvärderingssyften

KÄLLOR MÅSTE ANGES KORREKT Källhänvisning är ett erkännande till upphovsmannen/kvinnan Det visar vad man baserar sitt resonemang på Det är ett sätt att lättare kunna undvika att hamna i plagiering När du använder någon annans ord – citera! När du använder någon annans idéer – parafrasera! (använd dina egna ord) Läraren ska kunna identifiera källan, lokalisera den och läsa den Det finns vedertagna sätt att citera och att skriva referenser

Stilar för att skriva referenser Hur man skriver en referens beror på den bibliografiska stil du använder – och det finns många! Av tradition använder man vissa stilar inom vissa ämnesområden Inom naturvetenskap och teknik är stilarna Vancouver och IEEE ofta använda Inom samhällsvetenskaper är författare-år-stilar som Harvard och APA de vanligaste, vårdvetenskaper använder oftast APA o.s.v. Många akademiska förlag/tidskriftsutgivare har sina egna stilar och riktlinjer

Vad ska finnas i en referens? Oavsett vilken stil du använder måste alla relevanta element i en referens vara med i din referenslista – alla informationsbitarna: Författare Titel Tidskriftens eller bokens titel Förlag och publiceringsår Volym, nummer och sidor Vilka bitar som är relevanta beror på publikationstypen. Citeringar inne i texten ser likadana ut för alla publikatiosnstyper

Referenshantering Program för referenshantering som EndNote, Zotero och RefWorks kan användas för att samla på referenser och skapa referenslistor De flesta databaser har länkar för att exportera referenser (citations) i flera olika format Några av formaten är citeringsformat som Harvard och Vancouver, andra är tänkta för import till referenshanteringsprogram (t.ex. BibTeX) Användare av LaTeX anger bibliography style (ieeetr, acm, apalike) JabRef är ett bra fritt program som kan skapa BibTeX-databaser