Kollektivavtal, föreningsrätt, medbestämmande, stridsåtgärder m.m. En översikt Jan-Åke Sandell

Kollektivavtal Vad kännetecknar ett kollektivavtal? Vem är bunden av ett kollektivavtal? Vad är ett hängavtal? Normalvillkor – minimivillkor Tolkningsföreträde Tolkning av kollektivavtal Gemensam partsvilja Bokstavstolkning - Oklarhetsregeln Kollektivavtalets betydelse för oorganiserade arbetstagare Den allmänna förhandlingsrätten Olika typer av förhandlingar - avtalsförhandlingar, tvisteförhandlingar, samrådsförhandlingar (medbestämmandeförhandlingar)

Föreningsrätt Vad innebär föreningsrätt? Aktiv eller positiv föreningsrätt innebär rätten att vara med i en förening och verka för dess bildande och verksamhet. Regleras i 7-9 §§ MBL. Passiv eller negativ föreningsrätt innebär rätten att stå utanför en organisation. Den har stöd i art. 11 i EKMR (Europakonventionen för mänskliga rättigheter). Konventionen är lag i Sverige sedan 1995. Vem har föreningsrätt? Gentemot vem har arbetsgivare respektive arbetstagare föreningsrätt?

Föreningsrätt, forts. Hur visar sig föreningsrätten i praktiken? Föreningsrätten ska lämnas okränkt. För att en kränkning av föreningsrätten ska föreligga krävs att någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtar en åtgärd till skada för någon på andra sidan. Även en organisation kan kränkas. Endast arbetstagare kan normalt kränkas föreningsrättsligt, inte arbetssökande. Skadestånd är påföljden vid kränkningar av föreningsrätten. Normalt utgår skadestånd till den kränkte arbetstagaren (eller arbetsgivaren) men kan i vissa fall utgå även till en organisation. En organisation är inte skyldig att tåla sådan kränkning av föreningsrätten som innebär intrång i dess verksamhet. Delad bevisbörda.

Medbestämmande m.m. Arbetsgivarens ensidiga beslutanderätt Medbestämmandeavtal Informationsskyldighet aktiv informationsskyldighet - passiv informationsskyldighet Editionsplikt Tystnadsplikt Primär förhandlingsskyldighet. Arbetsgivaren ska på eget initiativ förhandla med kollektiv-avtalsbärande arbetstagarorganisation innan beslut fattas. Förhandlingsskyldigheten gäller i två situationer - innan arbetsgivaren beslutar om viktigare förändring av verksamheten (verksamhetsfallet) innan arbetsgivaren beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållanden för arbetstagare som tillhör organisationen (arbetstagarfallet) - Vid verksamhetsfallet sker förhandling med samtliga kollektivavtalsbärande organisationer medan det i arbetstagarfallet sker förhandling med berörd facklig organisation

Medbestämmande m.m., forts. Sekundär förhandlingsskyldighet Det föreligger också förhandlingsskyldighet från arbetsgivarens sida inför viktigare beslut av en enskild arbetstagares anställnings- eller arbetsförhållanden om den arbetstagaren tillhör en organisation med vilken arbetsgivaren inte har kollektivavtal Om arbetsgivaren helt saknar kollektivavtal föreligger förhandlingsskyldighet gentemot samtliga förekommande fackliga organisa-tioner i två fall uppsägning på grund av arbetsbrist - överlåtelse av verksamhet ”Entreprenadförhandlingar” – facklig vetorätt

Fredsplikt och stridsrätt Olika stridsåtgärder som parterna förfogar över Sympatiåtgärder Politiska stridsåtgärder Lex Britannia Vaxholmsmålet (Lavalmålet) Utstationeringsregler Undantag från fredsplikten sympatiåtgärder kvarlevande stridsrätt - indrivningsblockad