HeLP Förväntningar på ledarskap inom akademin

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Analys av årsredovisningen Antal helårsstudenter Antalet helårsstudenter (exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning) fortsatte enligt plan.
Advertisements

Forskningsanknytning i den högre utbildningen BAKGRUNDSUPPGIFTER.
Universities in the ”eye of the hurricane” Interaction – Globalisation – Humboldt – Resources – Innovation.
EU 2020 strategin •Bakgrund –Den ekonomiska krisen har raderat bort flera års ekonomisk och social utveckling. –Samtidigt rör sig världen snabbt framåt.
Konkurrera med kvalitet – studieavgifter för utländska studenter Albin Gaunt God morgon Tack för att vi fått komma hit.
Den nya högskoleutbildningen Aija Sadurskis Högskoleverket.
Om privatisering av universitet och institut Ulf Bengtsson.
Annika Ghafoori Kvalitetsdrivet 2013 En öppen högskola?
Lärcentrum som infrastruktur för vuxnas lärande
Utredningen av den kliniska forskningen. Brister och möjligheter Klinisk forskningHälso- och sjukvård Utbildning ForskningstraditionGod sjukvård Register,
Umeå universitet Umeå universitet satsar på kreativa miljöer för studier och arbete. Här finns attraktiva utbildningar, världsledande forskning och utmärkta.
Högskola med eller utan forskningsanknytning
En hållbar lärarutbildning 3 december 2008 Sigbrit Franke.
Forsknings- och utbildningsstrategier 2009–2012 Förändring för kvalitet och förnyelse.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
NUAK 2014: Vem utbildar vi för?
Sveriges 4H – lära genom att göra. Sveriges 4H Internationell organisation: 80 länder 100 år gammal organisation medlemmar i Sverige bred verksamhet.
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
Högskolesektorn idag och i framtiden. 40 lärosäten är medlemmar (16 universitet och 24 högskolor) Sveriges universitets- och högskoleförbund The Association.
Rebecka Lettevall Prorektor, Södertörns högskola
© Kairos Future ABF U T U R E S T R A T E G Y A C T I O N Sambandsanalys 2. Norrlands bef minskar 4. Ökad ekonomisering 5. Ökad mängd int anslagsgiv 8.
Sveriges förenade studentkårer SFS Robin Moberg Vice ordförande SFS SFS 10 september 2009.
Forsknings- och innovationspropositionen Prefektmöte
Våga visa resultat i kulturverksamhet! Lena Dahlstedt Biträdande stadsdirektör
Att arbeta för ett starkare lärosäte Agneta Bladh Rektor Högskolan i Kalmar.
Ett modernt, internationellt universitet i Småland.
POWERPOINTMALL DET HÄR ÄR MALMÖ HÖGSKOLA Grundad studenter och medarbetare Fem flervetenskapliga fakulteter:  Fakulteten för.
Sv Kvalitetsdrivet 2013 Högre kvalitet i högre utbildning eller breddad rekrytering? Eller både och? Aleksandra Sjöstrand.
P-O Rehnquist1 Göteborgs universitet i BP 2009 Fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen, + 13 platser Utbyggd tandläkarutbildning, + 15 platser Generell.
Ett modernt, internationellt universitet i Småland.
© Kairos Future ABF U T U R E S T R A T E G Y A C T I O N Säkra trender; Omvärlden Säkra trender –Immateriella tillgångars betydelse och värde ökar (+)
Ett modernt, internationellt universitet i Småland.
Kvalitetsarbetet vid BTH
VÄLKOMNA! Lars Haikola Rektor Blekinge Tekniska Högskola.
Medicinska fakulteten Grundad 1666 – fakultet inom Lunds universitet Ca studenter Ca 950 forskarstuderande Ca anställda Ca 200 professorer.
Regionala styrkor och branschkluster i Helsingborg-Helsingör
Trender och utvecklingsstrategier: Relationen mellan kommuner, landsting och civilsamhället 20 november 2015 Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
”3 blir 2” – Påverkas frågorna om inkludering och breddad rekrytering av Högskoleverkets omorganisation? Lars Haikola Include
Teknologisk utveckling i Kina: trender och implikationer Fredrik Sjöholm Institutet för Näringslivsforskning.
Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män Hur effektiva är programinsatser utifrån ett könsperspektiv? Christer Gerdes.
Årsrapporten 2016 Välkomna till UKÄ:s frukostseminarium!
Sv Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? 16 maj 2016 Aleksandra Sjöstrand.
Utgångspunkter för RUT 2 Globaliseringen Sverige på den internationella utbildnings- och forskningsmarknaden Kunskapssamhället Utbildningens och forskningens.
På väg mot Linnéuniversitetet
FORSKNINGSBAROMETERN 2016 En överblick av det svenska forskningssystemet i internationell jämförelse.
Styrning ur ett verksamhetsperspektiv. Styrning handlar om att få andra att göra det man själv vill Styrning är beroende av om det finns tillgång till.
Vetenskapsrådets forskningsbarometer 2016, figur 5: Utvecklingen av nationella utgifter för FoU som andel av landets BNP under perioden 2000–2013. Sverige.
Kvalitetssäkring av högre utbildning – en framtida försäkring
FORSKNINGSBAROMETERN 2016
Positiva fakta om lärarutbildningen
2015 | UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN SEDAN 1666
För bra för att vara sant
Verksamhetsplan FSV 2016.
Årsrapporten 2017 Välkomna till UKÄ:s frukostseminarium!
Universitet och högskolors framtida roll – samspel med UKÄ
Göteborgs universitet Året 2016
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Vägval för livslångt lärande
Styr- och resursutredningen - STRUTEN
NÄR VÄLFÄRDEN GÅR FRÅN DELTID TILL HELTID
UKÄ:s utvärdering av hållbar utveckling – resultat, slutsatser och rekommendationer Göran Finnveden Professor, Vice-rektor för hållbar utveckling Ordförande.
Identifierade trender
Uppsala universitet i siffror
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Uppsala universitet i siffror
Strategin Statens roll i utbildningssystemet – slutrapport
Kunskapsmiljöer Linné
Välkomna till denna presentation av projektet Idrott för alla.
Presentationens avskrift:

HeLP Förväntningar på ledarskap inom akademin Utmaningar inom högre utbildning 130425 Lars Haikola Lars Haikola

Högskolelandskapet 2012, en bild Fler lärosäten än någonsin Fler studenter än någonsin Fler lärare och forskare än någonsin Mer resurser till utbildning och forskning än någonsin Mer efterfrågade än någonsin Högre förtroende än någonsin Lars Haikola

Högskoleverkets årsrapport 2012 (Rapport 2012:10R) 38 universitet o högskolor (+ 9 enskilda mindre) 72.600 anställda (57.600 helårspers.) varav 2/3 akademiker 318.400 helårsstudenter, varav 58 % kvinnor - 106.000 nybörjare, varav 25 % internationella stud 18.900 forskarstudenter , varav 49 % kvinnor - 3.650 nybörjare, varav 48 % kvinnor (exkl utl fo stud 52 %) > ½ miljon individer i högskolan! Högskolesektorns kostnad 70.6 miljarder kr (2.0 % av BNP) Lars Haikola

Högskolan utgör den största statliga arbetsgivaren Tre karakteristika Högskolan utgör den största statliga arbetsgivaren Från insulär elitverksamhet till massrörelse för utveckling, tillväxt och välfärd Alla svenskar möter högskolan idag! Lars Haikola

Trender 2012 Högskolan fortsatt mycket stor (trots -0.8% stud på G- o A-nivå) Svårare att bli antagen – andel antagna av svenska stud ht11: 51 % (-2 %) Allt yngre studenter – medianålder 20.7 år Allt färre internationella studenter Kvinnors andel hög och ökande – inom alla områden Generella examina ökar – 37.000 mot yrkesexamina 32.000 Andelen forskande o undervisande personal ökar Lars Haikola

Sverige o världen Sverige är inte unikt - alla länder satsar på, utbildning, kunskapstillväxt och forskning Högre utbildning ökar över hela världen – 165 milj studenter 2009 (UNESCO) – 65 % ökning sedan 2000 Alla länder möter liknande utmaningar som Sverige Högre utbildning är en verkligt globaliserad verksamhet Lars Haikola

Modern utbildningshistoria 1977 års högskolereform 1993 års högskolereform 2007 – 2011 års högskolereform Lars Haikola

2007 – 2011 års högskolereform Bolognareformen Ökade forskningsresurser – fördelas i konkurrens Utbildning på forskarnivå vid alla högskolor Mål- o resultatstyrning förstärks – utökad utvärdering Studentkårsobligatoriet borta Avgifter i högskolan Autonomireformen Lars Haikola

Därför … Högre utbildning i Sverige 2012 befinner sig i en vital förändringsfas! Lars Haikola

Utmaningar o trender I, Massuniversitet kontra Humboldt Många utmaningar utgör försenade reaktioner på massuniversitetets uppkomst Det klassiska universitetet, format av ett humboldtideal, har aldrig funnit former för en modern massutbildning Detta berör idag frågor som Breddad rekrytering/wider access – social mobilitet - LLL Kvalitet – akademisk standard Diversifiering av utbildning o lärosäten Forskningsanknytning Den akademiska professionen Högskolans finansiering Statusförsämring Lars Haikola

Ia Forskningsanknytning, fakta Minst var fjärde lärare saknar forskarutbildning IVAs undersökning 2011: 8 % av all undervisning bedrivs av ”aktiva och meriterade forskare” (lärare som forskar minst 50 % av sin arbetstid)! Högskolelagens krav på forskningsanknytning upprätthålles ej!

Ia Forskningsanknytning, slutsats Resurserna räcker ej till humboldtiansk forskningsanknytning av alla utbildningar vid alla lärosäten Bör forskningsanknytning diversifieras – bedrivas på olika sätt på olika utbildningar? Finns det utbildning i högskolan som bör bedrivas i annan organisationsform, t ex yrkeshögskolan?

Utmaningar o trender II, Finansiering Högre utbildning förblir en massutbildning, Offentliga resurser kommer inte att tillföras för att motsvara de behov högre utbildning tidigare arbetat med (möjligen marginellt) Alltså - fler ska utbildas för mindre pengar Svensk HE har 88 % offentlig finansiering Diversifierad finansiering krävs! Från public good mot private good! Lars Haikola

Utmaningar o trender III, Styrning och organisation Högskolor är stora o viktiga arbetsplatser – kräver professionellt ledarskap Alltfler uppgifter - risk för “Ein Mädchen für Alles” Forskning kräver allt större, dyrare o gränsöverskridande organisation Krav på samarbeten o fusioner Outsourcing av management (fastigheter, IT, administration, etc) Lars Haikola

Utmaningar o trender IV, Output i fokus Ökade krav på utvärdering, redovisning o kontroll Ökade krav på ”nytta”, effektivitet och ”value for money” Resultatorienterade finansieringssystem Svårighet att vårda ”universitetets själ” Lars Haikola

Utmaningar o trender V, HE som marknad HE är en konkurrensutsatt marknad – privata o statliga aktörer ska konkurrera, och samarbeta Ny konkurrens genom alternativa utbildningsanordnare erbjuder efterfrågad yrkesutbildning (fr a teknik, ekonomi) Lars Haikola

Utmaningar o trender VI, Studenterna Fler studenter och mer heterogena studentgrupper Studenternas krav ökar med ökat inslag av ”private good” Demografin – minskande studentkullar? ”Lönar det sig att studera?” Lars Haikola

Utmaningar o trender VII, och dessutom ... Informations- o kommunikationsteknikens påverkan – effekterna är ännu ej klara Internationaliseringen o dess myter Högskola – yrkeshögskola; en tydligare relation Etc Lars Haikola

Vart är högskolan på väg? Vi kan ej fortsätta i tangentens riktning! Ingen klar färdriktning - ingen tydlig karta – men detta kan vara brytningstidens oklarhet H77 - ”enhetshögskolan” - sista systematiska helhetsidén Idag: En idé om elituniversitet, men i övrigt? Lars Haikola

Tre anvisade lösningar Samverkan Profilering Autonomi? Lars Haikola

Samverkan Fungerar bra mellan många lärosäten, men uthållig samverkan kräver lagändring Ex VxU – HiK → Linnéuniversitetet Ex DI - Teaterhögskolan → Stockholms dramatiska högskola Ex UU - HGo Fler fusioner kommer!? Samarbeten många, ex LU – HKr Lars Haikola

Profilering/Uppgifter Styrka idag: vi vågar se olikheterna mellan lärosäten! Traditionellt bredduniversitet/comprehensive university + excellent forskning Fackhögskolor, t ex SLU Konstnärliga högskolor Utrymmet för profilering ovanpå ”de fem pelarna” är begränsat! Krafter som gynnar likhet är starkare än krafter som gynnar olikhet o profilering! Lars Haikola

Autonomi Vem vet? Lars Haikola

Vad krävs? Kunskap om och analys av dagens högskolelandskap En rationell diversifiering av svensk högskola – idag en händelse, men bör bli en handling Mod att anta olika roller för olika lärosäten Lars Haikola

En rationell diversifiering kräver Möjlighet för lärosätena att utveckla och spela olika roller – reella möjligheter till profilering o samverkan. Bortval av uppgifter! En diversifierad finansiering – fler intressenter En mer flexibel resursstyrning Ett samlat anslag till utbildning och forskning Ett större regionalt ansvarstagande Lars Haikola

Tack för uppmärksamheten! Lars Haikola