Block 3 – Finansiella instrument Översikt och avistainstrument Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Del 3 Bolags tillväxtmöjligheter och alternativ
Advertisements

Att upprätta årsräkning
Obligationer introduktion.
Konsumenternas Bank- och finansbyrå. BANK OCH FINANS Verksamhet Lämnar gratis och oberoende information och vägledning till konsumenter Kontakt via telefon,
1 SIP-Optionen. 2 •Ett placeringsprogram som riktar sig till dig och ditt företag. •Företaget placerar. Du får avkastningen privat. •SIP-Optionen gör.
Privatekonomi och aktiesparande Spara – smart eller tråkigt?
Aktie-Ansvar Avkastningsfond. Avkastningsfonden utnyttjar nya möjligheter på räntemarknaden. •I och med finanskrisen uppstod nya sätt för bolag att låna.
Orange ångest eller rik pensionär?
AKTIEBOKEN © FREEBOOK HUVUDFINANSIÄR AKTIEBOKEN 2009/2010.
Information om fonden fondbolaget och förvaltaren Fondspararprofil Målsättning och Placeringsinriktning Fondens riskprofil Historisk avkastning Skatteregler.
Daniel Barr.  Hur stor är marknaden?  Växer marknaden?  Hur stor del av företagens finansiering sker med värdepapper?  Har svenska företag en mindre.
Kapitalmarknaden + utrikeshandeln och valutamarknaden
Finansiell stabilitet
Föreläsning 7 Forwards och futures Optionsprissättning
Föreläsning 3 Värdering av investeringsprojekt Värdering av tillgångar
Behövs det pengar? Byteshandel.
Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN.
Strukturerade placeringar
Aktiespararnas Premiepensionsråd
TID OCH RESURSALLOKERING
Privat pensionssparande
Fondsparande. Nästan alla svenskar sparar i fonder FONDSPARANDE Källa: TNS Sifo Prospera, 2012.
Privat pensionssparande. Spara själv? Ska det verkligen behövas?
Tillståndsöverföring - vad bör man tänka på?
FL 6 Kap 14 Offentlig sektor Fokus: -Varför offentlig sektor ? -Skattesystemet -Effektivitet i offentlig sektor – specifika problem.
Fastighetsrelaterade index Vad tänker ni på ?. ALLMÄN INFORMATION OM OMSÄTTNINGEN PÅ FASTIGHETSMARKNADEN OCH OM PRISER OCH PRISUTVECKLINGEN PÅ FÖRSÅLDA.
Fonder och fondsparande. Vad är en fond? En fond är en samling (portfölj) värdepapper utgivna av olika företag. Den som investerar i en fond äger en andel.
Finansiell stabilitet 2005: Sammanfattande stabilitetsbedömning.
Ung Privatekonomi Lektion 7 – Spara i fonder.
Fonder och fondsparande. Vad är en fond? En fond är en samling (portfölj) värdepapper utgivna av olika företag. Den som investerar i en fond äger en andel.
För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyfliken: Infoga | Sidhuvud och sidfot. STUDIEBESÖK 1 Pensioner Studiebesök.
Finansiell stabilitet 2007:2 4 December KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Fonder & fondbolag Swedbank Robur AB
Penningpolitik Bo Sjö The MOney Market Penningmarknadsinstrument Vad är penningmarknaden? – Internbank marknaden nästa Löptid up till och.
BEDÖMNING AV RÄNTERISKER MED GAP- OCH DURATIONSANALYS
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Föreläsning 5 Tekniker för riskhantering Portföljval Hedging
Finansiell stabilitet 2006:2
Fonder och fondsparande. Vad är en fond? En fond är en samling (portfölj) värdepapper utgivna av olika företag. Den som investerar i en fond äger en andel.
Finansiell ekonomi Vad är finansiell ekonomi?
FORWARDS & FUTURER. n ett forward- eller futurkontrakt innebär en skyldighet att köpa eller sälja en tillgång vid en bestämd tidpunkt i framtiden, till.
Fonder och fondsparande. Nästan alla svenskar sparar i fonder Källa: TNS Sifo Prospera, 2012 %
Makroekonomi med tillämpningar
6. Risker och långsiktigt sparande
Företagsvärdering och företagsarrangemang
Enkelt är effektivt! UA Investment Örebro
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
F AMILJEN OCH DE UNGAS EKONOMI. VARDAGSEKONOMI PENGAR Funktion: Bytesmedel Värdemätare Värdebevarare.
Fonder och fondsparande. Privat fondsparande Fonder till tjänstepension Premiepension FONDER OCH FONDSPARANDE Nästan alla svenskar sparar i fonder.
1 Optionerr 9  NU ◦ Avtal ◦ Leverans ◦ Betalning.
Block 4&5 – Finansiella instrument derivat allmänt och terminer Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas.
Block 5 – Finansiella instrument swappar Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson 16 november,
KPMGs licensieringsutbilding 2002
Block 7 – Några kapitalmarknadsfrågor Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson 3 december, 2004.
Att spara långsiktigt? En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Optionskola grundkurs
Kapital-förvaltning.
Block 1&2 – Inledning och översikt Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson 12 november, 2004.
Placering och finansiering
Strukturerade placeringar
Emission av statsskuldväxlar
Fonder och fondsparande
Block 8 – Finansiella instrument i portföljförvaltning Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson.
Aktuella marknadsutsikter
Pensioner.
Allmän pension - fonder
Aktieskola för kvinnor?
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Finansiell stabilitet 2006:1
Presentationens avskrift:

Block 3 – Finansiella instrument Översikt och avistainstrument Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson 12 november, 2004

Finansiella instrument Finansiellt instrument Fondpapper eller annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden Fondpapper Aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, andel i värdepappersfond och aktieägares rätt gentemot den som hans räkning förvarar aktiebrev i utländskt bolag (depåbevis)

Finansiella instrument Avistainstrument Derivatinstrument Terminer Optioner Swappar

Finansiella instrument – en översikt Marknad Avista Derivat Räntepappersmarknaden X Aktiemarknaden Valutamarknaden Interbankmarknaden OTC-instrument ovanligt

Finansiella instrument - interbankmarknaden STIBOR-anknutna placeringsformer Dagslån Deposits Repor (repurchase agreement) Försäljning av värdepapper med återköpsavtal Vanliga repor och omvända repor

Diskonteringsinstrument Instrument Emittent Statsskuldväxel Riksgäldskontoret (Riksbankscertifikat Riksbanken) Bankcertifikat Banker Bostadscertifikat Bostadslåneinstituten Kommuncertifikat Kommuner Företagscertifikat Företag ECP Företag Löptider normalt upp till högst ett år

Diskonteringsinstrument Värdering N P = 1 + ( r x d ) 100 360 Nominellt: 1.000.000 Räntesats (Pris): 5,20% Antal dagar: 30 Köpeskilling: 995 685

Räkneexempel Pris finns på stockholmsbörsens hemsida

Finansiella instrument på obligationsmarknaden Kuponginstrument - Statsobligationer - Bostadsobligationer - Företagsobligationer Löptider normalt över ett år Standardvillkor - Fast räntekupong - Årlig ränteutbetalning - Utan amorteringar

Kuponginstrument Värdering K4 + N K - 1 K1 K2 K3 x Köp Ffdag Köpeskilling Nuvärdet av alla kuponger + nominella värdet diskonterat till dagens pris Likviden utgörs av Köpeskilling xx Upplupen ränta yy Likvidbelopp zz

Exempel 1041 Förfallodatum 2014 Kupong 6,75 % Avkastning = 4,39 Med IRR = 4,39 erhålles priset 117,278

1041 När räntan stiger sjunker priset på obligationen.

Alla obligationer är inte standardiserade Exempel på parametrar som kan varieras Räntan Fast => Rörlig Kupongen Årlig => Ingen => Indexerad Nominellt belopp Återbetalning => Konvertering => Indexerad Valuta Fast => Valfritt, flexibelt Löptid Fast => Varierad, valfri, evig

Exempel på ej standardiserade lån Nollkupongare Indexobligationer Aktieindexobligationer Realränteobligationer Floating Rate Notes(FRN) Lån med optioner Obligationslån med avskiljbara teckningsoptioner Förtidsinlösenrätt för emittenten eller långivaren

”Hybrid-instrument” Tidsbestämda förlagslån Eviga förlagslån Aktieindexobligation Konvertibla obligationslån Preferensaktier Obligationer Aktier

Finansiella instrument på aktiemarknaden Aktier Depåbevis Utländska aktier noterade på OM Stockholmsbörsen (svenska depåbevis) Svenska aktier noterade på utländska börser (t ex ADRs) Aktielån Möjlighet för låntagaren att "blanka" Sälja aktier han inte äger Spekulationsstrategier i kombination med derivatinstrument Aktiefonder

Värdepappersfonder - huvudtyper Aktiefonder Olika placeringsinriktning Geografi, bransch, risk Indexfonder Räntefonder Löptid, geografi Blandfonder Placerar i olika kombinationer av aktier och räntebärande värdepapper Nationella fonder Hedgefonder Mer flexibla placeringsbestämmelser

Värdepappersfonder Lagen (1990:1114) om värdepappersfonder En fond med medel placerade i fondpapper och andra finansiella instrument. Med fondpapper menas aktier och obligationer eller motsvarande typ av värdepapper. Fonden har bildats genom kapitaltillskott från allmänheten. Indirekt placering på olika finansiella marknader Förvaltas av fondbolag Svenskt aktiebolag som erhållit tillstånd från Finansinspektionen att bedriva fondverksamhet Den förvaltning av en värdepappersfond samt den försäljning och inlösen av andelar i fonder som utövas av ett fondbolag Reglering genom Finansinspektionens föreskrifter och fondens fondbestämmelser

Avkastningskurvan Avkastningskurvan (yield curve) visar för en viss given tidpunkt sambandet mellan ränta (avkastning) och återstående löptid för värdepapper med samma kreditrisk Nollkupongskurvan

Avkastningskurvan Ränta Löptid BO 10 år BO 5 år BO 2 år Bostads certifikat SO 10 år SO 5 år SO 2 år SSVX Löptid

Avkastningskurvan

Duration

Egenskaper hos durationsmåttet Duration mäts i tidsenheter För obligationer som inte genererar kassaflöden före slutdatum är duration och löptid samma sak För en given nivå på marknadsräntan blir durationen kortare med högre kupongränta

Beräkning av duration i en femåring med konstant kupong Tid till betalning Kupong Nuvärde kupong Andel av det totala värdet Andel av tot värdet *tid 1 2 3 4 5 10 110 9,1 8,3 7,5 6,8 68,3 0,091 0,083 0,075 0,068 0,683 0,165 0,225 0,273 3,414 Summa 100,0 4,169

Exempel Duration

Duration som ett riskmått Modifierad Duration Derivering av prisformeln med hänsyn till avkastningen Vilket ger den procentuella förändringen på obligationens pris givet en ränteförändring. Känslighetsmått

Återkoppling från förra kurstillfället

Nuvärde och diskontering Du ska sälja din bil och får två erbjudanden: 2000 kronor i handen 2500 kronor om tre år Inlåningsräntan ligger på 5 % Vad väljer du? Räkneexempel