En ny vardag Livsstilsförändringar i teori och praktik Anna Adling, ST-läkare Hortlax hälsocentral, dietist

Berta Berta är 65 år gammal och har precis gått i pension från sitt arbete som förskollärare. Hon har en katt och bor i en lägenhet i centrala staden. Är aktiv i bokcirklar och sjunger i kör. Sammanboende med en äldre make. Två barn som flyttat från staden.

Berta Hon väger 80 kg, är 1,7 m lång och har haft typ 2 diabetes i 5 år. Uppmätt i hemmet flera gånger högt blodtryck, de senaste gångerna har blodtrycket legat på 150/ 90 mmHg. Hennes Hba1c ligger på 72. Totalkolesterol 4,5 varav HDL 1,2. Urinstatus visade ingen proteinuri. Berta röker varje dag sedan 25 års ålder men är helnykterist.

Hur stor risk har Berta att få en hjärtinfarkt/stroke/ större hjärt-kärlhändelse inom 5 år? 2 % 5 % 8 % 10 %

Bertas risk

Varför ändra livsstilen när man kan operera sig? Obesitaskirurgi har visat sig ge mer bestående viktnedgångsresultat än andra metoder Kan ”bota” typ 2-diabetes Är kostnadseffektivt https://www.youtube.com/watch?v=l4vREUUv9Lw Referenser: ”Obesitaskirurgi eller sagan om den fula ankungen”, Läkartidningen, nr 4, 2011, volym 108 ”Surgery for obesity”, Cochrane review, 8 augusti 2014

Varför ändra livsstilen när man kan operera sig? Huvuddelen av de som läkemedelbehandlats mot typ 2-diabetes blev helt medicinfria och resterande stabiliserade sjukdomen I Norrbotten: BMI > 40 eller BMI > 35 om läkemedelsbehandlad diabetes mellitus typ 2, hypertoni eller hyperlipidemi

Medaljens baksida 5 – 10 % risk för komplikationer Mortalitet i svensk obesitaskirurgi 0,1-0,3 % Inre bråck > 5 % Invagination, knickbildning, stenos

Medaljens baksida Hudplastik Norrbotten: BMI max 25, om patienten är över 50 år gäller BMI max 27. Ej centimeterkrav på överhänget men det måste orsaka hudproblem. Gör även bröstreduktioner vid hudbesvär. Medelviktsnedgång 25 % efter 10-15 år. 1,65 m 100 kg -> 75 kg, BMI 36,7 -> 27,6

Det ”ofarliga” alternativet En ny vardag! Olika genetiska förutsättningar, livet är orättvist Negativ energibalans i metabolismen kommer att leda till viktnedgång och bättre blodsocker Bättre metabol kontroll vid fysisk aktivitet Sluta röka!

Hur uppskatta energibehov? Basalmetabolism + aktivitet Basalmetabolism: energin som behövs för att upprätthålla organismen i vila. Representerar c:a 60-75 % av den totala energiåtgången.

Basalmetabolism Uträkning enligt Harris-Benedict Mannen: 66,473 + 5,003 * (längd i cm) + 13,752 * (vikt) - 6,755 * (ålder) Kvinnan: 655,096 + 1,85 * (längd i cm) + 9,563 *(vikt) - 4,676 * (ålder) Man 70 kg, 1,8m, 80 år = 1388 kcal eller 5,8 MJ Kvinna 80 kg, 1,7m, 65 år =1430 kcal eller 6,0 MJ

Basalmetabolism Referenser: Frankenfield DC, Muth ER, Rowe WA. The Harris-Benedict studies of human basal metabolism: history and limitations. J Am Diet Assoc 1998;98:439-45.

Indirekt kalometri: för att bränna 1 kalori krävs 208,66 ml syrgas.

Aktivitetskoefficient Väldigt låg aktivitet, skrivbordsarbete ingen motion alls på fritiden: 1,2 Låg aktivitet, typ skrivbordsarbete, lätt aktivitet några dagar i veckan: 1,4 måttlig aktivitet, typ sportar 3-5 dagar i veckan eller har ett aktivt arbete: 1,55 hög aktivitet: tränar hårt 6-7 dagar i veckan: 1,75 extremt hög aktivitet: atlet på professionell nivå, tränar 2 ggr/dag: 1,9 Patient med basalmetabolism på 1400 kcal med mycket låg aktivitet: 1,2 Patient med basalmetabolism på 1400 kcal med låg aktivitet: 1,4 Ger energibehov på 1400*1,2 = 1680 kcal eller 1400*1,4 = 1960 kcal

Berta Kvinna 80 kg, 1,7m, 65 år =1430 kcal eller Aktivitetsnivå 1,2 = 1430*1,2 = 1716 kcal

Berta Har provat LCHF, gick ned 5 kg men sedan blev det jul och hon åt lite julgodis, väger samma igen Provade 5:2 men blev för hungrig Skulle vilja ha tips på någon annan diet

Några dieter LCHF

Några dieter

Några dieter Traditionell diabeteskost Det finns vetenskapligt stöd för att traditionell diabeteskost baserad på SNR har en positiv inverkan på Hba1c, främjar viktnedgång och förbättrar blodfetter Referenser: Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården, Petersson, Socialstyrelsen, november 2011

Några dieter Måttlig lågkolhydratkost Det finns vetenskapligt stöd för att måttlig lågkolhydratkost har en positiv inverkan på Hba1c, främjar viktnedgång samt förbättrar blodfetter Referenser: Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården, Petersson, Socialstyrelsen, november 2011

Några dieter Medelhavskost Det finns vetenskapligt stöd för att Medelhavskost har en positiv inverkan på blodfetter (Hba1c), främjar viktnedgång samt förbättrar blodfetter. Referenser: Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården, Petersson, Socialstyrelsen, november 2011

Berta Kostanamnes Vad äter du först på dagen? Kostdagbok

Näringsberäkning Berta Frukost: 2 skivor rågbröd 3-4 skivor ost smör äpple kaffe med mjölk 424 kcal

Näringsberäkning Berta Lunch: lasagne 525 g 1/2 tomat vatten 615 kcal

Näringsberäkning Berta Mellanmål kl 14: kaffe kaffegrädde äppelpaj Mellanmål kl 16: banan Digestivekex Brie 564 kcal

Näringsberäkning Berta Middag kl 19: köttkorv rotmos fransk senap vatten 468 kcal

Näringsberäkning Berta Bertas dag: 2071 kcal Bertas energibehov: 1716 kcal Överskott: 355 kcal = 40 g fett =1 kg viktuppgång /mån

Enkelt förslag Gammal frukost 2 skivor rågbröd Ny frukost 1 skiva rågbröd 10 g smör 5 g smör 3-4 skivor ost 1 skiva skinka 1 äpple kaffe med mjölk 1 ägg 424 kcal 305 kcal

Enkelt förslag Gammal lunch 525 g Ny lunch lasagne 350g 1/2 tomat 2 st tomater 615 kcal 433 kcal

Enkelt förslag kl 14 kaffe med kaffegrädde Nytt förslag på mellanmål äppelpaj 1/2 portion äppelpaj 1 apelsin kl 16 1 st Wasa husman 2 skivor Brie tunn skiva banan 1 liten 1 msk filadelfiaost 564 kcal 388 kcal

Enkelt förslag Tidigare middag 150 g Nytt förslag på middag 100 g senap 1 msk vatten avokado 1/2 468 kcal 413 kcal

Ny näringsberäkning Tidigare måltider Nytt förslag frukost 424 305 lunch 615 433 mellanmål 564 388 middag 468 413 summa 2071 1539

Ny näringsberäkning Ny näringsberäkning Bertas energibehov: 1716 kcal Underskott: 177 kcal = 20g fett = 1/2 kg viktnedgång/månad

Take home message: Identifiera patientens tokigaste vanor och anpassa dessa!

Berta Börjar äta traditionell diabeteskost med lågt GI, Går ner 5 kg på 3 månader och väger nu 75 kg Hennes totalkolesterol sjunker till 4,2, HDL stiger till 1,4 Enbart av viktnedgången på 6 % sjunker blodtrycket till c:a 145/85 mmHg… Hba1c sjunker till 67.

Fysisk aktivitet Referenser: FYSS 2015

Fysisk aktivitet och blodtryck Förhöjt blodtryck är den vanligaste riskfaktorn bakom stroke som är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige Förhöjt blodtryck är även en av de vanligaste riskfaktorerna bakom hjärtinfarkt som står för det största antalet dödsfall i landet Även om symtomen av ett högt blodtryck kan vara lindriga är det därmed ett tillstånd som måste tas på största allvar Referenser: ”Fysisk aktivitet har en nyckelroll i hypertonibehandlingen”, Börjesson M, Läkartidningen, nr 3, 2005, Volym 102

Fysisk aktivitet och blodtryck Den blodtryckssänkande effekten av fysisk aktivitet är likvärdig med den vid farmakologisk (mono)terapi, d v s 5- 7 raska halvtimmespromenader i veckan = 5 mg Enalapril Vid hypertoni < 180/100 mm Hg och låg till måttlig kardiovaskulär risk är fysisk aktivitet tillsammans med övriga levnadsvanor förstahandsåtgärd (FYSS 2015). Regelbunden fysisk aktivitet sänker i genomsnitt blodtrycket med 11/8 mmHg! Referenser: ”Fysisk aktivitet har en nyckelroll i hypertonibehandlingen”, Börjesson M, Läkartidningen, nr 3, 2005, Volym 102

Fysisk aktivitet och blodsocker, blodfetter Fysisk aktivitet sänker glukosresistensen bland annat genom att öka upptaget av glukos i muskulaturen. Reduktion av triglycerider och ökning av HDL Referenser: ”Fysisk aktivitet har en nyckelroll i hypertonibehandlingen”, Börjesson M, Läkartidningen, nr 3, 2005, Volym 102

Berta Promenader 30 min 5 ggr/vecka + vattengympa 1 g/vecka, Aktivitetskoefficient c:a 1,4, Berta = 1430*1,4 = c:a 2000 kcal 3 månader senare har Bertas blodtryck sjunkit till 135/80 mmHg Hba1c sjunker till 62

Rökning Enligt WHO finns det 1,3 miljarder dagligrökare i världen I Sverige finns nästan 1 miljon dagligrökare Årligen börjar uppskattningsvis 16000-20000 ungdomar att röka 2010 års nationella folkhälsoenkät visade att 13 % av vuxna kvinnor och 12 % av de vuxna männen dagligrökte Referenser: ”Rökstopp ger snabba hälsovinster”, Giljam Hans, Läkartidningen, nr 11, år 2012

Rökning Tobaken är den enskilt största orsaken till ohälsa och förtida död i Sverige Tobaken är i fråga om dödlighet en viktigare riskfaktor än alla andra levnadsvanor tillsammans Oftast kommer sjukdomsutvecklingen efter 25-30 års daglig konsumtion, c:a 200 000 rökta cigaretter. Linjärt förhållande mellan dos och risk Referenser: ”Rökstopp ger snabba hälsovinster”, Giljam Hans, Läkartidningen, nr 11, år 2012

Rökning Tobaksrökning ökar kraftigt risken för cancer, hjärtkärlsjukdomar och lungsjukdomar Referenser: ”Rökstopp ger snabba hälsovinster”, Giljam Hans, Läkartidningen, nr 11, år 2012

Rökning Referenser: ”Rökstopp ger snabba hälsovinster”, Giljam Hans, Läkartidningen, nr 11, år 2012

Rökning Hälsovinster efter rökstopp Efter 20 min – 3 månader Efter 1 månad – 1 år Efter 5 – 15 år Puls och blodtryck normaliserade Lungfunktionen återställd inom ramen för lungsakadan Risken för stroke halverad Kolmonoxidnivån i blodet normaliserad Risken för hjärtinfarkt halverad Halverad risk för cancer i lunga, mun, luft- och matstrupe, blåsa, livmoderhals och bukspottskörtel Cirkulation, lungfunktion och sårläkning förbättrade Risken för hjärtinfarkt densamma som för ickerökaren Referenser: ”Rökstopp ger snabba hälsovinster”, Giljam Hans, Läkartidningen, nr 11, år 2012

Rökning Rökavvänjare

Har ni tillgång till rökavvänjare? 2. Nej

Berta Går till rökavvänjaren och lyckas sluta röka efter 40 års rökning!

Hur stor risk har Berta att få en hjärtinfarkt/stroke/ större hjärt-kärl händelse inom 5 år? 2% 4% 6% 8% 10%

Ny risk Berta

Tack!