Vad är Europeiska unionen (EU)? 28 medlemsstater Mer än 500 miljoner invånare Länder som i dagsläget ansökt om medlemskap i EU: Albanien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Serbien och Turkiet

Vilka är EU:s huvudprinciper? Gemensamma värderingar: respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna, mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet (artikel 2 i EU-fördraget) Mål: främja freden, EU:s värden och folkens välfärd (artikel 3 i EU-fördraget) 4 friheter: fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital

De viktigaste etapperna i EU:s historia

1950-talet – ursprunget Återuppbyggnaden efter kriget 1950: 9 maj – Schumanförklaringen 1951: Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) skapas 6 medlemsstater: Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg och Nederländerna 1957: Romfördragen – Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Euratom inrättas

1960-talet – grundvalarna 1960: Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) bildas 1962: den gemensamma jordbrukspolitiken lanseras 1968: tullarna avskaffas

1970-talet  9 medlemsstater 1973: 1:a utvidgningen – Danmark, Irland och Storbritannien går med i EEG  9 medlemsstater 1979: 1:a allmänna direktvalet till Europaparlamentet

1980-talet – konsolidering Utvidgning till länder i Sydeuropa: Grekland (1981), Spanien och Portugal (1986)  12 medlemsstater 1986: Europeiska enhetsakten, som ändrar Romfördraget, undertecknas 1990: genom Tysklands enande blir f.d. Östtyskland en del av EEG

1990-talet  15 medlemsstater 1993: Inre marknaden (Maastrichtfördraget) träder i kraft 1995: ny utvidgning – Österrike, Finland och Sverige ansluter sig  15 medlemsstater

Den största utvidgningen 1 januari 2002: 12 länder inför euron 2004: utvidgning med central- och östeuropeiska länder − 10 nya medlemsstater: Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien  25 medlemsstater 2007: Bulgarien och Rumänien går med  27 medlemsstater 2013: Kroatien går med  28 medlemsstater

2000-talets första årtionde Institutionerna behöver reformeras 2005: Nej till EU-konstitutionen i Frankrike och Nederländerna 2007: Lissabonfördraget antas och träder i kraft den 1 december 2009

Några exempel Frihet att bo, studera och arbeta i samtliga medlemsstater Utbytesprogram för ungdomar: Comenius, Leonardo Da Vinci och Erasmus En gemensam valuta för 19 länder Miljölagstiftning för att bekämpa klimatförändringarna Lika möjligheter Lägre roamingkostnader Och mycket mer...

EU-institutionerna

Europaparlamentet Har tillsammans med rådet befogenhet att stifta lagar Övervakar (tillsammans med rådet) EU:s budget och EU-institutionernas politik Har 751 ledamöter, valda i allmänna val Val vart femte år Talman: Martin Schulz

Europeiska rådet EU:s politiska ledning, fastställer politiska riktlinjer och prioriteringar Består av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer samt av rådets ordförande och Europeiska kommissionens ordförande Ordförande: Donald Tusk

Europeiska unionens råd Medlagstiftare tillsammans med Europaparlamentet (ändrar, antar eller förkastar kommissionens lagförslag) Består av de ministrar från de 28 medlemsstaterna som dagordningen kräver Roterande ordförandeskap: växlar mellan medlemsstaterna varje halvår: 1 januari – 30 juni 2017: Malta I juli – 31 december 2017: Estland

Europeiska kommissionen Föreslår och genomför lagstiftning (initiativrätt, "fördragens väktare") 28 kommissionsledamöter (en från varje medlemsstat) varav en ordförande, Jean-Claude Juncker, och flera vice ordförande (en är unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik)

Övriga EU-institutioner och EU-organ Europeiska unionens domstol Europeiska centralbanken Europeiska revisionsrätten Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) Europeiska regionkommittén

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Vad är EESK? Ett rådgivande organ som inrättades genom Romfördraget (1957) Företräder det organiserade civila samhället Europa-parlamentet Europeiska unionens råd Europeiska kommissionen Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Vad är det organiserade civila samhället? Medborgare företräds av organisationer bestående av Övriga intressegrupper (t.ex. jordbrukare, konsumenter, icke-statliga organisationer och olika yrkesgrupper) Arbetsgivare Arbetstagare vilka åtar sig att försvara deras intressen eller övertygelser (bl.a. mänskliga rättigheter, barns rättigheter, miljön, fattigdom, kampen mot rasism och diskriminering)

Vilken roll har EESK? EESK har genom sin rådgivande roll gentemot Europaparlamentet, rådet och kommissionen tre huvuduppgifter: Att se till att EU:s politik återspeglar den verkliga ekonomiska, sociala och samhälleliga situationen. Att bygga upp ett EU som kännetecknas av ökat medborgardeltagande och är närmare medborgarna. Att slå vakt om EU:s värden och främja det civila samhällets organisationer i hela världen.

EESK – en bro mellan EU och det organiserade civila samhället Lyfter fram det civila samhällets intressen Ger organisationerna i det civila samhället i medlemsstaterna en möjlighet att föra fram sina åsikter på EU-nivå

Hur är EESK uppbyggt? EESK är en ledamotsförsamling med 350 ledamöter (utnämnda på 5 år) från EU:s 28 medlemsstater EESK har en ordförande och två vice ordförande som väljs på två och ett halvt år Företräder ekonomiska och sociala intressegrupper: arbetsgivare, arbetstagare, övriga intressegrupper (icke-statliga organisationer, jordbrukare, ungdomar, konsumentskydd osv.) Har 6 facksektioner och ett rådgivande utskott för industriell omvandling (CCMI) Yttrandena diskuteras och antas med enkel majoritet vid EESK:s plenarsessioner (ca 9 per år)

Hur fungerar EESK? Kommittéen kan rådfrågas av Europaparlamentet, Europeiska unionens råd eller Europeiska kommissionen. Kommittéens yttrande kan vara obligatoriskt, på eget initiativ eller förberedande För att utarbeta yttranden upprättar facksektionerna normalt studiegrupper med en egen föredragande Konstruktiva debatter i möten för att nå konsensus Omröstning sker först i facksektionen och sedan vid plenarsessionen Det slutgiltiga yttrandet skickas till alla EU-institutioner och offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning

Ditt Europa, din mening

Temat för Ditt Europa, din mening 2017 är: Romfördraget 60 år Diskutera vad som fungerar och vad som inte fungerar i EU Analysera Europeiska unionens framtida utmaningar och möjligheter Utarbeta nya förslag om framtiden för Europeiska unionen

Frågar som kan komma att ställas vid ditt Europa din mening 2017 Hur skulle du utvärdera EU:s främsta insatser hittills? Hur föreställer du dig morgondagens Europa? Vad vill unga människor att EU ska göra för dem i framtiden? Hur kan unga människor öka sitt inflytande i EU:s beslutsfattande? Diskuterar du europeiska frågor med din familj och/eller dina vänner eller i skolan? Vilka är de största utmaningarna som EU står inför och vilka möjligheter finns för att skapa en stark europeisk union?

Frågor som kan komma att ställas vid Ditt Europa din mening 2017 Hur skulle EU kunna hantera flyktingkrisen bättre? Vad anser du är konsekvenserna av att det Förenade kungariket lämnar den europeiska unionen? Vad bör göras för att stävja ökningen av nationalism och främlingsfientlighet? Vad kan EU göra för att försvara européer mot terroristattacker? Gör globaliseringen EU mer eller mindre betydelsefull?

Arbetsmetoder Ni kommer att arbeta i grupp. De viktigaste resultaten i arbetsgrupperna kommer att rapporteras och diskuteras kortfattat vid evenemangets avslutande plenarsammanträde och kommer att utgöra en del av dagens dokumentation. Förhoppningsvis kommer de inledande steg som tagits under detta evenemang att följas upp i hela Europa och inspirera andra ungdomar att aktivt ta ansvar!

Kontaktuppgifter Ditt Europa, din mening @youreurope För ytterligare information eller hjälp, vänligen kontakta oss på: E-post: youreurope@eesc.europa.eu Webbplats: www.eesc.europa.eu Ditt Europa, din mening @youreurope

Välkommen till Bryssel!