Triagering och psykosociala team workshop 18 oktober

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Skola och arbetsliv i samverkan
Advertisements

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Gemensamt fokus SamhälleAkademi Utbildning Företag Källa: Tage Dolk.
Demensvård utifrån palliativ vårdfilosofi
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Roller för ledning och styrning av verksamhetsövergripande processer
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Vår vision ETT GOTT LIV UTIFRÅN EGNA VAL Vår verksamhetsidé Med professionella insatser gör vi livet mera möjligt för barn, ungdomar och vuxna med varaktig.
Nystart av teamtandvård på ftv Kramfors
Ett arbete med att etablera
Samordnad individuell plan
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Välkommen till Ledardagen!
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Tillsammans för världens säkraste vård
Kartläggning av stöd- och ledningsprocess
Detta är God Vård.
QULTURUM Mari Bergeling 2014 Kartläggning av stöd- och ledningsprocess Personcentrerad processkartläggning – PCP Före- byggande Identifiering av förutsättningar.
Omkring personer i Sverige kommer få cancer i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller insikt om att.
Roller för ledning och styrning av verksamhetsövergripande processer
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Nationell taxa PM den 6 november Varför ändra? Patienterna Saknas öppen kvalitetsredovisning, stödjer inte vårdkedjan, stödjer inte teamarbete EU-rätten.
Utveckla samverkan och kunskap om psykisk ohälsa
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Palliativ vård och samordning
Ledningssystem på 60 minuter
Arbetsterapi i företagshälsovården ett hållbart arbetsliv med.
Bakgrund ”En nationell cancerstrategi för framtiden” SOU 2009:11 Viktiga förbättringsområden- psykosocialt stöd och rehabilitering Sex regionala cancercentrum,
Elevhälsa Elevers behov och skolans insatser Projektledare Anna Blom Elevhälsan 1.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Attraktiv Hemtjänst Välkommen till introduktion i Äldres behov i centrum! 4 november 2015.
Patientens fokus utifrån TILLGÄNGLIGHET KVALITET DELAKTIGHET Ekonomi Rätt vård i rätt tid Vårdgarantin Befolkningens hälsa Bemötande Patientsäkerhet Kliniska.
Upprop för ett friskare Tidaholm Tidig samverkan i rehabiliteringsarbetet.
Utvärderingsmatris för en kunskapsbaserad bedömning Två utvärderingsmatriser har tagits fram i samarbete med SIQ, Nationella rådet för strokevård och ett.
1 Psykiater i Primärvården RosMarie Nilsson, förvaltningschef Elizabeth Aller, specialist allmän psykiatri Primärvården Blekinge SKL Psykiatri i Primärvård.
Utvärdering av patientlagen 2014–2017
Förebyggande arbete och smarta samarbeten
Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014–2017
Wordcloud –Digitalisering 18 oktober
Gott samarbete primärvård - psykiatri
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Heby kommuns kvalitetspolicy
Samtalsterapeut direkt
Ändrat arbetssätt gav tillgänglighet till psykosociala-enheten
Arbetsmoment under Workshop 2: Målbilder
Malin Forssell, Karolina Henningsson
Regionala handlingsplaner
Sofia Kialt projektledare​
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Tidiga insatser för att förebygga och förkorta sjukskrivningar
Omställningen av hälso- och sjukvården
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Triagering – rätt vård till rätt patient i rätt tid
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Systematisk användning av validerade formulär för självskattning
För ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion
Projektplaner maj 2018 för förstudie tidiga insatser på skolans arena vid, eller risk för, psykisk ohälsa.
Arbetssätt för psykisk hälsa inom primärvården
Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län
SIP i primärvården 11 april 2018.
Samordnad utveckling för god och nära vård
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Triagering och psykosociala team workshop 18 oktober

Bristande kompetens kring psykisk ohälsa Kritiska komponenter Ideal implementering Acceptabel variation Oacceptabel variation Förväntad effekt Varför är dessa komponenter viktiga? Hur jobbar vi på konkret nivå, om den viktigaste metodkomponenten utförs på bästa sätt? Vad skulle vara en acceptabel variation? När är vårt arbete inte acceptabelt Om den specifika komponenten utförs på bästa sätt. Vad kan vi vänta oss för resultat? Tidsbrist Verksamhetens behov Ersättningssystemen Bristande kompetens kring psykisk ohälsa Psykisk ohälsa berör bara några men inte alla på VC Inte stigmatisera psykisk ohälsa genom diagnos Resursfördelning Hierarki Produktionsplanering Utveckla en gemensam metod för triagering Brist på systematisk uppföljning av insatser och resultat Tid avsatt för förändringsarbete/implementering Patientens behov Kan anpassas till nya arbetssätt Strategiska och breda utbildningssatsningar Att alla bär ansvar för att tillgodose behov Att verktyg kan ges till patienten innan diagnos Att resurser fördelas utifrån ett bredare uppdrag till primärvården Teamarbete där olika kompetenser tas tillvara Uppföljning sker på annat sätt, utifrån patienternas behov av insatser Utbildningsinsatser och stöd från nationell nivå Framtagande av mall från nationell nivå Införandet tar lång tid Att båda råder Att inte frågan hanteras nationellt Att det ser olika ut Att de allra flesta tar ansvar Att tillgängligheten klaras trots diagnossättning Att det tar tid för omställning Kommer se olika ut beroende på lokala förutsättningar Något mellan produktions-planering och systematisk uppföljning Att det ser obetydande olika ut Att det följs upp olika Införandet händer inte! Att inte patientens behov beaktas Att pat inte får rätt vård pga av ersättningssystem Att det inte görs alls Att ett fåtal tar ansvar Att inte vård ges i tid och pat inte får rätt hjälp Att det inte sker Att inte patienten får rätt insatser- brist på helhetssyn Att vissa besök som ger rätt vård till patienten ,inte räknas Ojämlik och patientosäker vård Att inte uppföljning sker systematiskt Vårdinsats snabbt Förändringen involverar patienter Jämlik vård Ökad patientsäkerhet Helhetssyn kring patientens behov och behandling Pat får insatser i tidigt skede Behovsanpassad vård Bättre flöde för patienten och rätt insatser Bättre incitament för förändringsarbetet mot behovsanpassade insatser Patientsäker ingång och snabb kontakt En vård med hög kvalitet 2011 National Implementation resarch network (NIRN) Karen Blase and Michelle A Duda

Vad behövs? ”Drivers” för implementering Triagering och psykosociala team Utmaningar 1.Triagering görs olika 2.Bristande kompetens gällande psykisk ohälsa 3.Brist på behovsanalys lokalt 4.Brist på patientinvolvering Lösningar 1.Standardiserat arbetssätt 2.Utbildningssatsning 3.Genomföra kartläggning 4.Ta tillvara patienters egna erfarenheter Utmaningar 1.Ersättningssystemen 2.Produktionssystem 3.Brist på helhetssyn kring patienten Lösningar 1.Ekonomisk styrning som underlättar 2.Systematisk uppföljning som stödjer nya arbetssätt 3.Tydliggöra ansvar och följsamhet till överenskommelser Rätt använd metod Integrerade & kompensatoriska Kompetens Organisation Ledarskap Utmaningar 1.Stöd för att förändring och implementering kräver tid 2.Bristande uppföljning av effekter för nya arbetssätt 3.Resursbrist utifrån behov Lösningar 1.Kunskap i förändringsledarskap och delmål-mål 2.Hälsoekonomiska utvärderingar som grund för beslut 3.Omfördelning av resurser utifrån behov © Fixsen & Blase, 2008